Tungspetsen smiter ut mellan läpparna när Aziza ställer sin fråga och säger att han är snäll.
"Jag vet inte. Kanske är det för att Törne inte tillhör någon flock. För alla lekkamrater jag har mött på har varit jättekul. Sen har deras föräldrar kommit dit och tagit med sin mina kamrater tillbaka till deras flockar. En kamrats mor var dessutom tidigare väldigt elak mot min mor". Svarar han. Törne tycker det är lite synd för han skulle verkligen vilja möta sina kamrater igen.

Törne ler glatt mot Aziza.
"Då tycker jag du har en bra mor". Säger han och skrattar lätt. Då ser Aziza plötsligt väldigt rädd ut och trycker sig mot honom och gömmer ansiktet i hans päls. Törne ser undrande på henne. Vad hände nu?
"Vad hände?" Frågar han och sätter ord på sina tankar.

Hon darrar och rädslan skär igenom hennes kropp, hon är fruktansvärd rädd för blixten även om hennes före detta flockbror Lihai hade det som kraft så skrämde det henne något fruktansvärt. Hon rycker till när ännu en hög smäll komemr och hon flämtar, nästan som hon hyperventilerar men hon försöker tänka på något annat.

Hon hörde törne prata och hon lyfter huvudet och möter hans blick - Det blixtrar och åskar, jag är livrädd för blixten. Hon slokar skamset med öronen men hon erkände sina rädslor. Hon drog lite på munnen trots att hon är rädd - Min mor skulle gilla att jag träffade andra lekkamrater även om vi tillhör Cierzo, bara jag är försiktigt.

Hon buffar på honom och ser på honom - Du borde gå med i en flock Törne. Då kan du få en massa vänner och du behöver aldrig känna dig ensam igen. Hennes öron rörde sig hela tiden, lyssnades efter det hotfulla mullrandet ovanför dem.

Törne ser upp mot himlen. Han tycker det ser väldigt vackert ut när himlen plötsligt lyses upp och det ser ut som att himlavalvet spricker.
"Det ser kul ut när det lyser sådär". Säger han och ser på Aziza igen.
"Jag tycker inte det spelar någon roll om man tillhör en flock eller inte. Men jag vet inte hur det fungerar i flockar". Säger han och skrattar lite till på det sista.
Han nafsar lätt henne i örat när hon buffar på honom.
"Men det är kul att vandra runt och se världen". Säger han.
"Fast det skulle vara kul att ha alla vänner samlade på samma plats. Det kanske är lättare att behålla vännerna på det sättet". Säger han funderande.

Hon kunde låta bli att skratta fastän hon var rädd. hon gilalde hans humor, visst om hon höll si på trygggt ställe så kunde medger hon att det är vackert. Hon skrattar igen roat och varmt. - Du är nog den ende som tycker det är kul att blixten lyser upp sådär. Hon fnissar och hennes guldbruna ögon glittrar roat.

_ Jo det är alltid kul att se nya platser men ibland kan det bli ensamt om man vandrar själv. Hon log mot honom - Dina vänner och familj finns alltid med dig, i ditt hjärta.

"Jag förstår inte vad som är grejen med det". Svarar han och tippar huvudet på sne. Det lyser starkt. Det ser kul ut. Visst att det kommer överraskande sådär och man är kanske inte alltid beredd på det. Men det är vackert. Det är rogivande att sitta och titta på det tycker Törne.

Han studerar Aziza en stund. Ensamt?
"Kanske lite. Men alla intressanta vargar man möter gör det mycket roligare". Säger han.
"Hade jag inte varit vandrare så hade vi kanske aldrig mötts". Lägger han till.

Hon ser nyfiket på honom- grejen med vad? 
Hon slappnar av nu när hon hör att det har lugnat ner sig men det mullrande fortfarande och man hörde och såg blixten men den  var längre bort nu. 

Hon nickar mot honom att hon förstod honom - det måste vara roligt att vandra omkring och se nya platser och träffa nya vänner? Hon får en drömsk glimt i sina ögon och hon ler mot honom med samma drömska blick - jag är glad att vi träffades Törne!

"Grejen med åska?" Svarar han.
"Jag menar... Vad är det att vara rädd för? Det bara lyser och spräcker himlen". Lägger han till. Törne har inte sett vad åska kan göra. Och då han inte hör någonting så stör inte ljudet honom. Det är ju vackert. Himlen lyser upp i sådana klara och skarpa färger.

Han ler glatt.
"Det är det. Det finns många olika sorters vargar. Vissa har vingar. Andra har horn. Det finns de med fler än ett huvud". Berättar han.

Törne ger Aziza en lätt buff på kinden.
"Jag med". Svarar han henne. Aziza är jättesnäll. Törne gillar henne. Och hon säger att hon har en snäll mor som skulle gilla Törne med. Så då kanske Törne kan hoppas på att få möta Aziza fler gånger.

Hon visste han var döv så han hörde inte ovädret, vilket kunde både vata för och nackdelar. Men hon ser inte ner på honom för det, han är som vilken varg som helst bara med lite defekter men hon hade ju en defekt också, och fanns det någon här i numoori som var helt perfekt? 
 - du har rätt Törne, nu när du säger det så borde jag inte vara rädd för den.

Hon skrattade till och buffar mjukt tillbaka på hans kind - verkligen? Jag har inte stött på några än men det skulle vara trevligt. 

Hon möter hans blick och rodnar - om du vill så vill jag gärna slå följe med dig

Svansen viftar glatt bakom honom när han studerar hennes läpprörelser.
"Man behöver bara vara rädd för sådant som kan skada en själv och de man bryr sig om". Säger han och tippar huvudet på sne igen. Första gången Törne kände rädsla var när Roy föll i vattnet vid vattenfallet och inte kom upp till ytan igen. Törne vet inte vad som hände men på något sätt lyckades han rädda sin bror... Eller? Roy kom upp ur vattnet i alla fall. Sen blev Törne rädd för den främmande vargen som kom och ville skada mor. Sen mötte han denna främling igen i form av modern till Lee. Då fick han inte möta Lee igen och då blev han ledsen.

"Det finns så mycket att se". Säger han glatt. Kanske skulle Törne varit lika glad om han föddes i en flock. Men att födas utan en flock är inte dumt alls. Men Aziza talar bra om flocklivet. Och det låter bra.

Slå följe? Vill Aziza vandra med honom? Svansen börjar vifta vildare bakom honom.
"Om inte din mor har något emot det så skulle jag bli jätteglad om du ville vandra med mig". Säger han.

hon lyssnar när han pratar och ler, för att vara ung så är han väldig klok och hon klipper med öronen och buffar mjukt på honom - du är väldig klok Törne. 

hennes blick granskar honom och hon sträcker på halsen och låter sin skära tunga slicka honom över nosryggen och sedan över hans panna. hon ler - det finns mycket att se! 

hennes ögon lyser upp när han säger att han vill vandra med henne. hon ler stort - jag tror hon har inget emot det!

Klok? Kanske kan man se det så? Man lär sig mycket när man vandrar.
"Du är väldigt klok du med, Aziza". Säger han. Och han tycker det.

Han sluter ögonen och sitter helt stilla och känner sig lite överraskad, och lite blygt, när Aziza slickar honom över nosen och pannan. Han ler lätt och möter sedan hennes blick igen.

Svansen viftar glatt och snabbt bakom honom och han reser sig upp och studsar till. Väldigt glad över att Aziza vill vandra med honom. Att han funnit en vän som vill vara med honom.
"Då blir jag jätteglad om du vill vandra med mig!" Säger han och ger ifrån sig ett glatt skall.

hon klok? det skulle hon inte själv säga att hon är. det finns många andra som är klokare än hon. hon ler mot honom och buffar mjukt på hans hals. - tack men så klok är jag inte. 

hon skrattar och drar lekfullt i hans öra och ger ifrån sig ett glatt skall. - det är klart jag vill vandra med dig!! hon viftar med svansen och skäller igen glatt.

Törne skrattar glatt.
"Alla är kloka på sitt eget sätt". Lägger han till och nafsar Aziza i hennes öra efter att hon lekfullt har dragit i hans.
"Vad kul!" Säger han och studsar några gånger på stället. Han har vandrat ensam så länge och såg inte direkt emot att skiljas från ännu en vän.

[KORT! x)]

hon skrattar och reser sig snabbt upp och morrar lekfullt till honom. hon viftar glatt på svansen och ställer sig i lekpositionen och ser in i hans vackra gröna ögon. hon tar sats och hoppar emot honom för att brotta ner honom. hon skäller glatt och lekfullt och glädjen rusar i hennes kropp snabbt!

Vad gör hon nu? Aziza ser väldigt busig ut. Lekfull. Det smittas Törne av och han rycker till för att sedan skutta undan när hon hoppar mot honom. Han reser sig på bakbenen och viftar busig med tassarna. När han landar på alla fyra igen så tar han sats och skuttar mot henne. Han ger ifrån sig lekfulla pip.

[Törne är med grön nu!! :D]

hon skrattar förtjust och hoppar mot honom och låter hennes boge möta hans så de blir fast i en slags kram. hon morrar busigt och försöker brotta ner honom på marken igen och hon nafsar efter hans öra. ett lekfullt pip kommer från hennes mun och hennes glittrar av förtjusning. 

(välkommen till cierzo :D)

Med ett överraskat tjut hamnar han under henne och nafsar henne i pälsen på halsen samtidigt som han buffar på henne med baktassarna och försöker hålla fast henne med framtassarna. Svansen viftar vilt och han morrar busigt.

[Kort. (A) Tack. :D Kanske avsluta snart? Vi kan ju skapa ett nytt i flockforumet? Törne och Aziza kan ju ha vandrat runt lite eftersom det här rollet ändå startades för rätt länge sedan. x3 hihi]

hon skrattar lekfullt och morrar busigt, utan att hon har märkt det så hade det slutat regna och hon fnissar och springer ut från grottan och skäller utmanande till honom.

( ja det kan vi göra :D, skall vi avsluta nu?:))

Törne skäller glatt och rusar efter henne. Nu när regnet har lättat kan de leka mer. Han skuttar mot henne och hoppar glatt åt sidan för att undvika hennes attacker. Han skrattar glatt.

[Det kan vi göra. :) Hade för mig de satt under ett träd. xD]
[AVSLUTAT]