Vingarna slog ihop för att sedan breddas ut åt Cry's sidor. Luften trycktes mot hans vingar och lyfte honom ännu högre upp.
Han slängde en bit neråt. En stor äng med gräs, djur, blommor… liv. Ändå fast hans syn inte var den bästa var han säker på att det han såg var en äng. Han tog ett djup andetag. Luften hade blivit mycket renare, det fanns inga farliga kemikalier, han var inte kvar i lavaöknen. Ett leende spred sig på hans läppar. Han hade inte varit så förtjust i den döda öknen, den hade gett honom en konstig känsla, det hade varit så öde. Visst gillade han och vara ensam, men han gillade att vara omringad av andra levande ting som då inte var vargar, gräs till exempel. Ändå fast han visste att grässtrån inte kunde prata eller kommunicera så gjorde det inget, det var inte en dialog han var ute efter. Bara ett sällskap.
Han kände hur hans hjärta började kännas tungt, hans lungor likaså, han började bli utmattad. Han visste inte hur lång tid han hade flugit, dagar hade blivit nätter, blå himmel hade blivit svart och fylld av stjärnor, så det var inte konstigt att han tappade bort räkningen. Han vinklade den högra vintern nedåt och svängde smidigt mot marken. Marken närmade sig. Med en lätt duns landade han på alla fyra tassar. Dammet och pollen yrde överallt när vingarna tog sina sista flaxade tag innan han fällde ihop dem jämte sin kropp. De två känselspröten rörde sig rastlöst runt i luften, letade efter ett byte. och försökte bekanta sig med omgivningen.
[ 
tis 05 mar 2024, 12:23 av 
Rubrik: A bit tired. (Törne) 