hon möter hans blick och log försiktigt, blygt trots tårarna rinnades nerför hennes kinder. Hon tycker om honom, han är hennes närmaste vän och som en bror för henne. hon kände hans huvud mot sitt och känner en tår mot sin kind och hon blinkar till och stryker sitt huvud mot hans " åhh toppen nu är han ledsen också" tänker hon för sig själv. hon slickar bort hans tår och puffar mjukt på hans hals med sin nos - var inte ledsen, då blir jag ledsen. hans ord värme henne och det kändes mycket bättre nu. - jag kommer till Qu för att besöka dig, det betyder mycket för mig att träffa dig med. hon ser på honom och hon känner hans tunga mot sitt ansikte när han slickar bort hennrs tårar och hon rodnar kraftigt.

Detta hade onekligen blivit ett känslosamt möte. Han log innerligt emot henne då hon slutade gråta.
"Då väntar jag på dig tills dess" Hans röst bar en glad ton och hans svans vaggade lätt bakom honom. Han visste inte riktigt om han skulle försöka få samtalet att rulla på eller om han skulle låta tystnaden tala. Han var inte så bra med sociala möten, det var inte ofta han behövde möta andra än de i flocken. Flocken. Han längtade till den dag då han kunde introducera henne för alla. Låta henne träffa hans familj, hans far. Han log vid tanken. Försiktigt backade han undan ifrån henne och satte baken emot marken.
"Cerridwen?" Hans röst var osäker men allvarlig. Han ville inte ha hemligheter för henne och därför kände han för att lätta sitt hjärta. Han väntade tålmodigt på att hon skulle svara innan han fortsatte.

Hon log mot honom och nafsar lekfullt i hans lugg och fnissar. Hon viftar mjukt på svansen och ställer sig i lekpositionen och morrar lekfullt till honom. - Det vet jag att du gör Rocco, och du är välkommen att besöka mig i Ötamon också. Hon Lägger huvudet på sned och undrande vad han tänkte på, hade hon sagt eller gjort något dumt? Hon slickar sig om nosen och tittar på honom, försöker möta hans blick och hennes gröna blick blir frågande när han backar undan från henne och sätter sig. - ja?