Senaste ämnen | » Om ni är mina stjärnor, är jag er himmeltis 19 nov 2024, 12:08 av Nunam» Ett dumt beslut [Tolir]mån 18 nov 2024, 23:41 av Tolir» Spådomskonstens under [Öppet]mån 18 nov 2024, 23:21 av Tolir» Med hela världen mot sig [Astrid]mån 18 nov 2024, 20:17 av Astrid» Nya horisontermån 18 nov 2024, 20:01 av Nunam» Tänderna biter ihop [Tora]mån 18 nov 2024, 18:50 av Tora» Låt mig glömma det jag saknar mest [Ezekiel]mån 18 nov 2024, 15:11 av Vasilisa » Rackartyg [Asta]tor 14 nov 2024, 21:03 av Tora» Döden är det sannaste vi vet [Radagast]tor 14 nov 2024, 19:27 av Radagast |
Vem är online | Totalt 15 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 15 gäster. :: 2 Botar
Inga
Flest användare online samtidigt: 221, den tor 07 nov 2024, 23:06
|
Bildlänkar, Stränder och Snö! Vårnyheter 2024 | tis 05 mar 2024, 12:23 av Yargol | Redan 2024? Som tiden går. Då är det minsann dags för nyheter!
2023 var ett långsamt år för de flesta, så även för oss i Crew som …
|
Togos, NPCer på wikin, och mer! Vinternyheter 2023 ❄️ | fre 06 jan 2023, 21:02 av Yargol | Gott Nytt År Numoori! Och god Jul i efterskott
Här kommer lite blandat som hänt under det senaste halvåret och lite kommande …
|
|
| Döden är det sannaste vi vet [Radagast] | |
| | Författare | Meddelande |
---|
Maksim
Spelas av : Cat
| Rubrik: Döden är det sannaste vi vet [Radagast] ons 14 feb 2024, 12:05 | |
| Maksim rörde sig med ett märkbart lugn bort från folkmassorna och längre bort från festen. I den glänta som de bestämt plats på fann han Radagast. Han såg trött ut, och det märktes att han fortfarande var i chock. Och ångern. Den var kanske tydligast i hans annars så lätta ansikte. “Kom nu,” Maksim gjorde en nick mot stigen som fortsatte norrut, “vi pratar på vägen.” De hade ingen tid att förlora utan behövde bege sig så fort de bara kunde. Nunam och Malva skulle möta upp dem senare. Utan att vänta på någon större reaktion från kusinen började Maksim att gå. Både han och Radagast visste nog att det inte fanns någon annan utväg än att följa med honom. “Du,” Maksim bröt tystnaden som vilat mellan dem. Hans röst var lugn och samlad. De hade redan kommit en bra bit bort från festligheterna. “Jag ser inte på dig annorlunda efter det här.” |
| Radagast
Spelas av : Zee
| Rubrik: Sv: Döden är det sannaste vi vet [Radagast] fre 10 maj 2024, 18:38 | |
| Förmodligen hade han inte väntat på Maksim särskilt länge, men det kändes som en evighet innan kusinen med lugna steg äntligen klev in i gläntan och Gast inte längre behövde vara ensam. Ensam med de malande tankarna, minnesbilderna, ångesten. Blodlukten. Den lukten var det värsta av allt — hur den stack i nosen och klibbade i pälsen, hur smaken låg som en hinna över tunga och tänder. Det kändes som om han var fullkomligt dränkt i den. När Maksim började gå följde Radagast med. Vad annars skulle han göra? Någonstans var han djupt tacksam mot kusinen för att han hjälpte honom ta hand om allting, men Gast tillät inte sig själv att känna efter särskilt mycket just nu. Nu handlade det bara om ena tassen framför den andra. Efter en stunds tystnad tog Maksim till orda. Jag ser inte på dig annorlunda efter det här. Gast kände återigen magen vända sig vid påminnelsen om vad han gjort. "Hur kan du inte göra det? Såg du inte vad jag … vad jag gjorde …" Hans röst, som hade börjat som ett ilsket utrop, tappade gradvis kraft och blev allt svagare tills han nästan viskade de sista orden. Med en plågad huvudskakning knep han ihop ögonen, som sved av tårar. "Jag bara fortsatte. Han rörde sig inte, och jag fortsatte ändå. Jag märkte det inte ens." Gast snörvlade till och svalde. Blicken var stelt riktad rakt fram och rösten bestämd. "Jag förtjänar ingen hjälp." |
| Maksim
Spelas av : Cat
| Rubrik: Sv: Döden är det sannaste vi vet [Radagast] ons 10 jul 2024, 18:16 | |
| Maksim fick hålla sig från att himla med ögonen åt kusinens reaktion. Han fick påminna sig själv att det inte föll naturligt för alla att släcka någon annans liv. Det var något han själv fått lära sig redan när han varit en liten valp. Radagast däremot hade växt upp i en blomstrande oas. För det var han tacksam gentemot Varya. Han skulle inte stå ut en dag med att vara blödig och faktiskt känna saker igen. “Det var väl självförsvar, inte sant?” Frågan var snarare ett konstaterande. “Hade det inte varit han, hade det varit du.” Maksims isande blick sökte sig till Gast, som verkade ha fastnat med blicken rakt fram. “Ingen klandrar dig för självförsvar. Inte jag, inte dina syskon eller din mamma.” Maksim vägrade säga hennes namn. “Jag lovar. Ingen av dem runtom dig är några helgon; och därför kommer alla förlåta dig." |
| Radagast
Spelas av : Zee
| Rubrik: Sv: Döden är det sannaste vi vet [Radagast] tor 14 nov 2024, 19:27 | |
| Maksim pratade om självförsvar. Ingen klandrade någon för självförsvar. Gast fnös, avfärdade kusinens ord med ett inre "det var bara självförsvar fram till en viss punkt”, men han sa det inte. Kanske var hans tystnad ett bevis på att någonting i Maksims ord trots allt hade fastnat i honom, hakat fast i hans inre som en krok. Självförsvar. Gast upprepade ordet tyst för sig själv. Därför kommer alla förlåta dig. Det lät så enkelt när Maksim sa det. Så självklart. Som om det han nyss gjort inte var det grövsta brottet av alla. Och hur kunde Maksim förresten veta det? Han, som försvunnit spårlöst för så många år sedan? Han visste ingenting om familjen eller Cirkeln längre, tänkte Gast. Och dessutom kunde flockens ledord – förlåtelse och acceptans för dem som hamnat fel – knappast gälla för honom i det här läget. Det fanns en gräns för förlåtelse. Det fanns en gräns för acceptans. Gast tänkte allt detta, men sa ingenting. Orkade inte. Någonstans i medvetandet ekade också ett litet ord, uttalat med Maksims röst och svårt att skaka av sig, som ett märkligt tröstande spöke. Självförsvar.
[Avslutat!] |
| Sponsored content
| Rubrik: Sv: Döden är det sannaste vi vet [Radagast] | |
| |
| | Döden är det sannaste vi vet [Radagast] | |
|
Dina behörigheter i detta forum |
---|
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
|
| |