[Sorry för mitt sega svar.. men min aktivitet svajade till lite ]

Flor hörde trimuferat ljudet av ben som knäcktes på samma gång hon kände att han hade släppt taget om hennes ben och backade bak (?). Hon släppte då också enkelt honom, hon hade redan gjort lite skada. Hon ställde sig en aning ostadigt på benen, det gjorde ont att stå. Men hon fick förfan ta och klara sig, skador fick hon ta hand om sen.. Hon fnös och sen syntes ett litet flin på hennes läppar då hon hörde hans ord. Han pratade fortfarande till sig själv på det där kusliga sättet som då hon först mött honom.
"Du borde lära dig att hålla tassarna borta från damer, för det första" sade hon och ruskade på sig och tog några steg bak. Så kände hon åter än gång ett annat sinnes närvaro. Hon kunde sen se en bild på dem båda, nån som iaktog dem en liten bit bort. Flor motade bort bilden och sneglade mot platsen bilden hade kommit från. En gestalt låg där, han iaktog dem.
Men Firdrachs ord hördes igen och hon vände huvudet mot honom och skrattade tyst.
"Oroa dig inte för mig, jag kan nog fortsätta tills du inte kan snacka så mycket mer" sa hon hånfullt och snärte till med svansen bakom sig och rörde sig lite i sidled och sneglade nu ännu en gång mot gestalten. Hon hade fångat upp små glimtar av bilder efteråt med, hanen verkade känna denna "Lainadan", kanske var det den "mästare" han pratat om. Men hon gillade inte att någon tittade på då hon stred. Nej, han fick allt visa sig eller gå.
"Jag tror din lilla så kallade mästare sitter och tjuvtittar på oss" sa hon och gav Firdrach en menande blick innan hon sneglade ännu en gång mot gestalten i skuggorna.

[Hoppas det gick bra att Flor fångade upp lite bilder från Phol, om inte så kan du säga till så kan jag ändra :)]

Ett skratt lämnade vrenens läppar.
"Min sköna, dig kan man knappt räkna som dam ännu. Du är bara en valp." sade han med ett hånflin på läpparna.
Inte ens vuxen ännu, så mycket kunde han se. Det fanns fortfarande valpdrag hos henne. Ett fnysande skratt lämnade honom.
"Dam."
Han skakade på huvudet. Nä, inte riktigt ännu. Då den unga tiken talade såg Firdrach på henne med höjda ögonbryn. Efter att hon tystnat skrattade han ännu en gång. Han satte sig ner och försökte dra efter andan. Det brutna revbenet började göra ont nu.
"Lycka till, du. Det kommer att krävas mycket mer än det då åstadkommit hitills för att få tyst på mig." sade han mellan skrattattacker.
Vrenen följde roat Flor med blicken och såg att hennes uppmärksamhet för ett kort ögonblick var riktat mot någonting bakom honom. Halvhjärtat kastade han en snabb blick över axeln.
"Jag tror din lilla så kallade mästare sitter och tjuvtittar på oss."
Firdrach spetsade öronen och vred nu på hela huvudet. Förvåning spelade i hans ansikte innan det övergick till ett leende. Ett leende som vittnade om ren skadeglädje.
"Ja du, Lainadan. Vad tycker du om det här?" frågade han tyst, utom hörhåll för Flor.
För ett kort ögonblick sken de utav oro och rädsla. Lika snabbt som Lainadan hade kommit tillbaka kom Firdrach tillbaka igen. De vassa grönblåa ögonen riktades mot tiken igen.
"Låt honom tjuvkika om det roar det kräket så mycket. Det rör inte mig i ryggen." spottade han.
Firdrach började känna sig varm, som alltid då Phol kom nära honom. Ilskan bubblade sakta upp inom honom. Någonstans långt bak i huvudet kunde han känna Lainadan få panik men han sköt snabbt utan känslan. Den fick inte störa honom nu. Inte nu när han visste att skitstöveln tittade och han hade någon som i princip bad om att få stryk framför sig. Med raggen rest kastade han ännu en hastig blick på Phol som lurade i dimman innan han riktade sin uppmärksamhet mot Flor.
"Är det någonting jag lärt mig om den äckliga skitstöveln så är det att han älskar skådespel. Vad säger du om att ge honom ett, nu innan hans liv kommer ta slut?"
Utan att vänta på ett svar från Flor närmade han sig henne i långsam skritt. Då han ansåg sig vara lagom nära gjorde att ett försök till anfall. Farligt snabbt högg han efter hennes nos.

Han kunde höra dem tala, om än inte mer än som lågmälda viskningar. Ändock nog för att följa konversationen. Det var något annorlunda med idioten. Han talade annorlunda. Betedde sig annorlunda. Skrämde det Phol? Nej. Nej absolut inte. Han var inte rädd för sin skyddsling. Orolig var ett bättre ord. Borde han ingripa?

De talade om skådespel och Phol hejdade sig. Skulle de fortsätta slåss? Skulle de dansa för honom fanns det ingen anledning att resa sig än. Han rättade till sig där han låg, flyttade baktassarna för en bekvämare pose. Snart skulle han nog tvingas ingripa i alla fall, så som Lainadan betedde sig - hade han inte lärt sig något? - men inte än. Inte riktigt än.

Flor rörde sig en aning bakåt och åt sidan för att hålla väl koll på hennes stridskompanion. Hon visste knappt hur dendär hanen tänkte, det var bara en massa bilder. Och hon struntade snart i att bry sig. Hur den andres relation var till hans så kallade mästare hade hon ingen aning om och hon gav upp att försöka ta reda på det. Han verkade iallafall inte bry sig om att han tittade på, något som störde Flor en aning. Hon gillade inte att bli iaktagen. Hanen kom mot henne i tysta steg, Flor förberedde sig och så kom språnget, hon vejde undan åt sidan, benet smärte till men då han kom bredvid henne högg hon efter hans nacke för att med hjälp av sin fysiska kraft trycka honom ner honom mot marken.

[Uj vad dåligt xD]

Vassa små tänder fann sig väg igenom skinnet på Lainadans nacke. Med ett förvånat läte drogs han ner på marken. Flor var visst starkare än vad hon såg ut att vara. Men å andra sidan, det var även han. Våldsamt högg han efter hennes redan skadade bakben. Om skinnet på hans nacke skulle bli lite rivet störde honom föga. Han skulle se till att slita av det där benet på valpen. Det här var antagligen den sista dagen hon gick på alla sina fyra tassar.

[Nej, Lai kommer inte att slita av henne benet, om du nu inte absolut vill det xD]

[Kom på att jag kanske skulle nämna att ni gärna får rolla vidare striden C: Phol kommer låta dem dansa lite för honom innan han beslutar att göra något mer C; Jag petar in ett inlägg när jag känner att han kan få röra på sig igen XD ]

Hon han bara trycka in sina tänder i hans nacke innan hon fick en bild då han slet av henne ett av benen. Han siktade mot det skadade. Hon släppte kvickt hans nacke och undvek i sista sekund med att rulla åt sidan, hon reste sig då också upp på ostadiga ben. Det gjorde så ont i det ena benet så hon inte ville stödja så mycket på det.
Hon störde sig på att främlingen låg där och bara iaktog dem. Men om hon skulle komma sig ur det här så kunde hon inte oroa sig om honom.

Skadeglädjen välde upp inom vrenen. Tiken kunde knappt stå. Han fnissade till.
"Hur är det med balansen, fröken lilla?" frågade han och log snett.
Hon såg distraherad ut. Det var inte lika kul om hon inte gav honom sin fulla uppmärksamhet. Han smackade irriterat med tungan.
"Det är inte honom du borde oroa dig för." sade han ilsket och kastade en mördande blick mot Phol innan han på nytt såg på valpen.
Han fick inte stjäla hans plats i ljuset. Inte nu.

[Långt som faen.... men jag känner att det inte finns så mycket att göra åt saken xD]

Off:
Nu är det ju inte Phol som direkt gör något - han är ju... bara åskådare till detta skådespel ;D

Tänkte ändå undra om rollet tänker fortsätta eller om det ska avslutas? Det har gått ett ganska bra slag sedan det aktivt svarades i tråden. Om det inte svaras här, så kommer jag se det som avslutat.