Kida hade skickat bud till Flippa om att möta henne utanför ett trevligt litet matställe för en girl’s day. Efter ståhejet under LK-festen ville Kida göra något för sin vän för att muntra upp henne.
Det är en vacker dag, solen står redan högt på himlen och det är värme i luften. Kida hade beställt två drinkar till ett bord placerat intill väggen på byggnaden, en plats som skyddas av skugga.
Bredvid sig på marken, dolt, har Kida placerat en överraskning som hon hoppas vännen kommer uppskatta. De har känt varandra ett bra tag nu och Kida tycker sig känna Flippa relativt bra.
Kida har aldrig haft någon riktig tjejkompis tidigare och hon värderar vänskapen med Flippa väldigt högt.
Kida kikar ner på överraskningen och justerar placeringen så det är säkert att den är dold. Flippa kanske inte är jätteförtjust i överraskningar men Kida är säker att vad hon har här kommer kunna skänka vännen ett leende.
Spänt väntar Kida där vid bordet och snart får hon syn på Flippa när denne kommer runt hörnet längre bort på gatan. Kida höjer ena framtassen och vinkar åt vännen. Kida ler hela tiden varmt åt vännen när hon kommer närmare.
”Hej Flippa. Vilket väder vi fått idag.” hälsar hon lättsamt.

[Pax till Flippa]

Aldrig hade Flippa trott att komma tillbaka till rutiner och vardagsvanor skulle vara så uppskattat. Varje liten syssla som att vattna blommorna eller damma fällar hade hon gjort med nöje. Men det var inte det bästa sättet att hålla de distraherande tankarna borta. Så när Kidas bud kom hade hon ivrigt tackat ja. Det var precis vad hon behövde; lite kvalitetstid med en av sina närmsta vänner.
      Efter att ha borstat igenom pälsen en extra gång för att försäkra sig om att den var dammfri begav hon sig ned för stadens etapper mot den avsedda platsen. Det var ett litet, men gemytligt ställe som erbjöd mat. De hade en rullande meny som varierade i tema efter vilka varor som kommit och vad som var färskast.
     Flippa fick genast syn på Kida som redan var på plats. Flippa omfamnade henne försiktigt, så som hon alltid hälsade på sina nära vänner. Det var inte lika högtidligt som syster Malvas eller Nilos två kyssar på kinderna, men ändå en hälsning av genuin vördnad.
     “Åh, otroligt,” svarade hon glatt. “Man får passa på att njuta innan det blir alldeles för varmt.” Flippa slog sig ned mitt emot vännen med ett leende.
     “Vad fin du är idag. Du ser ut att ha återhämtat dig bra. Fast, åh, det är väl klart, du har vandrat en del i ditt liv till skillnad från mig. Fullblodigt stadsbo.” Flippa skrattade lite avslappnat. Visst, hon förstod charmen med vildmarken och den ro som kom med fågelkvitter, men hennes fågelkvitter var sorlet från staden, alla de miljontals små dofterna som bildade en helt egen kombination.
     “Vad har dem på menyn idag, tror du? Eller, åh, har du tjuvkikat redan?”