[Ensamroll som utspelar sig ett kort tag efter Astrid fött sina valpar.]
Hedvig kunde inte ignorera att det kröp i kroppen. Det var så mycket på samma gång. Det värsta var att Lev och Asker inte var tillbaka och det märktes på Astrid att hon inte mådde bra av deras frånvaro. Hedvig försökte hålla sig lugn och metodisk som vanligt. Inte tala om något som kunde uppröra Astrid, hon behövde vila efter att ha fött ett helt gäng valpar. Hedvig har alltid imponerats av vad systern klarar av.
Men frånvaron av hanarna var det som tyngde mest och Hedvig bar klar på att hon skulle kunna ge sig ut och gå dem till mötes. Berätta för dem om valparnas ankomst och be dem så vänligt att SKYNDA PÅ MED ATT FÅ SINA FLUFFIGA RUMPOR HEM!!
När Astrid själv bett henne att göra just detta vad Hedvig inte sen med att sätta av. Fort skulle det gå så hon begav sig ensam. Lugn över tanken att Astrid har både Vega och Hanok vid sin sida så Hedvig behöver inte oroa sig för något annat än att hitta Lev och Asker.
Hedvig håller en rungande trav både för att klara av att ta sig fram snabbt och för att behålla energin tills hon får syn på gänget. Därefter kan hon själv lunka lugnare hemåt medan Lev och Asker får sköta springandet.
Hon visste vilket håll de begett sig, Asker håller henne alltid uppdaterad och det är med målmedvetna kliv som Hedvig skyndar sig fram över slätten.
Ett morgonregn hade gjort luften frisk och vinden fläktar behagligt i ansiktet men det är inte förrän solen flyttat sig långt över himlen som Hedvig tillslut kommer fram till hjorden. Inte ens minsta skymt syns av Asker och Lev. Förvirrad ser sig zimaern omkring, har de inte nått fram till hjorden ännu? Omöjligt. Är de på väg hem? Inte den vägen Hedvig tog. Tog de måntro en annan väg? Hjorden är inte flyttad på heller. Hedvig rör sig runt hjorden som lugnt står kvar och betar. Zimaern har nosen i backen för att försöka få fatt i något spår som kan tala om för henne vart gruppen kan ha tagit vägen men allt hon känner lukten av är fuktig jord och rendynga.
Hon kommer fram till att Asker och Lev är på väg tillbaka och de måste helt enkelt bara ha gått om varandra. Hedvig får helt enkelt skynda sig tillbaka, vila får hon göra när hon är tillbaka igen. Så vänder hon om och travar snabbt tillbaka den väg hon kom ifrån.