Hennes bekanta gestalt lös upp i solens varma strålat när Lupin närmade sig sin älskade syster. Hennes horn formade en tydlig krona på hennes hjässa och han steg lugnt upp bredvid henne. "Åh Malva min älskade syster, kan du följa med mig på torget idag?" sa han med en mjuk och frågande ton. Det var inte säkert att hon vilje följa med honom men det var värt ett försök, relationen dom hade mellan varandra var lite som eld och vatten. Dom gillade varandra men visade det sällan med snälla ord utan mest retande, hånande och skrikande toner. Eller ja dom skrikande stod Malva mest för, eller det var bara hon som tillförde dom tonerna. "Jag behöver titta på ett smycke och behöver din goda smak." Lupin hatade att erkänna det men hans syster hade en mycket god smak för smycken. Enda smycket han bar med sig var metallbandet runt hans framtass som han hade arbetat på sen den dagen Minerva gav det till honom. Det var inte det vackraste men han jobbade hårt på det.

[Malva]

Malva hade unnat sig en stunds vila efter en hektisk förmiddag fylld med skvaller. Hon låg och vilade i solskenet intill en vacker rabatt och beundrade växterna då Lupin kallade på hennes uppmärksamhet. Med en söt min vände hon sig mot sin broder och lyssnade noga.
"Åh kära broder, det låter faktiskt precis som vad jag behöver just nu."
Löd hennes svar och hon reste sig, lade några korta minuter på att se till att hennes päls låg rätt och att det imponerande svallet över hennes nacke, manke, bog och såklart svans inte var trassligt eller smutsigt på minsta vis innan hon började röra sig mot handelstorgen.
Som alltid tog hon sig fram med graciösa steg. Även om Lupin inte direkt var hennes favoritbror - den platsen höll Viol i ett fast grepp - så gillade hon att gå på stan med honom. Han var stilig och deras färger matchade väldigt väl, dessutom uppskattade de båda guld vilket fick deras gemensamma look att bli mycket sammansatt. Lupin var på inget vis alldaglig men hon hade likväl den klara övertygelsen om att hon var lite snyggare, lite mer extravagant, och att vara intill honom fick henne att stråla. Samtidigt drog han inte ner henne genom att vara fullständigt blind för trender, vilket båda Dalia och Tibast kunde ha oturen att vara offer för ibland.
"Min Lupin, jag och Minerva och Juno jobbar på en helt fantastisk väskharness, egentligen hade idag varit en fantastisk dag för att testa den i fält så att säga men samtidigt är det inte riktigt färdigställd än. Behöver lite mer glam. Jag ser verkligen fram emot att visa den för dig sen, den kommer göra våra shoppingrundor så mycket enklare utan att beröva oss på en gnutta stil."
Försäkrade hon i en sockersöt men något skrytsam ton. Viol hade såklart redan fått se prototypen, men det tänkte hon inte trycka upp i ansiktet på denna broder - nej lite klass hade hon allt. Och hon älskade faktiskt Lupin på sitt sätt, ville absolut inte såra honom i onödan. Speciellt inte om hon skulle spendera tid med honom denna eftermiddag, det kunde bli så jobbigt när de två blev sura på varandra och det absolut sista hon ville var att ställa till en scen.
"Berätta mer om detta smycke, har du någon tilltänkt outfit att matcha det med eller ska det vara till en mer alldaglig look likt den du har idag?"
Det var faktiskt väldigt oklart om detta bara var en uppriktigt fråga eller om hon tvångsmässigt smugit in en liten pik i den.

Han sa inget medans systern fixade till hennes päls. Han hade lång päls men inte som henne och brydde sig inte heller lika mycket om att vara helt fläckfri. När hon äntligen var klar log Lupin lätt och dom började att röra sig ner mot torget.
När Malva började berätta om vad hon och dom två runda systrarna har jobbat med tippade han huvudet lite på sne och lyssnade intressant. En väska som skulle göra det lättare för dom att frakta saker, det gillade han. Kanske skulle det även bli mer användbart längre fram i hans planer.
"Jag ser fram emot att se den, väskorna vi bär idag är inte direkt av det snyggaste och bekvämaste slaget."

Lite missnöjd bet han ihop vid Malvas fråga och visste tydligt att han inte var i samma klass som sina syskon när det kom till utseende. Kanske var det därför han inte heller brydde sig lika mycket, för oavsett hur mycket han försökte så skulle han nog aldrig leva upp till dom eller sin mor. "Ser du denna." Lupin såg upp med avsmak på sin bruna sten som satt fast mellan hornen. "Den är inte för för att göra mig 'finare'. Den har ett syfte." han hade inte berättat för någon om sina ljuskrafter än utan hade tränat i ensam eller med sin mor sen det först visat sig. "Så vi kan väl säga att den är för både fashion och alldagligt. Men den behöver vara ljus."

Intresserad såg hon upp emot stenen och studerade den noga. Hade tänk säga något i stil med "det märks" angående att den inte var där för att göra honom finare men höll sig. Nickade istället intresserat.
"Ja men om du ska ha den varje dag skadar det ju inte direkt om den är stilfull då."
Fick hon istället fram i en munter ton.
"Jag tror faktiskt att något ljust rosa, kanske med förgyllda kanter, skulle se väldigt bra ut."
Fortsatte hon fundersamt. Hade själv precis börjat experimentera med att förgylla vissa delar av stenar och ädelstenar och var helt tagen av resultaten.
"Det skulle såklart underlätta för mig om jag visste vad funktionen var."
Fortsatte hon sedan retsamt och blinkade med ena ögat åt brodern.

Med ett nöjt litet flin lyssnade han på vad Malva hade att säga, ädelstenar och smycken var ändå hennes grej och han litade på henne. Även om han visste att hon nog även skulle kunna försöka lura på honom någonting fult. Men Lupin visste att han var så stilren och snygg att oavsett vad han bär så skulle det se perfekt ut. Men denna sten skulle vara viktig och han var beslutsam och den fick inte se ut hur som helst.
"Rosa?" Lupin såg på sin syster med ett nyfiket men undrande uttryck och försökte se sig själv i något mer rosa men det gick inget vidare bra då han inte hade någon sten att jämföra med.
När Malva frågade vad det var för så stannade han upp och nickade emot en trång liten tom gata dit varken individer eller ljus riktigt nådde. "Kom så ska jag visa dig." utan att se ifall Malva följde med så gick han in i gränden. När dom båda var där så tog Lupin ett djupt andetag och slöt ögonen. Ett varmt ljus bildades runt dom och i små varma vågor drog dom sig upp emot den fula brungråa sten som satt fastknytt mellan hornen. Lupin öppnade ögonen och såg lite nöjd på Malva och viftade på den långa svansen innan ljuset löstes upp och försvann igen. "Det är vad smycket kommer vara för. Jag har pratat med Minerva och Juno om ett fäste men dom säger att mina horn behöver växa till sig först så vi inte behöver göra om fästet mer än nödvändigt."

Malva studerade intresserat stenen och det pulserande ljuset. Så brodern hade funnit sin andra kraft.
"Åh, ja, med ett snyggt fäste kommer det bli bra."
Svarade hon honom lite fundersamt. Trodde fortfarande på guld och rosa, då skar det sig inte mot hans päls och skulle bli en naturlig del av honom. Och ville han ha smycken i andra färger, eller pälsar för den delen, så skulle allt som fungerade till hans pälsfärg också matcha stenen.
"Då får vi gå på stenjakt då?"
Hennes röst var peppig och hon vände sig om för att leta rätt på de bästa stånden med ädelsten. Hon hade hyfsad koll på alla handlare av sådant man kunde göra smycken av, och visste tveklöst var de skulle börja. Såklart fanns det fullt av kvalitet i Civitas, men hon hade koll på det allra bästa. Och visste också från vilka hon kunde få till bra erbjudanden.
"Alltså tänk en rosenkvarts som matchar din päls och ögon, med lite bladguld och så ett snyggt fäste."
Förtydligade hon sin idé precis då de nådde stånden med kristaller enda från brytet. Handlarna var stiliga men också härdade, det syntes att de gjort sig fina för att få saker sålda men att de var vana vid ett hårt liv. Hon kunde inte ens föreställa sig hur det var vid kristallkusten i Wintera.

Nått sånt här är det Malva tänker på:

Han log brett emot sin syster och nickade nöjt. Nu när hon visste vad stenen var för så kunde han se att hon var på hugget, hon var duktig på stenar och han tänkte låta henne leda honom mer eller mindre hela vägen tills dom hittar något som dom båda skulle vara nöjd med.
"Guld?" hummade han lätt och funderade på saken, ja Malva gillade verkligen det guldskimrande metallen men han var mer för den silvriga, den passade bara honom bättre och funkade bättre med allt. Stack inte ut lika mycket. "Tror du silver också skulle funka?" frågade Lupin lite nyfiket och såg på Malva innan han såg ner på stenarna och smyckena framför dom. Bordet var täckt av alla olika färger, skimmer och glitter. Det var inte fören nu när han tittade på en sten åt sig själv som han insåg hur förbannat många olika det finns. En del snyggare än dom andra på sina egna vis och han kände sig lite yr. "Oj vad många." mumlade han fram och stirrade storögt på bordet.

Malva gav sin bror en fundersam min och synade honom från topp till tå.
"Hmm silver kan funka"
Sa hon sedan men det var tydligt att hon inte tyckte den idén var lika bra som hennes egen. I hennes mening passade guld mycket bättre till deras rosaröda fällar, dessutom skulle det nog lyfta fram dem varma tonerna i broderns horn.
Hennes blick sökte över alla stenar som fanns tillgängliga utan något större intresse. Han fanns inte vad de sökte.
"Kom."
Beordrade hon kort och stegade iväg till nästa försäljare. Men även där blev hon besviken, om än Lupin verkade högst förtrollad av alla färger och formar som ädelstenarna kom i. Hon drog resolut med honom därifrån. Då de nådde den tredje försäljaren, som också råkade vara hennes personliga favorit, nickade hon dock belåtet.
"Okej, antingen kör du på en rosa - jag tror rosenkvarts blir bäst för den är ljus, lite transparent och matchar färgen på din rygg och nacke utmärkt."
Inledde hon och nickade emot sorten hon talade om, den fanns i flera storlekar och former, både slätslipad och kantig.
"Eller så tar du något som kontrasterar ditt vanliga färgschema. Typ blått, grönt eller turkos. Det är färger som funkar bra med silver också."
Fortsatte hon, nästan nonchalant, och viftade med ena tassen över olika stenar i dessa kulörer. Det fanns både solida, djupt tealfärgade turkos-stenar och dimmiga, lätt genomskinliga Flouriter.
"Vad tycker du?"

Han hörde knappt vad Malva sa utan tittade på alla fantastiska hantverk och märkte knappt att hon släpade honom mellan stånden för att inget fångade hennes öga. Inte fören det tredje ståndet och där fastnade han direkt på en sten, den hade ett underbart sken om sig och hans valpiga trampande med framtassarna kom fram. Utan att lyfta blicken ifrån stenen talade han lite frågande till sin syster. "Vad tror du om den där?" med sina extra tåklädda framtass pekade han på en turkos sten med vita spräckliga inslag. Hantverkaren berättade att det var en Hemimorfit. "Jag har ett förslag min kära syster. Om jag får välja sten så får du tillsammans med systrarna Smed designa fästet den ska sitta på." med en lugn och nästan manande min såg han på Malva, hon gillade att bestämma och än mer visste han att hon gillade att saker och ting såg perfekt ut. "Är det något du skulle kunna tänkas vilja göra?"

Stenen:

Hon smackade svagt med tungan då hon synade stenen Lupin valt ut. Den var ju inte ful. Och den skulle passa både till silver och guld, bäst till silver. Hon var tveksam till hela tanken att ha något konstant uppspänt mellan hornen egentligen men fick ändå erkänna att detta var ett av dem bättre alternativen. 
Givetvis försökte sig Lupin på att muta henne med smicker, och även om hon för en gångs skull såg rakt igenom det så hade det sin effekt. Hon gav honom ett smakfullt leende, hade verkligen övat på att ta snälla ord med värdighet på sistone, och nickade svagt.
"Åh om jag var du skulle jag lita på systrarna, de är inte i behov av min hjälp."
Sade hon med en förtjust men ödmjuk ton i rösten. Så vände hon sig emot försäljaren, förväntade sig att Lupin ändå skulle insistera på att kompensera henne för hennes ovärderliga hjälp på vägen hem.
"Vad är ditt pris?"
Blicken var skarp och leendet något lurigt, hon var redo att förhandla om så behövdes.

När Malva insisterade att han skulle låta systrarna ta hand om det så ryckte han på skuldrorna och log brett. Var hon inte intresserad så tänkte han inte pressa henne, risken var större att han skulle göra henne på dåligt humör och det sista han ville var att blöda ur öronen när hon skrek på honom och surt stampade iväg. Hade hänt mer än en eller sju gånger. 
"Gör din grej syster." Lupin stötte henne lite i sidan och blinkade med ena ögat och kunde inte sluta le. Medans hon skötte sitt som hon gjorde bäst så fortsatte han att granska sakerna på bordet. I läderpåsen runt halsen hade han sina bytervaror hon han gav till Malva.

Affären gick snabbt och smidigt, handlarna var vana både vid hennes förhandlingsförmåga och hennes släktes rikedom och stenen blev broderns för ett helt rimligt pris. Möjligen att Lupin gick med viss vinst, iallafall om man frågade Malva. Med båda partner nöjda tackade hon handlaren så vänligt och hon och brodern gav sig av bort från platsen.
"Så, har jag hjälp dig väl kära bror?"
Frågade hon honom uppmanande med ett stort leende på läpparna.