Suck. Blicken såg trött ut över arenan när ytterligare en fight ebbade ut i minimalt blodspill. I hans rike skulle det aldrig få slåss till annat än döden. Tillslut hade han gett upp och gått ut därifrån, just som han hörde hur speakern ropade ut att första dödandet avklarats. Leendet spred sig på läpparna och han nickade gillande. En kort blick i spegeln där han såg sina smyckes prydda horn, dagen till ära hade han bytt ut alla sina vanliga smycken mot nya, skinande och framförallt mer utstickande. Den sedvanliga ringen i näsan var utbytt till en V formad closer med några glittrande stenar i mitten. Över ryggen prydde hans emerald gröna kappa med rött vargfluff runt nacken. Kappan hängde ner till hasen och täckte sidorna. Han fick ducka genom en del dörrar för att inte slå i huvudet och ett par gånger höll han på att trampa rakt på några små, meningslösa individer. Patrask.

Laeresal tittade på några smycken i ett av försäljningstälten och föll tycke för ett knallrött örhänge, han hade inte tänkt handla något ikväll men han gillade helt klart det här örhänget för mycket för att låta tillfället gå förbi. 

När Laeresal vände sig om stötte han rakt in i någon och örhänget studsade iväg. " Satan. "

Yrjö placerade en blek tass över det skimrande röda som kom studsande emot honom på marken. Smycket kändes svalt mot hans trampdyna, och han såg sedan upp mot den mörka hanen som tycktes ha tappat det. Yrjö hade inte hunnit se mycket, men rött var hans färg. Gick bra ihop med hans ögon.
"Är det ert?" frågade han sammanbitet. En dum liten baktanke lurade. Ett litet begär, och han skulle kanske ge vika för det.

Laeresal la en irriterad blick över marken för att försöka hitta åt det röda fina örhänget. Just som han fick syn på det sattes en vit tass över det och en sammanbiten fråga träffade hans sköra trumhinnor. Sakta vandrade den orangea blicken upp över hanen och landade i dom röda ögonen. " Ja. " Svarade han bestämt med nu högburet huvud. " Skulle jag kunna få tillbaka det? " Rösten var neutral och han kände inte för att bråka i den här folkmassan, främlingen var inte värd det.

Hanen svarade bestämt att det var hans. Yrjö försökte att le vänligt och förstående, men han hade gett vika för tanken och det lilla begäret. Hanen var stor, mycket större än Yrjö själv, men Yrjö hade området på sin sida.

"Självklart ska ni det... det är ju ert."
Yrjö lyfte långsamt tassen och lyfte smycket med munnen, och tog först ett steg för att ge smycket till främlingen. Men han hade under den korta tiden hunnit se smycket en andra gång, och bestämt sig för att han ville ha det. Väldigt, väldigt gärna.
Yrjös rörelser var långsamma nog för ännu en främling att passera. Han tappade det. Främlingen stötte aldrig i honom, ändå gav Yrjö ifrån sig ett litet 'uff!'. Han svängde avsiktligt till med huvudet, och smycket fick rätt riktning genom att rulla mellan ben och tassar på främlingar som passerade.
"Åh, nej!" utbrast Yrjö med stora ögon som ursäktande stirrade upp mot den mörke främlingen. Han försökte låta bli att le retsamt, och lyckades trots att det var svårt. "Så fruktansvärt klumpigt av mig. Jag ska hämta det!"
Yrjö, tack vare sin ringa storlek, hade lätt att pila mellan främlingar som trängdes runt om. Först var han rädd att han faktiskt gjort ett misstag och tappat smycket på riktigt, men nej, där var det och fortfarande i rullning. Yrjö satte av efter det, och när han var nära nog tänkte han försöka se till att få tag i det - förhoppningsvis utan att den mörke skulle se.

Det var trots allt bara en olycka.



[Öppet avslut: antingen får Laeresal tillbaka örhänget eller så lyckas Yrjö sno det. Avslutat!]