Dom salta tårarna rann nedför hennes ögon, skapade mörka streck nedför hennes ansikte. Andningen var okontrollerad och hon såg sig inte för, sprang in i både den ena och den andra utan att ens tänka på att någon kunde ta illa upp. "Se dig för, Idiot! " Morrade någon åt henne men Alii som i normala fall hade tagit illa vid sig och bett om ursäkt fortsatte bara springa framåt hon måste ut från arenan, ut i luften. Hon behövde Ez. Dom tvåfärgade ögonen försökte se sig om efter den svarta bevingade vargen men hon såg honom inte. Hon ville inte springa ifrån honom och lämna han i sticket, få honom att tro att hon övergivit honom. Det skulle hon aldrig göra. Men hon måste ut.

Alii stannade upp först när hon nästan sprang rakt in i ett försäljningsstånd. Tårarna rann längsmed hennes ansikte när hon tittade in i försäljarens ögon. " Hur e det fatt lilla gumman?? " Han log oroligt och räckte fram ett glas vin. Alii tvekade men tog ett steg fram och svepte allt i en rörelse. " Barbarer. " Hulkade hon fram medan hanen hällde upp ett nytt glas.

[Kom och trösta lilla Alii <3333]

Arashi hade på avstånd sett den blålila vargen då hon skrek ut sin sorg. Hade hon känt Chi? Då hon vände om och rusade ut från teatern kunde Arashi inte låta bli att följa efter henne. Hon ville veta. Hon måste veta. 

Först tappade hon bort vargen men hon gav inte upp och de svarta ögonen letade febrilt efter vargen. Snart fick hon dock syn på henne vid ett försäljningsstånd och hon tvekade inte en sekund. Gick raka vägen fram.

Utan att hälsa ställde hon sig bredvid tiken och de svarta ögonen såg på henne. Visade inget och rösten som talade hade en hård ton i sig. "Du kände Chi. Var han din vän eller var han din partner?" Någon av dessa måste det vara för annars skulle ingen reagera så hårt på morfaderns död.

Det absolut första hon stötte på då hon och de andra lämnade arenan efter Hielos tal var en månvarg i upplösningstillstånd. Alcmeme log milt och de andra lämnade henne att ensam förbarma sig över den upprörda själen vilken just svepte en hel bägaren vin.
Med mjuka steg gick hon fram till ståndet, nickade emot handlaren och slog sig ner.
Hennes vita renfäll och flätorna som knöt samman hennes nackhår med skägget fick henne att se otroligt präktig ut.
"Det går hårt åt en ibland, inte sant? Att behöva bevittna våld."
Rösten var mild, införstående, och hon försökte att vara lite mer socialt kompetent än den andra honan vilken månvargen just svarat.


[Postade samtidigt som Loco så gör om mitt lite, säger att Alii svarat Arashi och sen dyker Meme upp hehe]

Aliital svepte ytterligare ett glas med vin, det smakade beskt och hon hade aldrig tidigare druckit något liknande? Men hon fann det på något sätt fängslande gott, det var som om alla smaklökar gjorde frivolter i hennes mun medan några ryggade tillbaka av beskan. Hon hann inte tänka längre när en tik slöt upp bredvid henne och med en barsk ton  frågade Alii om Chi? Hon vände huvudet mot henne och mötte den flerfärgade individen. " Min vän. " Rösten var darrig och Alii snyftade något hejdlöst, vem var hon och vad ville hon? " V-v-vem... Är duuh? " Den dimmiga blicken hade svårt att få någon klar bild av henne, det var som om tårarna gjorde det omöjligt att se något. I ögonvrån steg just en fantastiskt vacker varelse in, eller Alii gissade att hon var vacker. Den suddiga blicken slutade inte vara suddig och tårarna slutade inte rinna. Rösten på henne var betydligt vänligare och Alii nickade stilla, hon blev med ens ännu mer osäker om dom här hörde ihop och nu skulle håna henne för hennes känslor? " J...J...Jag trod...de inte att.. " Hon snörvlade till och torkade sig om nosen. " Han skulle dö. " Illamåendet bubblade upp inom henne igen när bilden av Chi dök upp i hennes inre.

Tiken svepte ännu ett glas vin innan Arashi kommit fram. Tiken snyftade och verkade nära upplösnings tillstånd. Svaret hon fick bekräftade hennes misstanke. En vän. Sedan kom frågan vem hon själv var och strax dök en vit stor tik upp. De svarta ögonen såg på den vita sedan tillbaka på den snyftade tiken. Hon hade inte hunnit svara då tiken snyftade fram mer om Chi. Tankarna for igenom hennes huvud att kanske borde hon reagera mer än vad hon gjort men hennes träning hade i princip tagit bort sådana känslor. Inom henne pågick fortfarande den strid som hon blivit van att leva med. Striden mellan henne och Envidia.

"Jag var... En från hans förra flock" Svarade hon till slut. Hon visste inte varför hon inte erkände att han varit hennes morfar. Tanken på att Chi hade vänner utanför flocken var främmande och hon insåg att hon hade inte vetat nästan något om sin morfar. Hon backade undran för att gå därifrån. Lämna de två. Hon hade fått veta det hon ville. 

(Om ingen hindrar henne kommer Arashi lämna rollet)

Meme beställde tyst något att dricka för att inte irritera försäljaren.
"Jag beklagar"
Sa hon med en genuin stämma. Den tredje honan, som verkade vara månvargens väns forna flocksyster, började avlägsna sig. Hon hoppades att hennes närvaro inte skrämt bort henne, men ansåg att samtalet med den gråtande var viktigare än att inkludera en tredje i samtalet.
"Det kan vara svårt att veta vad man skall säga, och ännu svårare och att förstå vad man ska ta sig till, när en nära försvinner."
Fortsatte hon i en varm och konstaterande ton, validerade den blå tikens upprivna känsloliv. Ursäktade kanske samtidigt den andres tidiga avsked lite.
Hon gav försäljaren en varnande blick då denna fyllde på tredje rundan vin, bägaren blev bara halvfull denna gång. Det var en av fördelarna med att vara av isblod, handlare ville sällan stöta sig med en. Ville inte förlora chansen att få sälja vid Islagunen, misstänkte hon. Själv sippade hon försiktigt på sin dryck, saknade hemmets honungsmjöd.
"Hur kände du Chi? Hurdan var han som person?"
Frågade hon sedan.

En förvirrad glimt bakom alla tårar skymtas när den främmande tiken med den hårda tonen kort svarar att hon tillhört Chi's förra flock.. sedan lämnar hon dom? Alii såg tillbaka på den vackra tiken igen när hon pratade. Orden var så mjuk och len i Alii's förkrossade själ. Hon snyftade ett par gånger till och kände hur flämtningarna blev färre och andhämtningen mer normal. Då och då rullade en ny tår nedför hennes kinder medan hon lyssnade uppmärksammat på henne. " Åh va...vad du är snäll. " Alii torkade nosen med tassen ännu en gång och snörvlade till. " Jag träffade på honom en natt när jag utforskade landet, vi talades vid om massor av saker. Han verkade ha varit en sån speciell individ under allt det han uppfostrats till. " Alii suckade sorgset. " Nu fick han aldrig chansen att visa den. " Hon såg hur försäljaren hällde upp ett nytt glas vin till Alii och hon tog det, ingen hämning eller eftertanke. Allt hon ville var att döva sorgen och ångesten inom henne. Sakta började berusningen komma smygandes.

Tiken verkade förvirrad då Arashi började g sin väg. Hon kunde höra lite av vad hon sade innan hon försvann i mängden med vargar.

(Arashi lämnar)