Den unga hanen satt vid platsen de samlades på. Han kände varken för att vara kvar på platsen eller att gå iväg. Det var ofta han inte visste vad han kände. Hans moder brukade berätta vad han kände, men hon var förskräckligt tyst så han fick helt enkelt klara sig själv denna dagen. Hans ögon stirrade rakt fram men han tittade inte riktigt. Han såg färger, skepnader men inget mer, han registrerade inte vad det var och inte heller satt han och filosoferade över någon makalös valp teori som han ibland kunde knycka ur sig. Han bokstavligt talat bara satt där, väntandes på att något skulle hända som han kunde finna intressant till en viss gräns. Kanske skulle han leta upp Black och tala med honom? Hans huvud rullade över från ena axeln till den andre då en fågel flög upp mot den molntäckta himmel som skvallrade om regn. Fast, ville han verkligen det? Leta efter Black. Tänk om han inte hittar honom, då hade det varit bortslösad energi.
Nej, det var bättre att sitta där med träfiguren - som såg ut som en otroligt deformerad fyrbent varelse - i munnen och endast titta. Då och då stack hans tunga ut på sidan i ett lätt försök att nå nosen men när den inte nådde upp till hans nos så gav han upp och istället lät den allt mindre blöta nosen vicka till lite då en ny doft passerade honom. Det var bara att vänta tills något skulle hända.

(Sorry att det tog sådan tid >x<, derp start från Vitnos!)