[Reserverad för Dominique.]

Han var ledare. Han var kung. Och med den nya positionen han hade tagit över Kaiwood hade han löften att infria. Inte för att han egentligen behövde det ifall han inte ville, samvete var något som den unge hanen saknade. Men trots allt var det ett löfte som han själv kunde tjäna på.
Så när gryningen grydde hade han beslutat sig för att det var dags att ta tag i saken. Natten hade han funderat över det hela noggrant, skapat många stora framtidsplaner. Ingen hade sagt något, ingen hade klagat, de hade alla accepterat honom som den sanna ledaren han var. Och det hade stärkt honom, precis som den arroganta och självgoda jäveln han var. Men det hade även stärkt hans tillit gentemot flockmedlemmarna. De var inte längre bara en samling med rivaler, de var hans fränder, hans vänner. Hans följeslagare. Och nu var tiden inne för honom att skaffa sig ännu en av dem.

Nosen höjdes mot skyn och ett djupt ylande ekade över skogen. Det var en signal, ett rop till henne som han hade mött för ett tag sedan, hon som lovat honom så mycket, hon som hade räddat honom. De hade redan ett band, även om det var svårt att definiera det ordentligt. Men oavsett hur han vände och vred på det hade han mest troligt sitt liv att tacka henne för, och det räknades väldigt mycket i den unga hanens tankar.
Han satt där, och kände hur morgonsolens strålar blev allt starkare. Och sedan kom vingslagen, även om han sett hennes ankommande långt innan han kunde höra dem tack vare energierna. Och när hon landade på marken, trädde fram ur skuggorna, så log han slugt och mjukt emot henne.
"Dominique." Rösten var len som silke då han talade och det gnistrade till i den mörka ögonen. "Jag ser att du har väntat tålmodigt, precis som jag önskade att du skulle göra. Men samtidigt skulle jag ha blivit förvånad ifall du inte hade gjort det."
Han småflinade på ett smått hånfullt sätt där han satt och såg emot honan. Det var något med henne, något speciellt som han hade fastnat för. Sedan skadade det ju såklart inte heller att hon i princip svurit honom evig trohet. Hur vida han kunde lita på henne ord var en annan fråga, men just nu verkade hon ju vara en sådan som var beredd att följa någon till döden. Så länge det var en varg som gav henne det hon önskade. Och Shiva var ganska säker på att han kunde göra det, nu när han var kung över den mäktigaste flocken i Numoori.
"Tiden är kommen. Jag är inte längre en löjlig undersåte. Jag har tagit det som rättmätigen är mitt, och jag har kallat dig för att infria mitt löfte. Ifall du fortfaraden önskar, välkomnar jag dig som en medlem i TheBloodBlooms."

[Sorry för lite pp, men det är så att rollet inte ska bli så långt. Har många rollspel som måste ske och ligger lite efter i tidslinjen också xD]

Hon hade inte varit sen med att låta vingarna föra henne över natthimlen när hon hade hört honom kalla på henne. Som hon hade väntat. Hon hoppas på att denna gång kan ge henne mer. Hoppet för henne framåt. För hon har börjat bli rastlös. Och det är något hon inte tycker om. Hon vill ha något att göra. Ett mål. Och det kan han ge henne. Om han håller vad han lovar. Hon har redan gett honom tecken på att hon är redo att följa honom. Att han kan lita på att han har hennes stöd. Vad som än händer. Det är den här flocken hon vill tillhöra. Och hon gillar väldigt mycket den hane som talar om att själv leda den. Hon gillar hans tankar. Han verkar vara värd att följa.

Tassarna tar mark och hon hälsar honom med en nickning. Hon har trots allt sin stolthet.
"Jag håller mitt ord. Det kan du lita på". Svarar hon honom. Det kan han lita på. Varginnan är väldigt lojal mot de som styr. Om hon har valt att acceptera att denne står över henne. Hon har sedan första mötet sett Shiva som sin ledare. Om han trots allt inte önskar henne i flocken så är det inte mycket tid hon ödslat här i alla fall. Det går alltid att hitta nya mål.
Men orden hanen uttalar sedan får ett flin att födas på hennes läppar. Hon sänker huvudet. En respektgivande gest. Mot hanen. Mot ledaren.
"Jag tackar. Min önskan är att följa er. Jag vill bli en värdig medlem av TheBloodBlooms". Svarar hon honom. Äntligen. Hon höjer huvudet igen och den isblå blicken vilar på den tvefärgade hanen.

Då hennes svar kom nickade han kort emot henne, med samma retsamma flin liggandes på läpparna. Det var vad han önskat att höra från henne, för något sade honom att denna allians mellan de två var något som de båda skulle vinna på.
Vissa är födda till att leda, medan de flesta är födda till att följa.
Mormoderns ord ekade i hans huvud. Han var född till att leda, alla andra till att följa. Och trots att han totalt saknade samvete vägrade han att göra dem besvikna. Han skulle bli den största ledaren genom tiderna, och denna hona skulle hjälpa honom på hans väg till att bli en legend.
"Du kommer att få möta de andra, och de kommer att se ner på dig. Skogen kommer inte att se dig som en del av den ännu. Och det finns såklart andar som hemsöker oss alla..." Shiva skrockade lätt då han tänkte på Nisha och vad den bestämda honan skulle säga om nytillskottet till TBB. "Vägen till att accepteras är lång. Men du kommer att lyckas."
Hans svans svepte över marken och det var med en tillfredsställd känsla han reste sig upp och gjorde en välkomnande gest genom att nicka med huvudet mot skogen bakom sig. "Välkommen till Kaiwood."

Hon nickar kort. Hon förstår. Det är inte bara att klampa in och ta plats och tro att alla ska vara okej med det. Hon är nykomling. Hon måste visa sig värdig. Hon är beredd på det. Hon är beredd på att förtjäna sin plats.
Hon tar till sig hans ord om att hon kommer att lyckas. Tror han på henne? Det är väsentligt för att bli accepterad. Ledaren accepterar henne. I alla fall på vissa plan. Hon får mingla lite. Försöka stifta bekantskap med de övriga medlemmarna. Hon har redan börjat. Hon kommer trivas. Äntligen kan hon börja ett nytt kapitel. Äntligen kan hon skapa sig ett syfte. Hennes mål blir att blir värdig sin plats i flocken. Och förhoppningsvis stiga i rang. Inte ser hon fram emot att bli sedd ner på. Men det behöver inte störa henne. Blir hon bara accepterad på och finner fler individer i vars sällskap hon kan trivas så kommer allt gå lättare.
Nöjd följer hon efter Shiva när han vänder in mot Kaiwood.

[Kortroll! :3 Avsluta där då eller?]

[Vi säger avslutat där, så att det inte drar ut på tiden en massa när vi har ett krig osv. Men i vilket fall som helst, nu är det bara att Nique skaffar relationer med de andra medlemmarna (framrollade eller diskuterade) och visar vad hon går för :'D Så är detta klart nu!]