Thzu
Hannen hade tydligen trätt fram under den tiden som hon hade sått och svurit åt sig själv. Ett dumdristigt val som hade kunnat sluta med döden om hon hade träffat på fel varg, men denne verkade inte vara en sådan. Vilket hade varit tur för henne, med skadad tass så tog hon sig inte fram speciellt snabbt. Även om hon inte behövde det under strid, men att stå still under ett slagfält kunde också innebära döden. Med en fnysning blängde hon smått emot hannen som tittade på henne, dom gröna ögonen var fortfarande smala. Fyllda av irritation, ilska och skamlighet. Men den som kunde läsa var ögon säger, kroppen säger så kunde man se att alla dessa känslor var vända emot henne själv, inte emot den silvergråa hannen framför henne. Nu för första gången kunde hon ordentligt granska hannen och kunde även se honom riktigt.. Handsome. Men erkänna det tänkte hon inte utan lät den skära tungan glida över den svarta nosspegeln och den tjocka svansen svepte till. När han talade vinklades dom brunsvarta öronen fram emot den gråe och hon lyssnade men svarade inte. Tystnaden stod mellan dom innan hon lät dom svarta läpparna sära på sig för att tala. "Jadå allt är bra. Tackar som frågar." rösten var kall, men det var allt. Bara en vanlig kall stämma, inge hotande, bara en kall röst som talade om ett smått mörkt yttre och ett blandat inre. "Vem är ni?" dom gröna ögonen mötte hannens ljusa(?) hon man kunde sakta se hur irritationen försvann ur blicken hennes.
Zila
Tillslut fick han hennes uppmärksamhet och han sträckte på sig. Han märkte att dom var ungefär samma storlek båda två.
Hade han varit ond så hadedetta varit ett guldläge för honom att slå till, men nu var det ju fasktiskt så att han inte var det så då spelade det ju ingen roll.
Hans fråga besvarades med tystnad från honans håll.
Blod doft låg i luften och runt onan så han tittade ner mot hennes tass igen och såg skeptiskt frågande ut. Sedan besvarades hans fråga, på ett annats språk dessvärre men det var inget problem för honom att förstå för det, och hans uppmärksamhet drogs till honans ansikte istället för hennes tass.
Sedan, lades en fråga på hans fråga. Vem han var.
'My name is Zilarrezko. Zilar for short. And who may you be?' frågade han henne med vänlig men samtidigt med neutral ton.
Han tittade ned på marken som började bli mer och mer röd.
'Let me guess, you steppen on one of those stones?' sade han mer som ett konstanderande än en fråga


Thzuki
När han presenterade sig så lyssnade hon på orden och var tvungen upprepa dom några gånger
i bakhuvudet för att det skulle fastna. 'Zilarrezko' kallade han sig, besvärligt enligt henne
och det hade inge flyt i orden. Men utan att diskutera om det nå mer så hörde hon hans fråga,
eller snarare påstående. Ja så hade fallit varit, hon hade skärit sig på en av tassarna och det
bultade och bloder rann så att marken sakta färgades i en varm röd ton.
”Ja ni har rätt, jag var orförsiktig och snubblade på en av stenarna.”
rösten var lugn, inte överlägsen, kall eller ogillande
som den brukar vara. Dom korta öronen vinklades fram emot den silverfärgade hannen och
hon la huvudet lite på sne för att sedan presentera sig.
”Namnet ni söker är Thzuki, medlem av TBB och Inferovarg.”
hennes presentetion var kort men trodde att han skulle fatta nog så mycket utan att ställa massa korkade frågor sen.