När den andra valpen hoppar emot honom och lyckas gripa tag om hans svans vrider han sig lätt om och biter lätt tag om hennes svans, utan att låta tänderna sjunka igenom så att valpen skadas. Han morrar lekfullt och ler med munnen full med päls och svans. Kunde det verkligen vara såhär roligt med en lekkamrat? Han släppte hennes svans igen och skuttade lätt ut ur hennes grepp. Framåt och vred sig runt så att han åter stod vänd mot henne.

"Kom då!" Han hade glömt alla misstankar eller tankar på osäkerhet, Det var ju självklart att han skulle leka med henne. Varför skulle han inte? Hon var ju hans vän, Eller? Hans bakdel var lyft i vädret medan framdelen var sjunken mot marken, redo att antingen kasta sig åt sidan eller framåt för att möta den andra valpen ifall hon gjorde ännu ett busigt utfall.

Hon klipper lite med öronen och skrattar ochs er på honom när han har munnen full med svart päls, Det ser så lustig ut, som om han har ett strot svart skägg . Hon frustar till för att inte skratta ännu mer. Hennes gröna ögon glittrar av bus.

Hon följer honom med blicken och gläfser lekfullt. Hon ser hans lekinbjudan och hon hoppar mot honom och morrar busigt.

Han ser henne komma emot honom och studsar fram emot henne. En mot attack.Precis då de skulle ha krockat så tar han ett studs åt sidan och nafsar lekfullt efter hennes öron. Innan han åter sjunker ner med framkroppen mot marken. Redo.

Hon skrattar till när hon känner hans nafsade i på hennes öron. Hon hoppar undan och ser på honom och skäller lekfullt till honom och framdelen sjunker ner mot marken. Hon viftar glatt på svansen och helt plötsligt kastar hon sig emot honom, nafsar efter hans öron och hoppar snabbt åt sidan och fnissar och springer sedan iväg. - Fånga mig om du kan hojtar hon till honom

Han kände de mjuka öronen mellan hans tänder och var noga med att inte bita för hårt. Han skuttade undan litet och log, något som var väldigt ovanligt. Sedan betraktade han den andre som gjorde ett snabbt utfall mot honom och nafsade i hans öron. Han skuttade något steg på bakbenen och följde efter henne då hon sprang iväg. Ett häpet skratt lämnade honom då han insåg att han faktiskt hade kul. Snabbt rusade han efter den andra i stora skutt. Han började knappa in på Cerridwen då han plötsligt snubblade över hans stora tassar och skrattandes tumlade runt på marken. Han blev något yr när han väl låg stilla men han skrattade fortfarande.

Hon sneglar bakåt men tvärstannar när hon ser att han åker i backen och hennes smaragdgröna ögon får en orolig glimt i sig och hon går fram till honom och ser hur han skakar. Hade han skadat sig väldigt allvarligt. - Hur gick det? är du skadad? men hon ser att inte skskar av skador utan av skratt. hon ler mjukt och böjer ner huvudet och nosar i hans hår och sedan på hans panna. Sedan ger hon honom en slick på nosen och fnissar lite. - var det ett försök att vinna eller imponera på mig? hennes ögon glittrar retsamt mot honom.

Han skrattade fortfarande då Cerridwen kom fram till honom och han skakade på huvudet, nej han var inte skadad. Men slutade skratta och log istället. Men leendet försvann och byttes ut mot en förvånad min då den andra valpen slickade på hans nos. Han rodnade, något som inte syntes då hans päl täckte nosen, och satte sig upp. "Vad då da? Blev du imponerad?" Han skrockade men ställde sig i en stolt ställning "Du vet, jag lät dig vinna" sade han, som om han ramlat med flit. Han tog några steg åt vänster, tog plötsligt ett skutt mot tiken och puffade på henne med ena framtassen "du har den!" ropade han förtjust och frang snabbt iväg åt motsatt håll. Hans stora tassar trummade mot marken, snabbt.

Hon ler mjukt mot honom och de smaragdgröna ögon glittrade av bus. Hon klipper med öronen och lägger huvudet på sned så den gröna luggen faller ner mjukt över vänstra ansiktet. Hon fnissar och ser retsamt på honom - kanske kanske inte. säger hon med hemlighetsfullt.

Hon fnyser till och låtsas se förolämpad ut och skakar på huvudet. - Yeah right, du kunde inte se dig bli slagen av en tjej. Hon flinar mot honom och sträcker stolt på sig och följer hans rörelser med blicken. När han sedan hoppar fram mot henne och puffar henne med sin ena tass så ser hon först förvånat ut men sedan ler hon förtjust mot honom och ger ifrån sig ett lekfullt skall och springer snabbt efter honom. - jag skall nog allt fånga dig. skrattar hon högt efter honom.

Han springer snabbt och skrattade lyckligt. Han hade inte vetat att man kunde ha så här roligt. "Då får du springa fortare" skrek han förtjust och skuttade över en tuva som var nästan brunt. De hade lekt ett tag nu och han började bli lite trött, men han tänkte inte låta Cerridwen vinna över honom igen! Han längde litet på sprången.

Hon skrattar bara och ökar farten så gott hon kunde men hon kände hur det började känna i lungorna och hon flåsar tungt och hon stannar upp för att hämta andan och hon andas snabbt och flämtande medan hon hämtar andan. Hon kastar en busig glimt efter Rocco och när hon känenr att hon har hämtat andan tillräckligt så springer hon efter honom, men hon hade mycket att ta igen.

Då Cerridwen stannade till, saktade han av farten litet, han började bli väldigt trött. Han brukade inte leka på det här sättet. Han stannade också till, och flåsade lyckligt, "jag vann" Han Log mot Cerridwen som närmade sig. Han hade passerat en linje som han, utan att säga det, bestämt var mållinjen. Den randiga svansen slog bakom honom och han tittade upp mot himlen, som blivit mörkare allteftersom dagen passerat, och nu hade solen nästan gömt sig helt bakom horisonten. Egentligen borde han nog ta sig hem nu. Men han hade ju så roligt!

vi kanske skall börja avsluta? (A)

Hon kommer till slut ifatt honom och andas tungt och flåsande, men hon passar på att ge honom en blandning av sårad stolthet och busig blick. - orättvist, du fuskade. men hon spricker upp i ett leende och ger honom en vänskaplig buff på halsen. - Vi får ta en returmatch någon gång. Hon blickar upp mot himlen och hon inser att hon borde nog gå hem. - Vi borde nog ge oss hem Rocco

Han tittade glatt på henne, Ja han ville verkligen ta en retur match någon annan gång. Han log brett och svansen slog taktfast bakom honom. Om han vetat att det var så roligt att träffa nya vänner så hade han nog varit mindre rädd. Eller nej, det skulle han nog inte. Det var bättre att vara säker. "Du måste lova att komma tillbaka så vi kan leka igen!" sade han uppspelt. Han ville verkligen att hon skulle komma tillbaka. Han vände den turkosa blicken mot henne, väntade på hennes svar innan han skulle röra sig hemåt igen, han hade varit borta länge nu.

[Tänkte samma sak c:]

Hon nickar glatt och ler mjukt mot honom - Det är klart att jag komemr tillbaka för att leka med dig rocco. Hon vänder sig om för att gå hemåt men ångrar sig och vänder tillbaka och ger honom sedan en avskedsslick på kinden, Hon ler mjukt men blygt mot honom - hejdå Rocco, ta väl hand om dig, vi ses snart igen säger hon innan hon vänder igen och styr stegen vidare.

(AVSLUTAD?)