Den ljust creamfärgade tiken gick med långa kliv över den stora numoorislätten. Hon ser sig omkring och slickar sig om nosen med sin skära tunga, lyssnade på alla ljud som kommer från slätten, vinden är stark och rev i hennes päls medan hon gick. Hon såg några hjortar som stod och betade vid några träd. Men Aziza var inte hungrig för tillfället, hon sökte själv skydd för den vinande vinden, hon sneglade upp på himlen och såg att mörka moln närmade sig långt borta i horisonten.

hon ger ifrån sig en djup suck, hon inte så förtjust i att det regnade, skulle hon vidare sen så var det svårt att se något när det regnade och det blåste.
Hon går vidare och sveper lätt till med sin svans och ser sig omkring med sina ögon, båda är bärnstensbruna och den långa bruna luggen faller ner mjukt över dem.

En svag vargdoft träffade plötsligt hennes känsliga nos och hon stannade till och vädrar i luften, hon klipper lite med öronen och får en fundersam min, skulle hon följa doften eller skulle hon söka efter skydd?. Hon bestämmer sig för efter någon minut att följa vargdoften.

(paxat till Midas)

Numoorislätten? Är det hit han vandrat denna gången? Kanske det låter underligt att en bevingad varg vandrar. Men denna hane uppskattar det faktiskt. Han älskar det inte lika mycket som att sväva med vinden och låta den föra honom vart som. Men han ser mycket mer när han är på marknivå. Så vingarna ligger mjukt vikta mot kroppen. Den stora svarta hanen vandrar framåt med långa kliv. De udda ögonen sveper över slätten som sträcker ut sig framför och omkring honom. Huvudet hålls högt. Men svansen hålls lågt och guppar med i hans rörelser.

Vinden är stark omkring honom. Ändrar riktning hela tiden och viskar till honom. Innan doften förs till honom får han det berättat för sig att det befinner sig någon annan varg här. Kan det vara en varg tillhörande Qu? Han har hört berättat från sin far var fienden har sitt revir. Förmodligen är det ung nyfikenhet som fört honom till slätten nu då. Hanen fnyser till och går i den riktning främlingen befinner sig. Kanske är han lite nyfiken?

Hon går vidare med raska steg, hon ruskar smått på huvudet och ser sig omkring efter något skydd för blåsten och regnet som säkert skulle komma också. Hon sveper lite med svansen och ruskar smått på huvudet så den bruna luggen dansar. Hon slickar sig snabbt om nosen och mungiporna, vargens doft blir allt starkare.

En doft hon inte känenr igen, kanske var det någon Qu medlem? Hon hade ett minne av att de var hennes flocks allierade så om vargen tillhörde Qu så skulle det bli intressant att få träffa den. Hon skyndar på stegen. I hennes synfält kommer en svart gestalt upp och hon stannar upp och granskar gestalten, det var från denne doften kom ifrån, hon spetsar öronen och ler lite.

Om hanen är sällskaplig av sig eller inte har nog inte ens han kommit fram till ännu. Han är ännu ung och nyfikenheten driver honom allt som oftast. Och han är flocklös så det gör väl inget om han retar lite med andra vargar. Om han finner det roligt. Svansen piskar till bakom honom och öronen klipper till på huvudet när en liten ljus gestalt kommer inom hans synfält. En liten tik. Ett lätt flin lägger sig på hanens svarta läppar för en stund. Det här kanske kan bli roligt trots allt. Flinet dör bort och han fortsätter framåt. Den udda blicken hålls fäst på tiken. Vinden viskar till honom och för med sig tikens doft.

När han anser sig tillräckligt nära stannar han upp och sätter sig lugnt ner. De längsta pennfjädrarna på de svarta vingarna viks lätt mot marken. Svansen ligger bakom honom. Han nickar lätt och ser rätt avslappnad ut där han sitter.
"Goddag". Hälsar han lugnt. Rösten är ännu ljus och lekfull. Ännu inte vuxen. Men en mörk melodisk ton viskar om att han inte är en valp.

Hon går honom till mötes, hon kunde se hans annorlunda färg, han är helsvart sånär som en stor vit fläck på ena ansiktshalvan. Hon klipper lite med öronen men ler lite blygt, det utseendet passar honom. Hon stannar upp så att det är ett respektfullt avstånd mellan dem, hon lägger märke till stora pennfjädrar som rör vid marken. Hon spärrar upp ögonen, så är han bevingad? hon har aldrig stött på någon varg med vingar förut.

hennes mor hade visserligen träffat en och är vän med en men hon själv har aldrig gjort det. Den här unge hanen fascinerade henne redan från början. Hon spetsar öronen åt hans håll och ler vänligt lite blygt mot honom. - Goddag själv främling. hennes röst är ljus, fortfarande en aning valpigt.

Han studerar henne oblygt. Han har aldrig varit blyg av sig. Svansen sveper till över marken bakom honom. Han har inga förväntningar alls på detta mötet. Något nyfiken är han nog allt. Men inte mer. Han vill röra på sig vidare. Inte sitta här. Han blir lätt rastlös av att sitta stilla för länge. Så hur lång tid han ska slösa på denna främling återstår att se.
"Mitt namn är Midas. Vad är ert namn?" Han presenterar sig och frågar om hennes namn mest för att ha något att göra. Om tystnaden lägger sig mellan dem bryr han sig inte så mycket om. Då kan han bara dra vidare. Men han kan ju i alla fall ge det en chans. En liten chans. Och Midas har inget emot att säga sitt namn. Ibland kan det väl vara kul att helt strunta i namn. Men förr eller senare brukar främlingar ändå vilja veta den andres namn. Så Whatever.

Hon granskar honom ingående, hon klipper lite med öronen och möter hans blick med sin bärnstensbruna. Hon ler mot honom och hon undrande vad som ahde fört honom hit. Hon betraktade fjädrarna som syntes och hon undrade hur det kändes att kunna flyga. - Trevligt att träffas Midas, jag är Aziza.
Hon ryser till när en vind river tag i henens päls igen och hon kände även några droppar på nosen, hon suckade " toppen, nu skulle det börja regna också" - Så vad för dig till Slätten? Hon ritkar blicken mot honom igen och väntar på han svar.

Han flinar lite lätt mot henne när hon presenterar sig. Aziza. Såklart inget namn som säger honom något. Han känner en flockdoft på henne. Men inte ökendoften som Malvado alltid har i pälsen. Denna tik luktar skog. Så hon är inte Qu'are? Inte heller luktar hon som Kaiwood. Så hon kommer förmodligen inte därifrån heller.
"Jag ser mig omkring i landet". Svarar han enkelt. Sedan tippar han huvudet på sne.
"Var kommer du ifrån och vad för dig till denna slätt?" Han är faktiskt nyfiken nu. Han rätar på nacken igen och öronen klipper till på huvudet.

Hon lägger huvudet på sned och den bruna luggen åker ner över hennes vänstra öga och hennes högra öga möter hans. Hans doft påminner om sand, sand? varför hade han en doft på sig som påminde om sand. Hon klipper lite med öronen och ler milt. Han gjorde henne nyfiken, varför visste inte hon inte, kanske är hans fängslade ögon eller är det något annat? hans personlighet? hon rätar upp huvudet igen och tar ett steg närmare honom. - Jag kommer från Lövskogen.

Hon skrattade till, ett vänligt skratt och sveper lätt med den ljust creamfärgade svansen. - samma sak som du, ser mig omkring i landet. hon slickar sig om nosen. regndropparna börjar skata att öka och hon ruskar smått på huvudet. - vi borde nog söka skydd innan himlen öppnar sig helt.

Lövskogen?
Han ser lite misstänksamt mot tiken när hon tar ett steg närmare.
"Där har jag inte varit ännu". Säger han bara lugnt. Kanske en plats värd att besöka någon gång. Kanske kan han finna något intressant där. Öronen klipper till på hans huvud.
"Så det finns en flock där?". Information. Det är endast för att han gillar att samla information som han ställer frågar. Han känner flockdoften på tiken så hon kan inte ljuga för honom.

Han nickar kort. Ännu en varg som ser sig omkring. Men som lämnat sin flocks marker. Kanske har hon lämnat dem? Eller så är hon bara ung och vill samla lite erfarenhet i landet.
Regndroppar faller. Han är inte så förtjust i regn. Han gillar inte när vingarna blir blöta. Även om han kan göra något åt det snabbt om han skulle bli dyngsur. Det har han å andra sidan aldrig blivit särskilt ofta. För hettan inom honom håller honom varm och torr.
Inte för att det lockar något särskilt att söka skydd tillsammans med den här tiken. Men han har för stunden ingen annan stans att ta vägen så han nickar kort. Reser sig sedan upp och vingarna fälls halvt ut när han ruskar på kroppen. Sedan placeras vingarna mot hans sidor igen och han ser på tiken.
"Vet du något bra skydd här i närheten då?" Frågar han och studerar henne.

Hon klipper lite med öronen och genast blir hon på sin vakt, man kunde ju inte veta om han är en spion åt en elak flock som var ute efter andras flockars hemligheter?. Hon sveper lite med svansen och ser på honom och möter hans udda blick med sin. - Du borde besöka Lövskogen någon gång, men helst utanför min flocks revir, du vill inte hamna i bråk med oss. Hon ler lite men hennes röst är samtidigt allvarligt.

kanske var det att hon brydde sig om honom, att hon inte ville se honom råka illa ut. När han frågar om det finns en flock där så nickar hon. - Ja flocken heter Cierzo. Våran ledare är Tocho, du kanske har hört talas om honom och våran flock? Hon slickar sig om nosen och känner hur kylan från vattnet tränger igenom hennes päls. Hon ruskar smått på sig och hon ville söka skydd så snabbt som möjligt innan hon blev för nedkyld.

Hon möter hans blick och ler lite, - jag letar faktiskt efter ett skydd, men det ligger några klippor i närheten, kanske det finns ett skydd där? Hon hade inte tittat så noga där, hon antog att det skulle inte finnas något skydd där, inte tillräckligt stort för en varg eller två. men hon kan ju ha ha fel.

Han lyssnar på när hon talar.
"Jag kanske får ta och besöka den skogen någon gång då". Säger han. Men egentligen känner han inget direkt intresse över det. Det är bara en flock han vill veta mer om och bli en del av. Men kan han samla värdefull information om andra flockar är det bra det mer. Råkar han få veta hemligheter om en flock som visar sig vara fienden kan det vara en värdefull tillgång för honom. Men det gäller att han spelar sina kort rätt.
Han skakar lätt på huvudet.
"Nej, jag har varken hört talas om denne Tocho eller hans flock". Säger han helt ärligt. Far har bara berättat om Devils och Qu.
Han studerar tiken.
"Kan det finnas skydd i närheten får ni gärna visa vägen". Säger han och ger tiken ett lätt leende. Det skadar ju inte att visa lite vänlighet om det kan leda någon vart.

Hon ler snett mot honom och ruskar smått på huvudet åt regnet och fnyser lite när några droppar träffar henne på nosen. - ja visst det kan du ju göra, men akta så du inte går för nära vårat revir, man vill ju helst undvika bråk med andra flockar. Hon varande honom, för det var bäst att undvika bråk mot nya främlingar. Inte för hon trodde någon av de vuxna vargarna skulle vara bråka med en valp, men de skulle nog köra iväg honom.

Hon ser en smula förvånat på honom när han inte känner igen Tocho och Cierzo. Hon klipper lite med öronen och börjar ta några steg mot klipporna, och hoppades att det fanns ett skydd där.. Hon kände att hon inte borde säga något allt för mycket om flocken. Särskilt inte till Midas, hon har ju precis träffat honom. Hon börjar gå lite långsamt för att han skall hinna med i stegen mot klipporna. - Den här vägen min bäste herre säger hon med en aning retsamhet i rösten. men sedan ökar hon på stegen.

Han flinar lite lätt. På sitt speciella charmiga sätt.
"Varför skulle jag vilja dra på mig en hel flocks ogillande? Det är en rätt befängd tanke". Säger han och ser på tiken. Tror hon inte att han är smart nog att hålla sig på avstånd från en flocks revir? Öronen klipper till på hans huvud. Vingarna lyfts lätt från sina platser vid hans sidor och han ruskar lätt på dem och ruskar sedan lätt på hela kroppen. Nej, han är inte så förtjust i regn. Men ändå blir han knappt blöt alls. Det ångar lätt från honom när regnet knappt hinner träffa hans kropp innan det dunstar. Han har rätt höjd kroppstemperatur.

Han följer sedan efter tiken när hon rör sig mot klipporna. Han går med långa stolta steg. Huvudet lätt höjt över manken och svansen sveper mjukt efter honom. Vingarna är åter vikta mot hans sidor. Han behöver knappt anstänga sig för att hinna med i tikens takt. Han har ju längre ben. Och så har han vinden på sin sida. Även om han inte direkt använder den nu.

Detta rollet är AVSLUTAT! De får ses senare igen eller något.