[Utspelar sig ett tag innan Janos och Titanias kidnappning.]

Dimitrij hade sökt upp gruppen av Noviser och studerat dem en stund medan de i nattmörkret skyndat genom en snårig bana, jagade av några äldre Antagna som kontinuerligt försökt bita och fälla dem. Oro hade speglats i Solveigs tvåfärgade blick när ledaren kallat henne till sig, hennes uttryck så oskyldigt det gick att få det, troligt i tron att hon blivit påkommen för något tidigare hyss. Dimitrij hade övervägande sett på henne en stund i tystnad, länge nog för att Solveig skulle börja försöka svamla fram en förklaring, innan hon avbrutit ungdomen med en gest.
     "Solveig Nahuel, du har kämpat hårt för att leva upp till de före dig. Du har förtjänat din vila." Ledarens stämma hade varit tydlig nog för alla i närheten att höra. Medan hon talat hade tystnad gradvis fallit över platsen efterhand som de andra tränande insåg vad som sades, och oron i Solveigs blick hade ersatts av en exalterad insikt. "Jag Antager dig. Vila i natt, och möt mig i gryningen för ditt nästa steg."
 
Det hade inte varit ett lätt beslut att endast höja en av systrarna. Efter ett kort firande hade syskon och vänner vallats tillbaks till träningen av sina lärare, och Solveig hade fått vila ensam. Innan nattens dis helt hunnit skingras av gryningen, när flocken börjat varva ner och inväntade solens trygga ljus, hade Dimitrij väntat på henne vid mötesplatsen ihop med Krita och Niyaha. Medan gryningen sakta övergått i morgon hade de pratat, och Solveig hade fått göra sitt val.
     "Du har Antagits som en större del av oss, och med det följer ett nytt ansvar. Efter idag kommer du att delta i uppdrag utanför den här dalens väggar." Dimitrijs blick var allvarlig, där den vilade på Solveigs anlete. "Där ute finns vargar som kommer vilja skada dig. De kommer se ut som vilka vargar som helst. De kommer ibland även kalla sig för dina vänner. Var öppen för nya möten, men lyssna också till det som inte sägs. Ha alltid dina sinnen med dig, och lär av dina äldres erfarenheter."
     Vid sidan om Dimitrij hade Niyaha tänt en eld i en liten cirkel av stenar. I cirkeln vilade en krokig metallpinne. Den hade varit en del av flockens antagning sedan de anlänt i Sacrari. Dimitrij vägde sin vikt bakåt på hasorna och lyfte sitt ena framben. Hon använde den motsatta framtassen för att hålla undan päls och visa en av de två solar hon bar. Krita och Niyaha gjorde detsamma.
     "Som ett tecken på din lojalitet, din målmedvetenhet och din kunskap kommer du bära detta märke." Hon satte ner tassarna igen och gestikulerade till Niyaha, som med hjälp av Krita visade det andra märket dolt bakom örat. "Med detta märke ska din familj och dina nära alltid veta att du är du. Att du är en av oss, och inte en främling som bär ditt ansikte och talar med din röst. Du kommer bära solens värme med dig i ditt bröst, och dess trygghet i dina tankar." Dimitrij vände sig helt mot Solveig igen, och höll hennes blick med sin.
     "Solveig Nahuel. Din resa börjar här. Är du redo?"

[Solveig är Antagen! Fritt om du vill svara eller om detta ska ses som ett ensamt inlägg <3 ]
(Valde att flytta rollet till öppet forum istället för flockens dolda, för varför inte )