[Utspelar sig tidigt 2021, några få månader efter det andra Norrskenet]
 
Vintern hade sakta släppt sitt grepp om världen, och överlämnat dalen åt vårens grönska. Snö låg ännu kvar i drivor där skuggorna var djupast, men dagarna blev långsamt ljusare, blommor fläckade det unga gräset och luften fylldes av fågelsång. Nytt liv fyllde dalen, unga djur såväl som nästa generation av vargarna som levde där. Valpar som glatt fått ta del av flockens livliga förberedelser under dagen, en ny generation där högtider som dessa – en gång nästan förlorade – skulle vara lika självklara som vårens ankomst. Det fyllde Dimitrijs inre med en känsla hon inte riktigt kunde sätta ord på.
     Flocken hade samlats så snart som kvällen kommit, längtan och förväntan klar i allas hjärtan. Stolthet och glädje. Dimitrij hade enligt tradition kallat de Antagna som nu stod i flockens mitt, framför henne och omgivna av vänner och familj. Krita, Nehexor och Orkidé, de sista från tiden i Acherati. Avani och Vindhur, två av de första från Sacrari. Deras träning hade varit lång, och resultatet var nu tydligt. Otvivelaktig dedikation, målmedvetenhet och styrka. Varma hjärtan och tröstande famnar även i svåra tider.
     Dimitrij mötte deras ansikten en efter en, och hennes färgade panna lämnade märken i deras. Under sång och skratt överöstes de av resten av flocken, tills de fem Antagnas fällar var fläckade av alla färger. Av liv. Bålet som förberetts under dagen tändes, och alla närvarande Jägare klädde sina ansikten med de masker de själva återvänt i under sina höjningar. Det tog ytterligare en liten stund att få flockens yngsta valpar att sitta still, innan Dimitrij tog till orda igen med klar och tydlig stämma.
     "Krita Reidun. Nehexor Aqil. Orkidé Trondur. Avani Senay. Vindhur Drahoslav. Ni har vandrat en lång och svår väg. Vad har ni funnit på er färd?"
     "Jag har funnit erfarenhet och kunskap." Deras röster svarade som en, säkra och utan tvekan.
     "Och hur kommer ni till oss nu?"
     "Jag kommer klädd i ljus."
     "Vad är ert ljus?"
     "Mitt ljus är gryningen efter natten. Det är glöden som ska kämpa."
     "För vad kämpar ni?"
     "Jag kämpar för familjen, för gudarna och för framtiden."
     "För vilka kämpar ni?"
     "För de oskyldiga och för de okunniga."
     "Ni har testats, och ni har visat era ljus. Er resa har varit lång. Vart är ni på väg?"
     "Jag är på väg hem."
     "Så gå! Fullfölj er resa som Antagna, och återvänd till oss som Jägare." Dimitrij log bakom sin egen mask. "Må gudarna leda er hem i säkerhet."
     Med det gav de fem Antagna sig av, på sin resa till Sacraris tempel där deras egna masker skulle finnas. I gryningen skulle de återvända, deras egna ansikten klädda. Efter en lång resa, från Acherati för många år sedan nu, skulle de välkomnas hem av flocken som fullvärdiga Jägare