Den lilla bruna valpen låg och tittade ut mot lyans ljusa öppning, lyssnade på ljudet runt omkring honom men ingenting väckte hans intresse. Det var samma gamla ljud som förr, syskonen som låg och snarkade bakom honom. Insekterna utanför lyans ingång och det vaga hummandet från templet. Regnet slog även tungt emot marken så deras mor hade bett dom stanna inne medans hon gick ut en stund.
Med en djup suck satte han sig upp och stönade högt.
"Jag har sååååå tråkigt!" Kasaan såg bak emot sin ena syster Kokhanok och drog lite på dom mörka läpparna innan han ställde sig upp, vände sig emot henne och tog sats för att sedan landa på sin sovande syster.
"Vakna din tråkiga slaskpöl." dom små nållika tänderna bet tag i ett av systerns öron och han drog hårt i det för att lika fort släppa.

[embla kom hit!]

Ett klagande läte lämnade den runda lilla valpen då brodern slet i hennes öra.
"Vad göööör du jag är väl inge slask se dig för va??"
Med lika delar sårad som road min såg hon djupt in i Kasaans lika gröna ögonpar.
"Du kan vara tråkig, attackerar inte ont anande syskon istället för att göra något vettigt."
Fortsatte hon förnärmat medan hon slickade sig om nosen. Det ena frambenet gneds mot örat som ännu sved något. Hon visste i ärlighetens namn inte vad hälften av orden hon yttrat betydde och kunde plötsligt inte längre hålla minen. Ansiktet sprack upp i ett leende och hon frustade fram ett skratt. Samtidigt kastade hon sig efter brodern, utan minsta tanke på moders förmaningar om att hålla sin innanför lyans väggar. Skrattet övergick i en lekfull morrning och hon riktade in en något för hård tackling mot broderns bog.

Han skrattade högt och sprang iväg från systern lika fort som han hade attackerat och tittade på henne med en intensiv blick fylld av leklust men det tog inte många sekunder så tappade han tråden och dom gröna ögonen fastnade på lyans öppning igen och ljudet av det tunga regnet trängde igenom igen. Helt utan förvarning tog han emot systerns hårda smäll och föll i golvet med en duns. Som en handikappad skalbagge låg Kasaan på rygg i ett ögonblick innan han fattade vad som hade hänt och började att röra på sig. Alla fyra tassar viftade runt i luften i några sekunder innan han tog sig upp liggandes på sida och såg emot Hanok med en ljus liten tandrad visandes och studsade upp på alla fyra igen.
"Inte coolt Hanok!" sa han med en gnällande stämma och hoppade lekfult emot henne.

Hon viftade ivrigt på svansen då brodern rullade runt på rygg.
"Men kul!"
Utbrast hon med enorm glädje då han yttrat sitt klagande tjut. Innan han helt hunnit finna sin balans igen gick hon ner i lekställning för att i nästa sekund utdela tackling nummer två. Denna lika hård som den förra och till sin stora förvåning följde hon med i fallet av bara farten. Tumlade runt tills hon kände väta under sig och strilande regn i pälsen, helt oavsiktligt att hon tvingat de båda att trotsa moderns önskan och de befann sig nu utanför lyans mynning.
Kokhanok såg med en högst häpen min upp emot himlen, kisade för att försöka undvika att få vattendroppar i ögonen.