(Privat rollspel mellan Teck, Sleazoid och Achilles.)

Det var fortfarande mitt i natten när de tre vargarna nu stod en bra bit ifrån de övriga i Qu, på långt höravstånd från de sovande. 

Tidigare under kvällen hade det upptäckts att Turbo, Teck och Thrars dotter hade försvunnit till deras stora förskräckelse. De hade letat förgäves utan resultat, och började inse att något riktigt hemskt måste ha hänt. Varför skulle hon bara ha gett sig av utan att säga något? Och hur kunde de ha missat att hon bara försvunnit. En plågande smärta bultade i Teck's bröst, och han kunde inte föreställa sig att det kändes annorlunda för Thrar. 

Medan Thrar hade känt sig tvungen att gå tillbaka till valparna, hade Teck outtröttligt fortsatt leta längre och längre bort som en osalig ande. Han kunde bara tänka på Turbo och sitt eget misslyckande. Allt annat utanför Turbo kändes bara suddigt och oviktigt för stunden. 

Av en tillfällighet hade han nu lyckats få upp ett spår. Han var nästan på väg att ha lämnat Qu direkt, men bestämde sig istället för att åtminstone prata med Sleazoid och Achilles först. Det var ingen idé att prata med Thrar, hon skulle bara envisas om att följa med honom. Och det ville han inte nu.


"Är du säker på att det är så klokt att ge sig av nu?" Zoid gillade inte tanken på att någon skulle ge sig av själv. 
"Jag måste ge mig av nu innan spåret tynar. Det är bråttom förstår ni väl."
"Men är det inte bäst om någon följer med dig? Vi kan få en grupp redo tidigt imorgon." Achilles gillade inte heller tanken på att Teck skulle bege sig iväg själv innan de ens visste vad som hade hänt. Spåret var osäkert. 
Teck frustade ljudligt och spände ögonen mot dem båda. "Jag kallade inte hit er för att diskutera kring saken. Jag kommer ge mig av nu, och ville bara att ni ska veta om det, utan någon uppståndelse. Det är min dotter som försvunnit, det är mitt ansvar att leta reda på henne." Han bet ljudligt ihop käkarna. Både Zoid och Achilles kunde enkelt inse att Teck inte skulle ge vika för reson.
"Självklart, jag om någon känner till den känslan, gå. Men Thrar.. Vad ska vi säga till henne?"
Teck blev tyst och undvek att se på dem båda. "Hälsa henne att jag kommer tillbaka, och jag kommer ha Turbo med mig." Han började sedan stega iväg ifrån dem, han kunde inte förlora mer tid.

Achilles och Zoid stod länge kvar och såg efter honom långt sedan han försvunnit ur deras synfält. Achilles hörde honom längre än så, men snart kunde han inte höra Tecks tunga steg. Allt de kunde göra var att tysta vända tillbaka till Qu. De behövde inte säga något, men de visste att de snart skulle behöva hantera en inte allt för glad Thrar.