Snön föll tung över dalen och dolde snabbt världen under ett lager av vitt. Flocken hade sakta börjat röra sig mot en av de närmsta samlingsplatserna inför kvällens sång och början på nattens träning. Medan några ur familjen sysselsatte sig med att gräva bort snö från eldstaden och hämta nya grenar så påkallade Dimitrij uppmärksamheten av Azdell, Nena och Sixten. De tre Noviserna – tre av fem som under de gångna veckorna hade prövats med fler och hårdare uppgifter än förut – såg snabbt upp åt hennes håll. De båda yngre Noviserna delade en blick med varandra och sina syskon, men mötte Dimitrijs ögon med beslutsamma uttryck. Redo för vad än ledaren hade för uppgifter för dem den natten. Sixten, som hade misslyckats med tidigare prövningar, såg mest lätt illamående ut.
     Snön lade sig snabbt i deras fällar när de samlades framför Dimitrij. Hon stod tyst för ett ögonblick, övervägande och med svalt uttryck.
     ”Jag vill att ni tre”, började Dimitrij, och Sixten stelnade märkbart när han stålsatte sig för vad som än följde, ”tar natten tillvara och vilar. Ni har gjort bra ifrån er, allihop.” Ett litet leende sökte sig in i hennes anlete när hon mötte deras ögon en efter en. ”Azdell Birgir, Nena Aleksei, Sixten Ivane. Jag antager er. Vila, och möt mig till morgonen, så talar vi om era nästa steg.”
     Runtom dem stannade flockens vanliga rutiner upp när de insåg vad de hade hört. Det tog inte mer än ett ögonblick förrän de nyantagna svärmades av glada familjemedlemmar och gratulerande vänner. Den glättiga energin hängde kvar över flocken även efter att Dimitrij fått säga till dem att återgå till sitt.

[Azdell, Nena och Sixten är nu Antagna! :D]