:: utseende ::
Fakargen är för närvarande endast en liten valp, och han mäter bara ungefär 30 cm i mankhöjd, men han kommer att växa på sig och som vuxen lär han vara cirka 85 cm i manken. Just nu är kroppen ganska späd, men även det är sådant som kommer att förändras över tid. Hans fäll är kolsvart och det är även vingarna, vilka gör honom klumpig. För även om han är liten till höjden sett, så mäter vingarna nästan två meter från vingspets till vingspets. Ögonen är blekt gröna, ett mellanting mellan turkos och typ "Piggelin-grönt", och pupillerna är väldigt stora. Flygförmågan är bristfällig.


:: historia ::
Fadern var en svagsinnad figur. Han kom från en hänsynslös grupp vargar, som värderade lojalitet och styrka högt. Men han smet från ansvaret som ålagts honom och på flykt undan flocken stötte han på en vacker liten tik. Hennes sinne var orört och rent, och det närmaste kärlek han kunde komma uppstod. Men när valparna var till att födas rymde han igen med svansen mellan benen. Kanske var han rädd för att vara en dålig fader? Kanske var det rädslan för ansvar som åter tvingade iväg honom? Svaret på det får vi aldrig veta.
Tre valpar blev det. Två systrar, och en broder. Den ena systern var mycket mindre och svagare än syskonen, och modern som själv var svag väntade på att fadern skulle återvända med lite föda, som förhoppningsvis skulle stärka henne. Men han kom aldrig tillbaka, medan tiken och valparna blev allt hungrigare och svagare.
Till sist gav systern upp. Den lilla slutade att andas och hennes kropp, knappt ett dygn gammalt, blev kall och orörlig. 
Modern var förlamad av sorg över den lillas bortgång, som varit så liten att hon ännu inte hunnit få ett namn. Men ännu hade hon två valpar kvar. Hon kämpade, pressade sin arma kropp till bristningsgränsen, men det gav resultat. Valparna överlevde.

Hanvalpen döptes till Ezekiel, och honan till Ezra.

Men säg den fröjd som varar. Sex år efter förlossningen angreps deras lilla familj av en skock zombier. Modern sa åt de små att gömma sig och inte komma fram utan att hon sa det, vad som än hände. Valparna låg tryckta mot varandra under en buske och såg förskräckt på hur deras älskade mor slogs mot monstren och med stanken av död stickande i näsborrarna.
Deras mor led stort nederlag mot zombierna, och till slut stod Ezra inte ut längre.

"Vi måste hjälpa mor!"

Hon lämnade busken. 
Ezekiel låg kvar under busken, plågad av samvetskval. Skulle han ge sig ut och försöka försvara sin högt älskade familj? Eller skulle han ligga kvar och göra som modern sagt åt honom? Var han en ynkrygg om han valde det sistnämnda?
Han hann aldrig bestämma sig. 
Inför valpens ögon slets systern och modern i bitar i de ruttnande käftarna på monstren.
Han vände sig om och sprang, och det har han gjort sedan dess.


:: person ::
Efter att ha flytt hals över huvud från lyan, är valpen nu helt ensam i världen. Han är rädd, vilsen och chockad. Han har svårt att lita på främlingar och är mycket försiktig vad gäller dem, men är i skrikande behov av en tröstande famn, som det ensamma, livrädda lilla barn han är. Är extremt osäker på sig själv, och klandrar sig själv för både systerns och moderns död. Tycker att han är en feg liten stackare som bara gömde sig istället för att springa ut och göra något. Hans självförtroende är kört i botten, likaså hans självkänsla. Hans klumpighet, som kommer av de stora vingarna i förhållande till kroppen, hjälper inte direkt till. Du bör inte förvänta dig särskilt mycket när du träffar Ezekiel, för du kommer med största sannolikhet att möta en stammande, vettskrämd liten pojke som bär på mer än något barn borde göra.
De händelser han varit med om gör att mörkret tagit sig in i hans sinne.


:: magier ::
Ezekiel kommer att kunna behärska två magier, även om han inte har upptäckt någon av dem ännu. 

• Luft 
  
• Elektricitet
  

Med luften kan han skapa luftströmmar, samt använda luften för att ta sig fortare fram vid flygning. I framtiden kommer han kunna forma luften till små projektiler som han kan skicka mot folk. Med elektriciteten kommer han att kunna göra så att man vid beröring får en stark stöt. Just nu kan han inte kontrollera kraften, och är inte ens medveten om att det är en kraft, så nu ger han sig själv stötar i tid och otid. Beröring från en annan individ kan resultera i stöt för dem båda två.

© Zee

RELATIONER

A U R O R A :: "Jag är glad att jag mötte dig. Du lyckades bringa glädje till mitt hjärta, åtminstone för en stund, och det var roligt att jaga eldflugor tillsammans med dig. Vi ses, lilla röda."

P A N D O R A :: " Mishi, varför lämnade du mig? Gjorde jag något fel? Jag förstår inte, men jag önskar att du skulle komma tillbaka."