Solen har sedan ett bra tag passerat sin högsta punkt på himlen och dalar mot horisonten. En ensam varg befinner sig på stenslätten. Det är en vacker dag och vittnar om en ännu vackrare kväll. Vinden är stilla så höstdagen känns varm. Luften luktar friskt och man kan på håll höra några kråkor munhuggas. Vargen är frisk och kry och hon funderar på vilken väg hon ska vandra. Ska hon gå mot Kaiwood eller Numoorislätten eller kanske mot Silverpile? Eller ska hon vara lite djärv och ta sig över Azhekaslätten? Det finns många valmöjligheter, och väljer hon att gå åt ett håll denna gången så kan hon alltid välja en annan väg nästa gång. Får se. Vilket håll ska hon välja? Hon testar att gå en hit och en dit för att se vad som känns bäst.

Efter en stund hoppar hon upp på en sten och ser sig omkring. Härifrån kan hon se kråkorna som kraxar surt på varandra. Det skuttar omkring och nyper varandra. Fjädrar flaxar och deras röster kraxar och det ser ur som att de dansar. Ett leende drar över vargens läppar och hon hoppar ner från stenen. Så tyst hon kan smyger hon närmare fåglarna. Hon stannar bakom en sten och kikar försiktigt fram och ligger där en stund och lurpassar. Sedan skjuter hon fram. Men hon är inte ute efter att jaga dem. Istället börjar vargen dansa. Kråkorna kraxar skrämt och flyger upp på varsin sten en bit bort. Men snart inser de att vargen inte jagar dem och blir nyfikna. Efter en stund börjar vargen sjunga. Det är en sång som hon lärde sig för länge sedan. En sång utan egentliga ord. Men den låter än dock så förståelig. Nästan magisk. Vargen har en lite raspigt sträv men varm stämma och hennes toner är perfekta. Är det något som verkligen får henne att slappna av och må bra så är det att sjunga och dansa. Danser och sånger hon lärde sig i en flock hon en gång levde i. En saga tills verkligheten slog den i spillror. Kråkorna stämmer in i sången med sina skränande röster. Det är medryckande och vargen kan inte sluta dansa. Kan inte sluta sjunga. När hon dansar tappar hon kontrollen lite. Låter feromonerna omkring henne bli en del av dansen. En del av lockelsen. Så länge hon är ensam så gör det inget i alla fall.

[PAX TILL LOKE]