När Ninäd skiftar skepnad blir han en sparvuggla, en liten liten uggla med 39 cm i vingspann.

     Ninäd är en godhjärtad varg som fortfarande är barn i sinnet. Han är rätt klumpig men låtsas inte om det. Runt omkring honom är det en del skratt eftersom han undviker jobbiga konversationer och skämtar bort det som kan leda till jobbiga/pinsamma situationer.

     Ninäd är en skicklig språkare inom Nordanspråket och Nimorian. Han har även små kunskaper inom Nùrlaer efter att en varg som härstammar från Vintervargarna och hade vaga kunskaper om språket och lärde Ninäd några få meningar som valp.

      Flocken som Ninäd föddes in i och växte upp i bodde i bergen. De vandrade emellanåt och var en liten flock med Stenvargar.
      Ninäds far och mor var båda stenvargar och det bildades misstankar kring Ninäd då han föddes och inte tycktes var en stenvarg som hans syskon och föräldrar. Men som den största valpen i en kull om 5 var han automatiskt skyddad enligt dessa stenvargars tro.
     Men för att straffa honom för sitt annorlunda utseende bet Ninäds far av hans svans när han bara var någon månad gammal. Han kommer själv inte ihåg sin hela svans, men hans mor berättade detta för honom när han frågade varför alla andra hade så långa svansar i jämförelse.
     Första gången han bytte skepnad nös han och var helt plötsligt en liten sparvuggla. Familjen letade efter honom under en lång stund, och det dröjde flera timmar innan föräldrarna förstod att det var deras försvunne son som flög omkring ovanför dem, sedan dröjde det ytterligare tre dagar innan han kom på hur han skulle komma tillbaka till sin vargform.
     Det kan inte påstås att Ninäd hade en speciellt spännande uppväxt, han lärde sig att vara en god varg och hur man språkade ber än ett språk. Han lekte med sina syskon även när de växt ifrån det. Han har hela tiden varit ung i sinnet och alltid lika villig att lära mer.
     Han bestämde sig för att lämna flocken när han var 16 m-år då han kände motviljan mot honom från flera av de äldre stenvargarna. Resten av världen var en spännande, outforskad plats för honom och han ville lära sig mer. Det han inte väntat sig var ensamheten som följer en vandrare.