Hanen kastade sig uppåt och hon kunde känna hur de steg allt högre Hon svalde hårt då han hörde han fråga, ville inte kunna svara för då behövde hon öppna ögonen igen. Hon andades in, ut, sedan öppnade hon ögonen. Hon drog snabbt efter andan igen och ögonen spärrades upp. Utsikten var fantastisk, hon kunde se Lövskogen härifrån! Ett brett leende lades på hennes mörka läppar och hon glömde nästan bort att han ställt henne en fråga. "Lite mer åt väster men annars är på väg åt rätt håll" Hon kände vinden leka lätt med hennes päls och ett nytt leende prydde hennes läppar.

[Ska vi starta ett nytt roll i Kaiwood efter ditt inlägg?]

"Okej" sa han glatt medan han gjord som honan hade sagt till honom.

Även om han inte kunna se så älskade han att flyga. Han kände sig så fri.

(Ja, det kan vi. så vem ska göra det? Ska du göra det för det är din tur? Eller ska jag göra det?)