| hehe, alltså, jag håller på att tjata på Ewy att hon ska svara.. Hon gör det nog snaaart! *le oskyldigt.. hehe *sträng blick mot Tawwar* xD |

Under en utskjutande klippa, dold av skuggorna, låg en gestalt.
Doftlös, värmelös, ljudlös.
Oupptäckt betraktade han sina byten.
Han hade legat där länge i väntan på främlingar - men det störde honom inte.
Han kunde vänta i årtionden om det så behövdes.
Det hade börjat med hanen, och honan.
Sedan hade en annan hona (vars doft liknade hanens) anslutit sig till den lilla skaran, och nu kom ännu en till.
Vilket skrovmål.

Vampyrens blodröda ögon var mörknande av törst, han skulle kunna släcka dem alla.
Han längtade, slickade sig om de kolsvarta läpparna.
Törstens och hungerns eld rev i hans torra strupe.
Han behövde dem, han behövde deras blod.
Underbart, varmt, flytande...
Han skakade av sig tanken.
Att föreställa sig tillfredsställelsen, smaken, av dessa vargar var inte smart så länge han ville behålla fattningen och inte rusa fram.
Solens strålar sken nämligen obarmhärtigt över Ken-Yak.
Han hatade solen.

Molnen rörde sig plågsamt trögt och långsamt över himlen, som om de skrattade åt honom, där han låg, mitt på ljusan dag.
han släppte bytena för ett ögonblick med den röda blicken för att blänga på molnen, men vände sedan snabbt åter sin uppmärksamhet mot vargarna.

Han fuktade nosen med tungan och log svagt.
Ett kallt, grymt leende utan dess like.
Vampyren var på jakt.
Lurandes - ingen kunde hitta honom.
Han låg och väntade på att rätt tillfälle skulle dyka upp.

Den silverblå pälsen var rufsig på Mishka. Hon smög lätt över stenarna.
Solen sken på henne, vilket störde henne.

Hon är, precis som alla renrasiga rävar, ett nattdjur.
Mishka är hälften räv, hälften okänd vargras.
Men är till mesta del räv. Hon är lika listig som rävar.
Och lika liten.

Mishka hade inte utforskat hela Numoori ännu,
för det var inte många dagar sedan hon hade kommit till Numoori.
Före hade hon hållit till vid ödemarker.
Det kanske var därför hon gillade Ken-Yak.
För att det inte var så livligt där.

Hon var medveten om att det fanns flera vargar i närheten.
Vilket också störde henne. Hon brukar spendera mycket tid ensam här i Ken-Yak.
Egentligen spenderar hon mesta del alldeles ensam.
Hon smög närmare. Nu såg hon dem.
En, två, fyra...
De var många, alla större än henne såklart.
Hennes smaragdgröna ögon betraktade dem. Hon gickännu närmare.
Hon vandrade ljudlöst fam till vargarna.
Mishka satte sig ner bland dem.

Demethra såg med irriterad blick på Akabane, hon betedde sig som enoskyldig liten varg, men något med henne fick Deme att tänka att hon försökte ställa sig in hos Emon.
Hon gillade det inte, för Emon verkade t.o.m falla för henne.
Visserligen var detta första gången Deme träffaat sin bror sen de var valpar men hon ansåg att han borde kunna vara mera på sin vakt.
Han tillhörde ändå det Spanska Infernosläktet!
De kristallblå ögonen vändes mot Emon, hon tänkte fräsa något mot honom för hans slängda ord mot ehnne men ångrade sig.
Att stå och kasta ord mellan varandra var onödigt, det var faktiskt första gången hon mötte honom på flera år.
Hon borde vara glad.
Men någon glädje tog inte del av henne, hon kände sig mera irriterad och neråt.
Inte av ahns uppenbarelse men något i hela detta möte störde henne, och hon kunde inte sätta fingret på vad det var.
-Vad var det som förde dig hitt?, hennes ord var hårda men ändå ställda som en fråga som väntade svar åt Emon.
Blicken nålades fast på honom, hon skänkte inte den andre tiken någon uppmärksamhet, hon var inte värd det och behövde inte hennes uppmärksamhet.
Lukten av ännu en varginna blandades med de andra vargarnas dofter och Demethra rynkade ögonbrynen medans hon tvärt svängde om mot doften.
Där, inte långt borta, stod en varginna och betraktade dem.
Hur kunde hon missat dennes lukt, hurkunde hon ha låtit den ta sig så nära utan att hon lagt märke till henne?
Tänderna blottades i en dov morrning och Akabane och hennes uppförande var som bortblåst.
Vad hade denne för rätt att klampa in så nära dem?
-Vem är du främling och vad gör du här?
hennes ord var hårda och stöande.
Hennes blick hård och allvarlig.
En lekande smygande känsla rann inom henne, men hon skulle först ta reda på vem denne var. Sen, först efter, skulle hon kunna ge sig på henne.
Efter mötet med Bray hade hon noga lärt sig att akta. Vem som helst kunde vara TBB:are.

Eftter en stunds tystnad kände tiken ännu en vargdoft närma sig.
Hon slog ilsket med svansen och såg lite mot vänster, därifrån den lukten kom.
Även det från en varginna.
Snart uppenbarades en liten rävliknande varg med blå pälsfärg.
Hon kom fram, alldeles för nära, närmare än den andre, och satte sig ner. Som om hon tillhörde gänget.
Demethra morrade med högre ton och såg ogillande på denne. Hon backade ett steg för att visa att den andre var för närgången.
Hennes blick såg mellan den blå tiken till den andre.
-Vem är ni?

| soryr för dröjande svar.. ='( |

-Vad tror du? Varför stack du då? Vi hade ungefär samma orsak båda två.. Vi är trots allt släkt..!,hans röst var lugn och mörk,
hans blick allvarlig men leende.
Det ansiktsuttrycket försvann dock som en vindpust drog fram när han kände lukten av varg, ännu en förutom de som redan avr där.
Mycket snart blottades en tik, Demethra reagerade aggresivt men Emon stod endast där. Med blicken hotfull, hård och varnande.
Han blottade sina tänder smått, men morrade inte, det skötte Demethra.
Han stod tyst när Demethra yttrade ord, istället koncentrerade han sig på ännu en doft.
Hans blick vände sig mot en mörkblå liten rävvarg.
Ännu en gång var det Deme som yttrade sig först.
Var dessa två vargar från en och samma grupp, var de där tillsammans med andra fdör att attackera?
Hanen skjöt undan tanken och tog varnande ett steg fra, så han avr jämnsides med Demethra.
Blicken var hård och kylig, hans tänder var ännu blottade och de mörkgröna håren på hans manke restes i ragg.
Han gillade inte det här, den blå kom och satte saig os dem och han väste varnande mot den.
Hade den inget vett, var det en oförståndig valp eller en varg med ytterst dåliga erfarenheter?

Akabane såg sig febrilt omkring. Hennes ögon var nära att ge upp. De var många vargar där just nu. Hennes djupa ögon svepte lätt över området.
Det var en orolig stämning bland dem.

En mörk typ uppenbarade sig. Akabane granskade den närmare.
Hennes ögon piggnade till.
"Mish..."
Hon svalde resten av namet. Mishka satte sig bredvid henne.
Mishka hade hon träffat för någon dag sedan. Mycket underlig figur.
Hon hade inte kommit så värst bra överrens med henne, men det kändes ändå tryggt att ha någon hon kände bland de okända vargarna.
De andra verkade inte vara lika positiva till att hon bara klampade in.
Akabane förstod dem. Även om hon kände henne var det ganska ohövligt att bara sätta sig där, men då var ju inte Mishka så väl uppfostrad, det hade Akabanne lagt märke till.

Akabane slängde en blick mot Mishka.
”Vad gör du här?” viskade Akabane åt henne
Akabane betraktade Mishkas klara ögon som blickade ut i tomma intet.

En svag dimma hade börjat infinna sig på platsen, trevade sig fram med kalla händer över marken.
Stjärnor och måne doldes av molnmassor, och det var en mörk, fuktig natt.
De blodröda, mörka ögonen betraktade vargarna framför sig.
Det gnistrade i dem.

Till slut orkade han inte ligga kvar där.
Han hade gjort det i timmar nu.
Tavar reste sig tyst upp och höll blicken, mystiskt nog, nerkörd i marekn.
Man såg ej dess färg om man tittade på honom när han höll huvudet så.
Nacken höjd med nosen böjd.

Han lyfte långsamt en svart tass, och satte ner den utanför gömstället.
Sedan gled han ljudlöst ut ur skuggorna, började gå mot samlingen vargar.
Fortfarande låg hans ögon i döljande skugga.
Ingen kunde heller se det lilla flinet som prydde hans svarta, törstande läppar.

||Alltså jag tror att jag AVSLUTAR här nu.. Det har varit inaktivt i 2 månader och noll har hänt... Skulle ändå inte ha lust att rolla det här rollet heller längre för att det har hänt så mycket sen det utspelade sig och.. jaa.... Så om ni som är med inte har några invändingar så BLIR DETTA ROLL AVSLUTAT HÄR! ||

OFF: Meeen D: Varför just nu när Tavar kom fram? o.o

|| om du vill skulle vi kanske kunna fortsätta här.. men dehär har annars blivit helt inaktivit.. därför.. ;)