Arashi hade lämnat sin syster. Förvirrad över mötet och utmattad av striden inom henne mellan henne och Envidia hade hon sökt sig bakom en av barackerna. Hon lade sig ner mot barackens vägg och slöt ögonen. Envidia var ursinnig för att hon hade berättat för systern att demonen var inom henne. Envidia rev och slet i hennes inre för att ta kontrollen, för att kunna slita systern i stycken för att fortsätta denna charad med Arashi. Arashi och Envidia var så inne i sin kamp att dom inte märkte den stora ärrade hanen som kom upp bakom dom. Hans isande blå ögon betraktade den mycket mindre tiken innan han tyst klev närmare. Sträckte fram en tass och lade den på tikens rygg. Arashi ryckte till av stöten som for igenom hennes kropp. Allt krampade och hon kunde höra Envidia tjuta i hennes inre. Knappt hade kramperna slutat förrän ett par kraftiga käkar högg tag om hennes strupe och bet åt. Trycket som blev över strupen fick henne att känna panik och hon förlorade kontrollen. ögonen blev giftigt gröna och styrkan i den mindre kroppen ökade markant men den massiva hanen höll stadigt kvar sitt grepp om strupen. Klämde åt ännu mer och även om Envidia inte kände smärtan så for ännu en stöt igenom kroppen som fick den att låsa sig så Envidia inte kunde göra motstånd för även om hon inte kände smärta reagerade kroppen på elektriciteten som strömmade igenom kroppen och syrebristen som började ta ut sin rätt på värdkroppen. Envidia insåg att slaget var förlorat och slet sig lös från Arashi. Arashi kände all smärta komma rusande mot sig så Envidia lämnade hennes kropp och sinne. Sedan blev allt svart för Arashi.

En lång stund senare vaknade hon med värkande hals, ömmande muskler och en huvudvärk som inte var av denna värld. Hon började lite smått röra på sig då den massiva hanen dök upp inom hennes synfält. Paniken spred sig i hennes kropp då han klev fram men i stället för att anfalla sköt han fram en skål med vatten. Arashi lyckades höja huvudet lite och försökte tala men hon kunde bara kraxa lite hest. Då tog den massiva ärrade hanen till orden. "Jag hörde dig och din syster tala. Du är inte den första jag sett med en demon." Hans vitgrå fläckiga päls klövs här och där av många ärr. "Du kommer ha ont men du borde vara fri nu." Arashi såg matt på honom. Åter sköt han skålen med vatten närmare. "Drick" Och Arashi drack. De kalla vattnet svalkade skönt hennes torra strupe. Då hon tagit flera djupa klunkar kände hon sig lite bättre. Sakta återvände kraften till hennes kropp och hon kunde sätta sig upp. De svarta ögonen spärrades upp lite då hon inte kände av Envidia. Hade han befriat sig från den mardrömmen. "Du kommer vara öm ett tag men du borde repa dig fort." Han reste sig upp och tog något steg bakåt. Skulle just vända om för att gå då Arashi äntligen kunde kraxa fram "Vem är du?" den stora hanen såg åter på henne. "Demothi" Svarade han kort innan han gick in mellan barackerna och lämnade Arashi. Hon lade sig ner igen. Drack lite mer vatten och vilade en stund innan hon hade orken och kunde resa sig upp och på darriga ben och sakta börja röra sig in mot Skuggfall och arenan. 

(Demothi ger Arashi stötar som låser hennes muskler, stryper henne tills hon förlorar medvetandet och strax innan hon förlorar medvetandet lämnar Envidia henne.)