"Du hade honom nästan där", kommenterade Blair när han insåg vem han stod i kö bredvid. "Men det var snyggt ändå." Den stora röda cestron vände sig om med rynkad panna, förmodligen förvirrad av att en total främling talade med honom. Det hade dock aldrig stoppat Blair, som nu sträckte på sig för att inte känna sig så mycket mindre än den andre.
     "Du kommer inte från en flock, eller hur?" Han hade slagits som om erfarenhet lärt honom, inte en lärare. Dessutom hade han presenterats utan flocktitel. "Blair, förresten. Stort fan."

Du hade honom nästan där. 
Kolzak vände sig om med en rynkad panna och såg  på den brune fakargen som talat till honom. Han hade inte tänkt på det, men han insåg att striden säkert skulle göra honom igenkänd bland vargarna som sett. Det var något han inte gladdes mycket åt, särskilt inte med tanke på att han förlorat striden.
"Tack," svarade han. Vargen presenterade sig som Blair. Stort fan. Kolzak frustade till.
"Kolzak, fast det visste du redan," svarade han. Han undvek den märkliga titeln Aurora gett honom. Den blodfläckade. Tanken på det smeknamnet fick honom att flina lite..
"Du har rätt i det.  Jag kommer inte ifrån någon flock."
Kolzak ögnade Blair, nyfiket. Han var en ärrad hane, hade säkert sett och gjort mycket under sitt liv. Kolzak anade att ett ärr skulle pryda hans egen panna inom kort. Han gissade. "Det är inte du heller, inte sant?"

Blair hummade till svar, vred huvudet till sidan.
     "Inte på många år." Han log snett. "Man tröttnar på all den ordningen med åren, ska du se." Han trodde inte sig vara så väldigt mycket äldre än Kolzak, men att det fanns en skillnad i ålder var ändå tydlig. Den gjorde honom lite vemodig. Vad gjorde han med sitt liv? Det höll på att sippra ner i jorden.
     "Du vill inte testa på lite kaos?"

Ordning. Kolzak skrattade kort åt det, han kunde förstå varför. Samtidigt var det allt han önskade. 
"Det känns som jag upplevt nog med kaos för en livstid," svarade han med ett litet leende. "Jag hade gärna välkomnat lite ordning. I allafall för ett tag."

"Ordning säger du", hummade Blair och slängde blicken om sig. Med en vingspets gestikulerade han ur kön och mot en mer folktom plätt.
     "Kom. Låt oss tala ordning."

[Avslutat.]