Pågående Event
Senaste ämnen
» Ett nervöst bakhåll [P]
Ingen räddning EmptyIdag på 10:17 av Trian

» Its on [P]
Ingen räddning EmptyIdag på 00:19 av Matvei

» Vålnaden i dina spår [Zaria]
Ingen räddning EmptyIgår på 19:47 av Lurlei

» På kollisionskurs
Ingen räddning EmptyIgår på 19:30 av Lurlei

» Skapandet av en Yeti [Lune]
Ingen räddning EmptyIgår på 19:12 av Lune

» Ingen återvändo
Ingen räddning EmptyIgår på 18:48 av Lune

» Orosmoln [P]
Ingen räddning EmptyIgår på 18:45 av Lune

» Moonmoon//Loony Lune
Ingen räddning EmptyIgår på 18:24 av Lune

» Frustration
Ingen räddning EmptyIgår på 08:39 av Kian

Vem är online
Totalt 3 användare online :: 1 registrerad, 0 dolda och 2 gäster. :: 2 Botar

Trian

Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Heads up! Uppdatering av karaktärslistor och titlar
Ingen räddning Emptytor 10 dec 2020, 15:57 av Yargol

Hej allesammans!

Nu när Numoori äntligen tycks vakna upp lite igen efter årets långa dvala så passar vi i Crew på att se över medlemslistan och alla karaktärer och konton vi har på sidan. Vi har med detta upptäckt att där är väldigt många karaktärer och konton som i dagsläget saknar rätt titel eller någon form av notis om vad som hänt dem, och det gör därför just nu att det ser ut som att flera spelare …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 1
Vinterevent 2020
Ingen räddning Emptytis 01 dec 2020, 00:29 av Admin

.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.

Mörker och stjärnklar natt bryts snart av ljus
Och plötsligt nu som förr
Med färger från en dröm
Så ser vi himlen åter dansa


.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.






Välkommen till vårt officiella vinterevent 2020 som är en direkt callback till norrskenseventet 2014.

Det vi fick bevittna då …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates




 

 Ingen räddning

Gå ner 
FörfattareMeddelande
Kithara

Kithara

Spelas av : Emmsa

Ingen räddning Empty
InläggRubrik: Ingen räddning   Ingen räddning Emptymån 01 jul 2019, 20:26

[Ensamroll, inga svar, tack!]

Det hade blivit mörkt. Natten kom fort i djungeln, och Kithara som hade varit och undersökt området kring ruinerna hade beslutat att vända åter lite för sent. Mörkret kom över henne innan hon nådde tillbaka till Sanctevra.
Men hon kände området, så hon oroade sig inte. Glatt orienterade hon sig genom mörkret. Omkring henne sken ett svagt ljus, lös upp vägen framför henne. Hon hade aldrig behövt oroa sig för natten, inte sedan hennes kraft hade uppenbarat sig. Och vilken underbar kraft det var! Den var bättre än Vidars dumma formskiftning, åtminstone tyckte Kithara det. 

Men plötsligt var det som om stämningen i skogen förändrades. Fåglarna tystande, alla ljud omkring henne dog ut. Leendet suddades bort från Kitharas läppar och hon stannade till, såg sig omkring. 
Löven i ett buskage bakom henne prasslade. Snabbt snurrade hon runt, medan ljusskenet ökade i styrka. Där fanns ingenting att se. 
En kall kåre kröp längs hennes ryggrad.

Lugn, intalade hon sig själv. Lugn. Det är säkert ingenting.
Och sakta med säkert släppte hon buskarna med blicken och fortsatte sin färd hemåt. Men endast två steg hann tas innan hon åter stannade.
"Kithaaaraaa…"
Hon såg sig depserat omkring.
"Vem där?!" Rösten var gäll, gällare än hon hade förväntat sig. Ljuset ökade ytterligare i styrka, sken upp hela platsen runt henne. Ingen fanns att se. 
"Älskade Kithara…"
Tankarna rusade genom huvudet. Det måste ju vara någon hon kände. Men det var inte Vidar, och inte heller kunde hon känna doften från någon annan i flocken. Det var det som var så konstigt, det fanns inget doftspår. Och rösten var så svår att lokalisera. Kanske... Kanske det var...
"Mor?" Trevande tog hon ytterligare några steg i den täta vegetationen. "Far?" Hon kunde knappt tro det, kunde det verkligen vara dem?
"Kom till mig, mitt barn..."
Ögonen svämmade över av tårar. Det måste vara dem, en av dem. Ett brett leende sprack fram i hennes ansikte. 
"Vars är ni?"
Snabbt sökte hon sig fram bland träden, ivrig att få återse sina föräldrar. Det var som hon och Vidar hade drömt om när de var små, att Kaiito och Xhie skulle komma och hämta dem en dag, att de skulle komma tillbaka, och att de alla skulle kunna bo i Sanctevra tillsammans. Som en familj. 
"Hallå? Vars är ni?!"
Rösten var nästan desperat när hon sökte dem, med tårarna strömmandes nedför kinderna. 
"Lite längre, vännen. Lite närmare..."
Ett glatt skratt undslapp Kithara medan hon rusade framåt. Snart, snart, så snart... Vidar skulle bli så lycklig!

Kithara hann aldrig inse vad som höll på att hända. Hennes kropp slungades till marken med en brutal kraft och en smärta likt inget hon tidigare upplevt skar genom kroppen.
"Du är min nu."
Paniken stegrades medan hon försökte kontrollera sin muskler utan att lyckas. Kroppens vred i plågor och ett hjärtskärande ski lämnade henne. Men ingen fanns där för att höra det. Ingen var nära nog.
Ingen kom för att rädda henne.
Till överst på sidan Gå ner
 
Ingen räddning
Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Kawazatri :: Kawazatriskogen-
Hoppa till: