Keisuke hade aldrig pratat ordentligt med Chi. Han hade fått gillande blickar, och likgiltiga blickar, men de hade aldrig kommit varandra nära. Keisuke misstänkte att han aldrig skulle komma Chi nära inpå, och med det sagt tänkte han nu försöka få några svar på sina många frågor. Varför fanns han? Varför försvann mamma? Varför var han aldrig närvarande och vad var hans problem? Chi var inte som någon annan inom flocken. Han var höljd i mysterium. Keisuke gillade inte direkt detta. Han ville bara prata, hitta Chi och prata. Lite.

Han hade letat runt lite, stuckit in ansiktet här och där, sökt sin morfar lite här och var. Han var inte så bra på att hitta den han sökte, det hade varit så mycket enklare om han utvecklat telepati eller något. Eld? Ja, det var kul. Förödande. Om han visste hur man använde elden. 

Keisukes gång var säkrare nu, han kände sig mer självsäker efter att ha tränat med sina mentorer. Han hade tillrättavisats för sitt tvivel och bristande pondus, och försökte alltid hålla huvudet högt. Han tänkte gott om sig själv. Mådde prima, faktiskt, även om han var riktigt osäker på vad han spelade för roll i flocken. Det skulle kanske Chi kunna svara på. Någon gång skulle Keisuke springa på honom. Snart, förhoppningsvis.

[till morfarrr]

Chi hade varit borta från flocken ett tag. Behövt tid att tänka i lugn och ro. Nu var han dock tillbaka och vandrade igenom Tbbs marker. De röda ögonen lika kalla som vanligt och med den stolta hållningen. Han var trotts allt son till BloodBlossom.

Han stannade upp då doften av en av valparna nådde hans nos. Snabbt svepte han med blicken och såg snart den svarta valpen med den röda manen "Keisuke" Sade han med den neutrala stämman han allt om ofta talade med. "Varför är du inte och tränar med din mentor?" Frågan var inte menad som kritik och rösten var neutral, varken kall eller hård men inte vänlig heller. De röda ögonen betraktade den unga och han lade huvudet på sned. Han hade vuxit mycket sedan Chi såg honom senast och han såg ut att må bra.