När vårens första svala flög över isslottet så var tiden inne.
Sex av Nordrikets Krigare samlades under Hielos fana och lämnade för första gången Nordrikets bekanta marker. De hade förberett sig inför detta ögonblick i månader, men ändå var ögonblicket saligt när de nådde gränsen till Nordrikets dal. Akela följde dem dit, ansvarig för de vargar som stannade kvar, och gav dem avsked med en nos mot var krigares panna. Sedan gick de.

Mellan bergen gick de osynliga stigar som vargarna följde söderut, väderbitna av den snö som aldrig smälte. Dagarna gick och bergskullarna blev lägre, vindarna mildare och dofterna främmande. Slänter med snö och död jord bredde ut sig inför dem, avbrutna av vassa kullar och stenrösen. Trots det oändliga i landskapen som de passerade och bristen på tecken vare sig i vinden eller jorden så gick Hielo rakt och tveklöst, med vana i sina långa steg.

En knapp vecka hade gått då de nått sitt mål. De hade vandrat över Eriinaris öppna landskap i flera dagar, passerat gejsrar och strömmande vattendrag, då de nådde en skarp ås. De såg ned över ett stenigt område på en platå, flera hundra meter tvärs över, där ett dussintal ångande vattenkällor i olika storlekar fanns. Vattnet vart skirt ljusblått, inbjudande och varmt i eftermiddagens kalla solsken.


"Välkomma, Krigare av Isblod, till Nordrikets första utpost - Islagunen."
De gick nedför slänten, dit luften var frisk bland de fuktiga molnen av ånga. Hielo stannade och vände sig mot krigarna.

"Detta är det första steget för Nordriket att nå ut utanför isdalens gränser, och in i Numooris hjärta. Det innebär att er prestation vid etableringen av denna utpost är av högsta vikt. Vart steg ni tar kommer att avgöra huruvida denna expansion utvecklar sig som den ska. Er träning har väglett er tills nu, men nu så är ansvaret ert. Jag förväntar mig inte mindre än det bästa." Hielo lät blicken vila på vargarna framför sig, innan han gjorde en gest med huvudet att de skulle följa honom. Med långa, långsamma steg så vandrade han runt området, längs kanterna av de fridfullt ångande vattenkropparna med prydligt uppstaplade stenblock omkring, visade mammutskallarna som markerade platåns gränser.


"I tre dagar tillåts ni stanna här. Bekanta er med lagunen och dess närmaste omgivningar, förutsättningarna som erbjuds och möjligheterna att utveckla. Här kommer en plats att finnas för Krigare att återhämta sig och vila, men också en plats för att vidareutveckla Nordrikets intressen. Här etablerar vi knytpunkten där Nordriket möter Numooris strövande vargar, på våra valda förutsättningar. En plats med värme, mat och trygghet, i ett land med brist på alla tre." Han nickade mot den steniga slänten som erbjöd en plats med god utsikt.
Åter stannade Hielo, och såg på sina krigare.

"Om tre dagar så ska ni lämna denna plats och bege er ut i Numoori. Jag påminner om ert uppdrag, som denna gång är simpelt: Lär känna landet. Samla information. Pröva er träning och lita på vad ni kan, och på varandra. Finn styrka i vad ni lärt er, och er plats i Nordriket. Innan nästa fullmåne så väntar jag er tillbaka."
Ett milt leende vilade på hans läppar, men ögonen förblev svala.


"Minns mina ord. Nordrikets storhet växer med er."