Pågående Event
Senaste ämnen
» I dina ögon himlaljus [Nomë]
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 EmptyIgår på 12:13 av Nomë

» [VE20]Skulpterande snö[P]
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptyfre 22 jan 2021, 15:36 av Poppel

» [Avslutat] Till dödslistan
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytor 21 jan 2021, 10:55 av Yargol

» [Avslutat] Titeländringar
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytor 21 jan 2021, 10:51 av Yargol

» [Avslutat] Titlar
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytor 21 jan 2021, 10:51 av Yargol

» Äntligen hemma [P]
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytor 21 jan 2021, 00:33 av Flippa

» Utan mitt liv [Flippa]
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytor 21 jan 2021, 00:13 av Flippa

» Skapandet av en Yeti [Lune]
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytis 19 jan 2021, 12:01 av Trian

» Ett nervöst bakhåll [P]
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytis 19 jan 2021, 10:17 av Trian

Vem är online
Totalt 2 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 2 gäster.

Inga

Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Heads up! Uppdatering av karaktärslistor och titlar
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytor 10 dec 2020, 15:57 av Yargol

Hej allesammans!

Nu när Numoori äntligen tycks vakna upp lite igen efter årets långa dvala så passar vi i Crew på att se över medlemslistan och alla karaktärer och konton vi har på sidan. Vi har med detta upptäckt att där är väldigt många karaktärer och konton som i dagsläget saknar rätt titel eller någon form av notis om vad som hänt dem, och det gör därför just nu att det ser ut som att flera spelare …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 1
Vinterevent 2020
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytis 01 dec 2020, 00:29 av Admin

.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.

Mörker och stjärnklar natt bryts snart av ljus
Och plötsligt nu som förr
Med färger från en dröm
Så ser vi himlen åter dansa


.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.






Välkommen till vårt officiella vinterevent 2020 som är en direkt callback till norrskenseventet 2014.

Det vi fick bevittna då …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates




 

 ZE | Vandrande kroppar

Gå ner 
Gå till sida : Föregående  1, 2
FörfattareMeddelande
Theia

Theia

Spelas av : Tafs

ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Empty
InläggRubrik: Sv: ZE | Vandrande kroppar   ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptyons 08 feb 2017, 21:29

Rytmiskt arbetade hon sig igenom horden. En hårt packad jordklump på den levande döda vargen till vänster, en jordklump svingades mot den till höger, en spark riktad åt en bakom. Ibland var det så många så att hon kunde klättra på deras ruttnande kroppar.

Theia var inte rädd - hon hade mött levande döda tidigare. Adrenalinet pumpade i kroppen. Höger, vänster, upp, ner, vänster. Det var en dans. Det var bara hon och motståndarna. Hon såg inget annat. Men dansen blev snabbare, intensivare, käftarna kom närmare och stanken blev mer påtaglig. Theia kände att dansen hade blivit mer som en kamp på liv och död. Hon duckade, undvek en dreglande käft och kastade sig sedan med ett vrål in i nästa kropp. Lukten av rök och bränt kött skvallrade om att det brann någonstans på fältet. De hade kämpat i en evighet - eller bara ett ögonblick. Theia kunde inte avgöra. 

Hon hörde vrål av smärta - av sorg - av ursinne från sina flockbröder och systrar och från främlingar. Hur hade hon hamnat här? Theia var rädd. 

[Hoppar in med ett kort inlägg här ^^ ]
Till överst på sidan Gå ner
Exodus
Flockledare
Exodus

Spelas av : Säl

ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Empty
InläggRubrik: Sv: ZE | Vandrande kroppar   ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptyons 08 feb 2017, 22:05

Exodus var inte nöjd.
Det berodde inte på sällskapet, varken de tappra vargarna som slogs vid hans sida eller de förruttnande kropparna som högg efter dem. Likt sina nyvunna flockfränder så var det idog strid som gällde från Exodus sida, en befriande gränslöshet fanns i att besinningslöst slita de döda kropparna i stycken, men han var antagligen inte fullt lika engagerad i sinnet som de andra. Sleazoids ord hade ekat ihåliga innan striden tagit början, Exodus hade malt sina tänder och malt tankarna på annat håll. När de väl påbörjat sin kamp mot de döda så hade han omedelbart lagt all sin energi till uppgiften, låtit sin djuriska styrka krossa och slita fienderna i stycken.
Men Exodus var inte nöjd. Han var inte nöjd för att det inte var det här som han vandrat kors och tvärs över Numoori för att göra. Han hade inte kommit till Qu för att agera gloriferad skadeutrotare. Givetvis såg han nyttan, han såg vargarna som räddades undan en plågsam död för varje bröstkorg som splittrades mellan hans kroppstyngd och träden. Han var hjälten som jobbade i tystnad, som gjorde de triviala tingen i väntan på de stora.
Kort och gott så kunde man säga att Exodus var frustrerad. Lyckligtvis så var en hälsosam session zombieslakt en utmärkt syssla för att agera ut den frustrationen. För var zombie han stångade i marken och krossade under sina tassar så blev han allt mer beslutsam. När denna kamp var över, när Numoori var säkert från de levande döda, så hade han varit hosQu nog länge, gjort tillräckligt för att bevisa sig för dem.
Efter striden så var det dags att skrida till verket.


#HärÄrQu2017   :fingerguns:
Till överst på sidan Gå ner
Sleazoid
Crew | Flockledare
Sleazoid

Spelas av : Zara

ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Empty
InläggRubrik: Sv: ZE | Vandrande kroppar   ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptyons 08 feb 2017, 23:21

| Okej, här kommer snabbspolningen som vi pratade om! Swoop |

Sleazoid
Han hade tappat uppfattningen över hur länge de egentligen hade stridit. Det kändes om att det aldrig tog slut, som om de bara fortsatte att komma hur många de än fällde. Han hade lagt märke till de som anslutit sig till striden, att bland annat Damon var med dem, men han hade inte möjlighet att stanna upp, än mindre ta sig till sin broder. Han fann sig själv omringad mer än en gång, men tack vare skuggorna och diverse flockmedlemmar så lyckades han ta sig ur det utan större problem med endast skrapsår. Han kunde inte låta bli att tacka gudarna för att flocken hade varit så pass samlad som den varit. Han var vanligtvis inte särskilt religiös av sig alls, men när de ställdes inför ett sådant onaturligt, förbannat hot så kunde lite tro ta en långt.
Allt verkade gå enligt planerna, tills en alldeles för välbekant, nu panikslagen stämma fick honom att frysa till mitt i en rörelse.

Himalaya
Trots stanken som gång på gång fick henne att kväljas. Trots sörjan från deras defekta kroppar som kladdade ner hennes päls i rask takt. Trots blindheten hon kände i bristen på sinnen hos sina motståndare. Trots allt det och mycket till så fann den unga honan konstigt nog ett visst skevt nöje i det hela. Hon kunde inte förklara det, men på något sätt så var det tillfredsställande att krossa deras skallar, att se de förbannade monstren falla ihop i högar omkring dem. De skulle falla, utrotas. De var inte menade att existera i den här världen. Hon hade fångat uppmärksamheten hos några av dem, och det var med ett vagt flin på läpparna som hon lät dem komma närmare sig. Hon kunde känna eldflammornas värme slå mot ryggen. De brann högt vid det här laget, och skärmade av vägen bakom henne och till höger. Andra skulle nog se det som våghalsigt, dumdristigt. Kanske var det sant, men hon brydde sig inte. Elektriciteten sprakade om hennes kropp, laddades upp. När de döda endast var någon kort meter ifrån henne så släppte hon lös den el som hon byggt upp, men blixten nådde aldrig fram till liken. Hon hann endast se någonting grått svepa förbi hennes blick innan skräcken tog fäste inom henne. Nej. Nej.

Filia
Elden slog omkring henne. Höga flammor som svepte över det torra gräset och omslöt allt vad de kom åt. Hon kunde röra sig relativt fritt igenom dem, hade vid det här laget lärt sig att inte ta skada av dem. Hon hade dock helt tappat kontrollen över elden, vilket hon nästan hade förväntat sig. Det hade varit en risk att låta den sprida sig, men en nödvändig sådan. Det enda hon kunde göra var att styra bort de flammor som kom lite för nära någon flockmedlem, men även om hon befann sig i närheten så var det svårt. De levde sitt egna liv. Elden var nyckfull. Det var just efter att hon dirigerat om några flammor som hennes blick fästes vid Himalaya, vid flammorna som brann oroväckande nära henne och de döda som närmade sig. Vad höll hon på med? Hon skulle få sig själv dödad. Hon satte av i språng, hade inte befunnit sig särskilt långt bort. Hon kastade sig igenom flammorna och tog mark snett framför flocksystern. Hon hann bara precis få ner framtassarna i marken innan hon kände en skarp, stickande smärta i sidan. Den spred sig igenom kroppen snabbare än hon trodde varit möjligt och fick musklerna i hennes kropp att krampa ihop. Hon skrek, inombords, då hon kände kroppen falla till marken. Oförmögen att spjärna emot, att göra någonting alls. Sedan blev allting svart.

Himalaya
Skräck. Ren och skär panik. Det slog henne som ett knytnävsslag. ''NEJ!''. Hon kastade sig fram till flocksystern i samma stund som hon slog i marken. ''Nej, nej, nej''. Stämman var blott en viskning då hon fäste blicken vid den orörliga kroppen framför henne. Varför var hon där? Varför hade hon kommit dit? Varför hade hon inte sett henne i tid? Hon praktiskt taget hyperventilerade där hon stod, chockad, skräckslagen. Det var först när hon kände hur ett par tänder greppade tag om hennes manke som hon rycktes tillbaka till verkligheten. Smärtan strålade ut i ryggen och med ett morrande så fällde hon kroppen till marken, körde en tass igenom den mjuka hjärnan. Hon sneglade bak mot bettet. Av vad hon kunde se så var det inte allt för djupt. Det hade hon inte tid att lägga några tankar på. Hon vände sig tillbaka till Filia. Vad skulle hon göra? Tänk. Förbaskat, tänk. Hon kunde känna hennes sinne, om än vagt. Sinne, där var svaret. Hon sållade snabbt igenom flocksyskonens sinnen innan hon fann de två som hon sökte efter, sträckte sig ut till dem. ''Yargol! Achilles!''. Stämman var klar och hög, men uppenbart fylld av skräck då hon kallade till sig flockbröderna. Samtidigt så lät hon dem se vad hon såg, förmedlade bilden av vad hon hade på marken framför sig. De behövde veta, de behövde komma. Måtte hon klara sig...

_________________
ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 UGFD4U7
Till överst på sidan Gå ner
Yargol
Crew | Buddy bro chummy chum pal homeslice breadslice
Yargol

Spelas av : Kreftropod

ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Empty
InläggRubrik: Sv: ZE | Vandrande kroppar   ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptytor 16 feb 2017, 17:52

Det hände för mycket runtom honom för att han skulle kunna hålla koll på hur det gick för resten av flocken, men när Yargol hörde sitt namn ropas av en gäll, skräckslagen stämma så visste han att något hade gått fel. Bilden som plötsligt flimrade för hans inre syn bekräftade känslan lika snabbt som den dök upp. Han svepte snabbt med blicken mot Himalayas röst medan han stötte tassarna i ett av de vidriga liken som försökt nå honom.
     ”Malphas, täck min svans! Achilles!” Yargol kastade sig över en av varelserna, trampade ner den i marken medan han satte fart. En våldsam morrning mullrade i hans bröst när han hastade förbi monstren och bort till Himalaya. Värmen från elden som slickade över marken slog emot honom. De befann sig i utkanten av stridsfältet, nära eldringens kant och omgivna av döda, såväl faktiskt döda som de som ännu inte begripit att de borde ha slutat röra sig för länge sedan. Framför Himalaya låg Filias grå skepnad.
     ”Vad har hänt?” brummade han genom djupa andetag efter att ha slängt en blick över axeln för att försäkra sig om att han hade ryggen fri. Hans blick fångade snabbt Himalayas innan den hastigt pendlade över de båda tikarna, till Filia. Kraftflödet inom honom skiftade snabbt när han samlade den helande förmågan inom sig. Han stod nästan över Filia redan innan han kunde få något svar. Han kunde se henne andas. Blod hade spridit sig ut över hennes tinning från insidan av det högra örat. Hennes framtassar var brända. Han kunde inte se mer med en snabb blick, men det och Himalayas framhastade svar var tillräckligt för att han skulle kunna gissa. Det räckte.
     Yargol lade sig ner med ena frambenet vilande över Filias kropp och pannan pressad mot sidan av hennes hals. Ögonen såg stint ut i intet, ner i hennes fäll när han lät de helande energierna flöda genom honom och in i henne. Han kunde känna hennes kropp spänna sig som reaktion på den påskyndade läkningen. Han höll henne fast mot marken med frambenet, ett aktsamt men stadigt grepp som hindrade henne från att rycka eller vrida sig på något vis som kunde förhindra helandet eller skada henne. Han kunde ana hennes skador och hur allvarliga de var. Det fanns varken tid eller möjlighet att här och nu göra ett fullständigt eller snyggt jobb, men det skulle förhoppningsvis räcka.
Till överst på sidan Gå ner
Achilles
Buddy bro chummy chum pal homeslice breadslice
Achilles

Spelas av : Lin

ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Empty
InläggRubrik: Sv: ZE | Vandrande kroppar   ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Emptymån 01 maj 2017, 16:34

Achilles hade varit långt därifrån, men var redan på väg innan någon hade ropat hans namn; elden, himalayas skrik - ljuden hade varit tydliga för honom, och så fort han hade hört sitt namn var det bara som en bekräftelse. Han passerade zombies i sån fart som om de inte vore där. Han hade tränat i många år för sådana här situationer, men oavsett hur vältränad han än var själv, så kom stressen när flockmedlemmar runt honom skadades. Till och med redan när Achilles var iväg och träna med Iwaku i Draugai hade han fått höra att Achilles största svaghet var att han brydde sig för mycket om andra. Achilles började känna av det nu. Det var svårt att fokusera på vad han skulle göra när han var mest orolig för alla andra omkring honom.

"Filia!" Skriker Achilles till av ren reflex när han får syn på hennes till synes livlösa kropp, och han tystnar när han står vid hennes sida för att lyssna efter livstecken. Yargol som redan var på plats före honom hade hunnit börja hela henne. "Hon kommer klara sig." Konstaterar han snart lättat.
Achilles vände sig mot Himalaya och svalde. "Du är biten." Konstaterade han snart även där. Han såg snabbt mot Yargol. Han visste inte om det fanns något någon av dem kunde göra, inte just nu kanske. Himalaya såg ut och lät som att hon mådde bra hon med, men hon var förståeligt nog i chock. Det var inte lämpligt att låta henne slåss något mer. Achilles såg in i Himalayas ögon. "Lyssna på mig, du har gjort allt helt rätt, allt kommer bli bra." han försökte lugna henne, och visste inte om han hade lyckats, men hon behövde komma tillbaka till stunden, försöka fokusera. Achilles kände en stress inom sig nu och såg på den äldre Yargol. Yargol bar ett lugn över sig som gav han själv styrka. Han tog ett djupt andetag såg på den avsvimmade Filia. Vad som än hände nu, så tänkte han inte lämna eller offra henne, eller Himalaya. De skadade måste i säkerhet nu direkt.

I närheten kunde man se hur Malphas, Exodus och Huyana kämpade med zombies för att skydda hålla dem borta från de skadade. Huyana slet av huvudet på en zombie och visade vilken krigare hon bar på inom sig. Malphas skulle triumpferat och nonchalant urinera på en zombie han hade fällt. Samtidigt såg man en annan zombie närma sig honom som Exodus elegant fällde för att skydda honom. Han gav Malphas en menande blick och snart var de igång och döade zombies igen från en till synes oändlig massa. Det var för många zombies.

Achilles tittade bakåt och såg där istället Filias intensiva eld som snabbt spred sig likt en tsunami som drog med sig allt in i infernot.

Och där stod de i mitten, och ingen synlig ledare var i närheten för att ta ett beslut. De andra var för långt bort. Achilles insåg, att han visste precis vad som måste göras.

"Yargol, du måste föra dem i säkerhet. Ni får bära Filia, och ta med alla ni finner på vägen bort härifrån. Det är dags att avsluta detta. Jag har en plan."

Yargol lyfter pannan från Filia och spänner stint ögonen i Achilles när denne börjar pladdra om att föra de andra i säkerhet. Han kan höra att Achilles har något dumt (möjligen lite väl våghalsigt) i åtanke.

"Du gör inget ensam, begriper du?" Barskt morrande. Han reser sig upp, men står kvar över Filia. Svansen högt. "Vad du än har för idéer så vid min svans att du-"

"Yargol, lyssna på mig bara-" avbröt Achilles med tydligt höjd stressad röst som stärktes av hans ljudkrafter, han hade inte tid för läxor nu. " Jag tänker få alla zombies genom Filias eld, ropa på dem, du vet hur jag kan forma ljud, det är vår chans. Och jag är snabbare ensam, och du är den här som kan föra alla i säkerhet. Du måste lita på mig nu." Hans nu orädda bestämda ögon mötte Yargols utan att vika.

Yargols blick flackar som hastigast till elden, men är snabbt tillbaka på Achilles igen. Bestämd och mer arg än vanligt. Det tar inte mer än ett par korta ögonblick, som troligtvis känns mer som en evighet i situationen, innan Yargol ger ifrån sig en våldsamt frammorrad, passande grov svordom. Han vänder sig i samma andetag till de andra tjockisarna i närheten.

"EXODUS! MALPHAS! TA FILIA OCH HIMALAYA I SÄKERHET. SE TILL ATT TECK OCH ZOID FÅR MED SIG DE ANDRA. HUYANA! CERULEAN! SAMLA ALLA." Han blänger på dem och besvarar eventuella motrop med "GÖR DET!" Han blänger sen på Achilles. "Du går INTE ensam, så ta mig gudar!" Han nickar med en ny morrning, uppmanande, åt Achilles att sätta fart.

Achilles morrar högt till svar och hugger i luften och tänker inte gå med på detta. "NEJ YARGOL DIN GAMLA ENVISA FJÄDERSKALLE JAG VILL ATT DU SKYDDAR FILIA, JAG LITAR PÅ DIG, VI BORDE INTE RISKERA FLER LIV ÄN NÖDVÄNDIGT, KAN DU INTE BARA LYSSNA PÅ MIG FÖR EN GÅNGS SKULL! JAG LOVAR ATT JAG INTE KOMMER DÖ DEN HÄR GÅNGEN, FÖR DET HAR JAG INTE RIKTIGT TID MED."

Yargol gör ett förargat mothugg. Tänder blottade och saliv fladdrande öronen argt framåt och tar ett steg så han står alldeles intill Achilles.

"ATT GE DIG UT ENSAM ÄR ATT RISKERA FLER I ONÖDAN! DU GÅR INTE SJÄLV, VALPSPOLING!" Farligt nära Achilles ansikte. "Och vad tror du hon säger om du sätter henne i säkerhet men inte dig själv?!"

Achilles frustade i Yargols ansikte och försökte lugna stressen som började skrika i honom, och han försökte nu tala samlat även om orden fortfarande mest skreks ut. "Ja hon är ju uppenbarligen inte i ett tillstånd till att kunna protestera nu eller hur??! Det är inte jag som är i fara här Yargol, vi behöver så många som möjligt till att kunna skydda de skadade, ska någon bära en annan på sin rygg blir de genast en stark krigare mindre."

Achilles såg mellan Filia och Yargol, på Himalaya och de andra Qu-vargarna som var i närheten. Achilles tyckte det var uppenbart att Yargol behövdes bättre här, men han hade inte tid att bråka med en envis fjädertok heller. "Gör som du vill, men dör hon kommer jag skylla på dig. Och jag kommer inte vänta på dig."

"Och vad tror du vi blir nu?!" Brölar Yargol argt och svär ännu argare när han märker att Achilles inte längre lyssnar på honom. Dog Achilles skulle Filia skylla på Yargol för att han inte följde med. Han satt i skiten oavsett. Förbannat.

Istället för stärkt av självkänsla var Achilles nu mer trött av stressen över att Filia skulle vara i större fara, och han vänder sig mot de andra vargarna och talade till dem eftersom att Yargol inte var mottaglig för någon form av order eller argumentation. Han var nu tvungen att försöka fokusera ändå. "Vänta inte på mig, jag hittar er." Sa han med hänvisning till sina ljudkrafter. Det skulle inte bli svårt att hinna ikapp dem oavsett med tanke på att de hade med sig skadade. Sedan vände han sig om och började rusa, och tänkte inte bry sig mer om Yargol följde med eller inte. Elden spred sig och det var bråttom att hinna runt för att komma till den andra sidan.

Det var med ett ordlöst vrål som Yargol lät Achilles springa, innan han argt vänder och istället börjar ryta åt de andra närvarande att skynda på, medan han själv tar hand om Filia.

Achilles hade sprungit en bra bit innan han till slut sneglade över axeln. Ett svagt leende spreds över honom när han insåg att han var ensam trots allt. Dåså. Tack Yargol. Achilles fylldes direkt av ny energi och självkänsla och steglängden ökade. Han noterade en skugga över honom och blickade upp. Yargol hade skickat Cerulean efter honom att vaka uppifrån. Perfekt.

Med värkande ben och muskler som skrek av pumpande mjölksyra som på riktigt nu när han började sakta av mer, så hade Achiles lyckats ta sig till andra sidan. Nu slogs han av röken som blåste mer åt hans håll än det gjort tidigare. Det var svårare att se och luften var varm och torr som han andades. Det var svårt att uppfatta riktigt var han befann sig, men det här fick duga nu. Han försökte se ut över den spridda elden. På andra sidan kunde han långt bort svagt skymta alla zombies genom skenet. Fokuserade han kunde han höra dem genom knastret från infernot mellan dem. Achilles tog ett djupt andetag, men det resulterade först bara i en grov hostattack som kom långt ner från en torr strupe. Han hade inte insett hur törstig på vatten han egentligen var. Han fick göra ett till försök, och snart kunde man höra hur det ekade ett yl över zombiehorden.

Man kunde snart se hur zombies började dras mot ljudet. De vandrade in i elden i stora horder och fattade eld. Svart rök och en vedervärdig stank spreds av de brinnande ruttna kropparna. Elden brann länge och det blev slutet för den stora horden, även om ett fåtal zombies fortfarande vandras ensamma eller i mindre grupper.

Qu och överlevande från Treontha tog sig i säkerhet och de kunde se den enorma rökpelaren på håll som tornade upp sig mot himmelen.



(AVSLUTAT. Treontha finns inte mer, och de tidigare treontha-medlemmarna får gå med i Qu om de själva önskar, och det kommer antas att Treontha-medlemmar är med Qu om inget annat sägs.

Nästa officiella Qu-rollspel blir ett flockroll som utspelar sig ganska snart efter detta rollspel. Fritt fram för att att rollspela tiden som leder fram till flockrollet, om man vill rollspela återföreningar, skador osv. Alla antas närvara vid flockmötet om inget annat sägs, t.ex om någon är för skadad för att delta eller omkommer av skador etc.)
Till överst på sidan Gå ner
Sponsored content




ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Empty
InläggRubrik: Sv: ZE | Vandrande kroppar   ZE | Vandrande kroppar - Sida 2 Empty

Till överst på sidan Gå ner
 
ZE | Vandrande kroppar
Till överst på sidan 
Sida 2 av 2Gå till sida : Föregående  1, 2

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Tadaar :: Tadaar-
Hoppa till: