[Ensamroll, för att komma in lite i karaktären, svar undanbes]

Detta var starten på hans nya liv. Den unga Kargen lämnade sitt hem bakom sig. Han hade korsat gränsen till Öknen nu och påbörjade nu på riktigt sin egna resa och skapelsen till ett eget liv. Ett liv utan sin så förbannat välanpassade familj, där han själv alltid hade varit udda. Han hade väl egentligen aldrig riktigt passat in. Men sin snövita päls och röda ögon var han annorlunda än resten av sin familj. De andra ägde en skrud som gick i sandens alla färger. Inte heller hade hans personlighet passat in i familjen. De var alla så... tråkiga. De var lugna, eftertänksamma. Hans mor hade rent ut sagt haft ett helvete med att uppfostra honom då han aldrig hade varit lika foglig och lättyglad som sina syskon. Det svarta fåret.

Rengar kände ren lättnad över att lämna sin familj. Han skulle kanske sakna honom, det var ett faktum som var mycket möjligt. Men återvända? Aldrig. De fick leva sitt stillsamma liv de sätt som de ville, men Rengar ville inte vara en del av det. Han sökte något mer, något mer fartfyllt. Trygghet och tystnad var inte hans grej, i alla fall inte hela tiden. Han blev bara uttråkad. Just därför hade han gett sig av. Och han hade nog aldrig känt sig friare

"Hm-hm... What to do, what to do...?" mumlade han för sig själv och slängde upp huvudet mot solen. Munnen öppnades och tungan slank snabbt ut och blev hängande. Han hade dock inga problem med värmen och solen i öknen. Han trivdes i värmen som fisken i vattnet. Frågan var lite bara var han skulle ta vägen nu. Vilket håll han skulle gå, vilka platser han ville se. En del platser hade han sett tidigare, även om familjens hem hade varit på Savannen hade de tagit små söta familjetrippar. Rengar spydde lite i sin mun vid minnena av de tripparna. Vilken förbannat perfekt familj de hade varit. Det var löjligt.

Han fortsatte sin färd genom öknen. Han hade inget specifikt mål, utan lät bara benen föra honom någonstans. Det mesta runtomkring Savannen hade han redan sett, så intresset att stanna kvar här i närheten var inte särskilt stor. Kanske skulle han ta sig bortanför Numoorislätten? Det lät som en bra idé. Rengar ändrade riktning och styrde benen mot Numoorislätten istället...