Pågående Event
Senaste ämnen
» Skapandet av en Yeti [Lune]
Crying Lightning [Ïver] EmptyIgår på 12:01 av Trian

» Ett nervöst bakhåll [P]
Crying Lightning [Ïver] EmptyIgår på 10:17 av Trian

» Its on [P]
Crying Lightning [Ïver] EmptyIgår på 00:19 av Matvei

» Vålnaden i dina spår [Zaria]
Crying Lightning [Ïver] Emptymån 18 jan 2021, 19:47 av Lurlei

» På kollisionskurs
Crying Lightning [Ïver] Emptymån 18 jan 2021, 19:30 av Lurlei

» Ingen återvändo
Crying Lightning [Ïver] Emptymån 18 jan 2021, 18:48 av Lune

» Orosmoln [P]
Crying Lightning [Ïver] Emptymån 18 jan 2021, 18:45 av Lune

» Moonmoon//Loony Lune
Crying Lightning [Ïver] Emptymån 18 jan 2021, 18:24 av Lune

» Frustration
Crying Lightning [Ïver] Emptymån 18 jan 2021, 08:39 av Kian

Vem är online
Totalt 4 användare online :: 1 registrerad, 0 dolda och 3 gäster. :: 1 Bot

Matvei

Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Heads up! Uppdatering av karaktärslistor och titlar
Crying Lightning [Ïver] Emptytor 10 dec 2020, 15:57 av Yargol

Hej allesammans!

Nu när Numoori äntligen tycks vakna upp lite igen efter årets långa dvala så passar vi i Crew på att se över medlemslistan och alla karaktärer och konton vi har på sidan. Vi har med detta upptäckt att där är väldigt många karaktärer och konton som i dagsläget saknar rätt titel eller någon form av notis om vad som hänt dem, och det gör därför just nu att det ser ut som att flera spelare …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 1
Vinterevent 2020
Crying Lightning [Ïver] Emptytis 01 dec 2020, 00:29 av Admin

.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.

Mörker och stjärnklar natt bryts snart av ljus
Och plötsligt nu som förr
Med färger från en dröm
Så ser vi himlen åter dansa


.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.






Välkommen till vårt officiella vinterevent 2020 som är en direkt callback till norrskenseventet 2014.

Det vi fick bevittna då …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates




 

 Crying Lightning [Ïver]

Gå ner 
FörfattareMeddelande
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptymån 09 dec 2013, 21:04

Tiken drog in skogens alla dofter samtidigt som de ljusa, turkosa ögonen tog in alla intryck. Riktigt vad hon gjorde här visste hon inte, så långt bort ifrån platsen hon föddes. Hon hade velat se hela Numoori och man var ju tvungen att börja någonstans, eller hur? Nitika, den beigea stäppvargen med leopardliknande mönster, rörde sig fram genom skogen. Miljön här var så olik den hon var van vid, mer rogivande och fridfullare på något sätt. Men hon skulle nog aldrig bosätta sig på ett sånt här ställe, inte utan en bra anledning. Hon hade som sagt bara tänkt att upptäcka Numoori innan hon begav sig tillbaka till sina hemtrakter. Men hur lång tid skulle det ta? Ett år, fem år? Det var svårt att svara på, även för henne.
Nitika stannade vid en liten vattenpöl, luktade försiktigt över det innan hon sänkte huvudet helt för att börja lapa i sig vätskan. Hon hade redan ätit så var mätt och belåten, nu släktes även törsten vilket fick henne att bli ännu mer belåten. En sak som tycktes konstig var att hon rört sig omkring i Numoori enbart för att finna att hon var ensam. Ensamheten i sig var ingenting som hon egentligen brydde sig om, hon hade levt själv sedan hon var femton år gammal. Det som var konstigt var just att hon inte träffat någon varg ännu, kanske hade hon omedvetet hållit sig undan ifrån dem på grund av att hennes föräldrar gjort detta? Det skulle inte förvåna henne egentligen.
Nitika höjde huvudet från vattnet, slickade sig nöjt om nosen innan hon satte sig ner. Ännu en gång vandrade blicken över omgivningen. Hon memorerade allting hon såg, alla träd, all grönska, all fågelsång och skogens alla dofter. En underbar plats.
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 11 dec 2013, 21:12

Barrskogen var så bekant för honom. Det var knappt så att han behövde ägna en tanke åt vart hans ben bar han; han kunde alla slingriga stigar som baksidan av hans hand. Även om det här inte var hans födelseplats, så var den verkligen något han tycktes kunna kalla hem. Nordan var kyligt, något dunkelt, men skönheten var genomslående.

Planlöst vandrade den högresta varghanen omkring. Rastlöshet var det enda som drev honom för stunden; han var inge hungrig, inte tjurig eller arg, inte heller törstig. Det sistnämnda var nästintill omöjligt i Nordan, nästan överallt fanns det små källor av sötvatten. Nordan måste ha haft det godaste vattnet Ïver någonsin smakat, kanske just för att det var källvatten från bergen. 

En färgklick som inte stämde in i omgivningen fångade hans uppmärksamhet. Varghanen stannade upp & vred vaksamt på huvudet. En ljusfärgad varghona stod emellan några bastanta trädstammar. Ett något roat leende fästes på läpparna, tvingade de sylvassa tänderna att skymta under de. 

Med långa, seniga steg trädde han närmare henne med det roande leendet fortfarande fäst på läpparna. Öronen var bakåtvinklade. Något skrämmande såg han allt ut, vilket också var hans intention, om de blev rädd av hans närvaro var de inte heller värda att tänka på. En simpel uteslutningsmetod helt enkelt.

Ïver kastade några begrundande blickar med de orangea ögonen.
" Så, är du ny här? " Rösten var raspig & hes, nästan lite sprucken. Leendet var kvar, om inte än mer breddat. Svansen knyckte roat bakom hans bakben. Något otåligt inväntande han svar & reaktion. Med hennes ljusa päls & markanta fläckar såg hon verkligen malplacerad ut här i Nordan, det var som att man inte kunde undvika att lägga märke till henne.
Till överst på sidan Gå ner
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 11 dec 2013, 22:40

De ljusa, turkosa ögonen uppfattade något i ögonvrån, något mörkt som rörde sig. Detta fick tiken att vrida på huvudet så att hennes blick fokuserades på varelsen som kom närmare. Av doften att döma så var det en hane och dennes uppsyn var inte speciellt trevligt. Detta var den första vargen som Nitika mött, någonsin. Så hur skulle hon reagera? Den andres kroppshållning och kroppsspråk var ingenting som egentligen skrämde. Hon hade utstått psykisk och fysisk smärta tidigare, så det var något som hon skulle kunna tåla, dessutom hade hon elektriciteten som försvar ifall det skulle behövas.
Nitika gjorde ett knyck med huvudet så att den långa pälsen i pannan, luggen, skulle flyttas ifrån ögonen och hon höll blicken emot hanen. Svansen svepte lite lätt bakom henne medan hon funderade, försökte tolka hela situationen.

”Är det så uppenbart?” hon svarade på en fråga med en fråga, något som tycktes normalt och bra för stunden. Hon reste sig långsamt upp, höll huvudet lite på sned för att undvika att få luggen i ögonen. Hennes tal var det inget fel på, inte heller att formulera meningar och förstå andra. Det hon aldrig lär sig var normer, oskrivna regler som man inte bröt då man träffade andra vargar.
Nitika tog några steg närmare hanen, studerade honom nyfiket.
”Har du varit här länge?”
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptytor 12 dec 2013, 09:49

Det roande leendet fanns ännu kvar på honom. Varginnan verkade inte se honom som något hot, vilket inte varit hans intention heller. Han fann denne något intressant. Med något ryckiga, stela rörelser slog han sig ner på bakpartiet framför varghonan.

" Är det så uppenbart? " 
Ïver lät ett hest, kortfattat skratt bubbla upp i strupen. Kanske inte för ett otränat öga, men det här var hans skog - åtminstone var det så han ville se det. Det var sällan han missade någon nykomling. 
" Har du varit här länge? " 
Kanske allt för länge. En kort, blick kastades upp emot tallarnas höjder. Det var sällan han kände sig sentimental för något, men Nordan var han känt sig närmast på mycket länge. Sedan Luna. Men hade gjort beslutet för sig. Lite snabbt ruskade han på huvudet på att tömma tankarna - Luna fanns inte kvar, hon var på en bättre plats, tack vare honom.

" Inte länge nog. " Sade han emellan leendet. Det hade gått några år nu, 2-3? Kanske var det dags att lämna Nordan, för att se sig om. Visst hade han besökt Lövskogens utkanter, men inte mycket mer än så. Faktum var att det inte fanns något som lockade honom tillräckligt mycket utanför denna skog. Mörket, kylan, de flera meter höga träden, allt föll honom i smaken, perfekt.

" Jag är Ïver. " Tänderna skymtade under de svarta läpparna, & det något ondskefulla i hans anlete fanns ännu kvar. Trots allt, så hade många klassat honom som det, galen, ond. Ïver såg ingen sanning i något av vad de sade. Det var inte deras fel att de såg världen ur olika perspektiv. Fokusen lades på den ljuspälsade varginnan med de turkosblåa ögonen igen.
" Vad gör du här? " Han bad inte om dennes namn, för det var inte så viktigt. Om hon ville dela det med honom, visst, men det skulle läggas mycket till innan han faktiskt lade det på minnet. Istället undrade han vad hon gjorde i Nordan, som sagt, så såg hon inte ut att vara härifrån - ljuset som hon utstrålade var inte något som kunde fötts i Nordan, inte enligt honom iallafall.
Till överst på sidan Gå ner
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptytor 12 dec 2013, 20:21

Inte länge nog? Det svaret var kanske inte direkt något hon väntat sig, men vargen framför henne var inte hennes far så nu kunde väl vad som helst hända, eller hur? Det dröjde inte länge innan hanen gav henne ett namn Ïver, något som lät ganska konstigt i hennes öron, aldrig hade hon hört något liknande, fast det var kanske inte så konstigt egentligen.
Vad hon gjorde här? Ja det var väl en bra fråga, dock visste hon inte riktigt själv svaret. Nitika rörde sig närmare hanen med graciösa steg samtidigt som huvudet hölls lite åt sidan för att hålla luggen ur ögonen. Vad skulle hon svara på frågan egentligen?
”Är inte helt säker ännu, men att utforska Numoori är en ganska bra sammanfattning och man måste börja någonstans.” svaret vad ganska bra enligt henne själv, det förklarade ju varför hon var där och att hon inte skulle stanna speciellt länge. Nej, hon hade redan insett att denna plats inte egentligen var något för henne på grund av mörkret och kylan då hon levt i mycket ljus och värme. Det var ovant och hon var inte anpassad för denna miljö, något som hanen såg ut att vara med den mörka pälsen och bastanta kroppen.
Nitika gick hela vägen fram till hanen, Ïver, drog in dennes doft samtidigt som de turkosa ögonen studerade honom. Hon höjde ena tassen för att ta på hanens nos, mest för att undersöka så att denne verkligen stod där eller inte.
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptylör 14 dec 2013, 21:57

Ïver hummade bara som svar, det kändes överflödigt att ge henne något annat. Det var inte så förvånande, hon såg ut att vara så full av liv, med de turkosa ögonen & ljusa päls. Något med henne var tilltalande, & intressant. Det tvingade Ïver att stanna kvar när hon närmade sig honom, & inte röra en min när hon höjde sin tass. Denna hona var inte alls lik de andra han mött. Det var som om hon levt fångenskap, & inte riktigt sett omvärlden på det viset han sett. Hon hade inte sett mörkret som vilade över hela världen, det fula & det hemska. Det var nästan som han ville skydda henne - hennes oskyldiga, livliga själ. Han ville inte att den skulle bli förstörd. En känsla högg i hans bröstkorg, den var smärtande, & obehaglig. Han kunde inte sätta ord på vad det var, men han gillade det inte.

Ïver backade tillbaka något. Det var inte meningen att han skulle känna något för någon. Vad denna varginna gjorde med honom, det var inte acceptabelt. Han skulle inte skydda någon. Han skulle inte fästa sig vid någon. Långt bak i hans huvud skrek någon av smärta, om det var han själv eller någon annan kunde han inte säga. Det var så länge sedan han hade stängt av sin mänsklighet, & en varghona skulle inte få honom att sätta på den igen. Det spelade ingen roll hur vacker hon var, hur mycket hon än glödde av liv. Det skulle vara för riskabelt, han hade valt att stänga av den för mycket länge sedan, när han dödade Luna, hade det blivit för mycket. Alla smärtor han någonsin känt blev för överväldigande, & han hade bestämt sig för att bara stänga av den. Det var det enda rätta för honom, & nu, om han skulle sätta på den, vad innebar det? All skuld, all smärta, allt han inte hanterat alla år innan, de skulle komma tillbaka. Det fanns ingen chans, att han skulle slå på den igen.

" Ska jag guidea dig till Lövskogen? " Rösten var monoton. Det var uppenbart att något höll han frånvarande, men han hoppades att hon inte skulle fråga honom, precis som han inte frågat om hennes namn. 
Till överst på sidan Gå ner
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 17:20

Då hanen backade ifrån henne så tippade hon det beiga, svartspräckliga huvudet lite åt sidan. Hon hade känt att han var verklig, men tydligen accepterade han inte mer närkontakt än så. Detta var dock inget som Nitika orkade bry sig om, istället iakttog hon honom bara några få sekunder då han verkade försvinna iväg i sina egna tankar och hon såg upp på träden. Hon hade redan sett träden och konstaterat att de inte var speciellt intressanta, men i ett försök att fördriva tiden så stirrade hon åter på de stora stammarna.
Dock verkade hanen, Ïver, komma tillbaka till verkligheten och hon vred åter sina turkosa ögon mot honom. Så han erbjöd sig att visa vägen till Lövskogen? Det var kanske en bra sak eftersom hon knappast skulle hitta dit själv och det verkade inte som att hon stötte på vargar speciellt ofta, med tanke på att den här hanen var den första hon någonsin träffat förutom sina föräldrar. Bara tanken på hennes föräldrar och speciellt hennes far fick pälsen att bli en aning statisk, hennes hat gentemot honom var starkare än någonting annat hon nånsin känt. Dock hade hon aldrig upplevt någon riktig annan känsla än hat och skadeglädje. Att plåga andra djur med sin elektricitet var något som hon tyckte var väldigt underhållande.
Nitika reste sig upp från sin sittande position hon haft tidigare och nickade lätt.
”Jag lär inte hitta dit själv, så gärna det.” svarade hon hanen, men höll hela tiden blicken emot honom. Han hade låtit frånvarande i sin fråga, som om han tänkte på något och kanske inte riktigt varit medveten om varför han frågat henne från första början.
”Så, Ïver, vad tänker du på? Det är ganska uppenbart att något distanserar dig från verkligheten.”
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 17:57

Ïver granskade honan med en något, tillbakadragen blick. Nikita kändes så fruktansvärt levande att det gjorde ont i honom att bara vara henne nära. Helst av allt ville han låta henne gå - fly platsen för att inte låta henne komma under hans skinn. Men ändå tycktes han inte förmå sig att ge sig av, det var som att hela hans väsen ville stanna vid hennes sida.

I och med Nikitas fråga, vände han sig om och började med sina långa lemmar röra sig i rätt riktning emot Lövskogen. Skulle han svara henne med ärlighet? Vad var det som hindrade honom? Han brydde sig ändå inte om vad hon skulle tycka om honom - åtminstone var det de han försökte intala sig själv.
" På dig. " Den orangea, intensiva blicken fattade ett järngrepp om Nitika. Kontakten kändes hård som stål, men med en hård blinkning upphörde förtrollningen. Blicken sökte sig vidare framåt emellan Nordans mörka trädstammar.
" På min döda maka. " Denna gång kändes rösten driftande, som om den var på väg att fly från dem båda. Men i rättan tid, kom den tillbaka.
" På hur mina synder alltid kommer vara med mig. " Det var sant. Kanske var det inte synder i hans öron eller ögon, men det var vad de andra sagt om honom. Visst hade han förstått att han hans moraler var något annorlunda, kanske till och med vrickade, men det spelade ingen roll, för vad som var rätt för honom, skulle alltid vara det. 
Till överst på sidan Gå ner
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 18:21

Nitika började röra sig då hanen gjorde det och det första svaret på bara två ord förvånade henne något. På henne? Vad fanns det möjligtvis att tänka på angående henne? Säkerligen saker som hon inte var intresserad av att höra, dock mötte hon den andre orangea blick med sin egen turkosa och höjde självsäkert huvudet en aning. Sedan tog han till orda igen, sin döda maka? Orden fick henne att höja lite på ena ögonbrynet. Varför valde man en maka eller make? Kärlek var ingenting hon trodde på, för henne existerade det inte. Enda anledningen, för henne, att välja make eller maka var för att man var för svag för att vara ensam. Så Ïver hade varit svag? Han såg inte ut att vara det, men skenet kunde bedra ganska mycket. Sedan blev det tal om synder, men vilka synder han hade kunde hon inte veta. Men han kunde inte veta hennes heller så det var ganska rättvist eller hur? Fast hon hade väl inga synder? Inte enligt henne.
”Synder.. Alla har vi dom och det är bara att leva med det eller hoppa utför en klippa om man inte klarar av det.” Nitika gav hanen en snabb blick innan hon åter igen fäste blicken framför sig. Enligt henne var det ingen synd att plåga ihjäl andra djur för egen nöjes skull, att skilja på rätt och fel var ingenting hon lärt sig som liten och med tanke på hur hennes far uppfostrat henne var det kanske inte så konstigt att hon blivit nästan likadan. Hennes far hade först plågat henne med psykisk misshandel, sedan då hon blivit äldre hade det blivit fysisk så som bett och liknande.
”Livet är till för att levas, inte grubblas bort på onödiga saker, inte sant?” de turkosa ögonen riktades emot hanen och ett svagt leende lade sig över läpparna.
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 18:50

Öronen som låg vinklade emot hennes halsrygg, sträckte på sig lite när hon talade. Försökte ta vara på varje ord hon yttrade. Blicken seglade långsamt fram över marken. Ett hårt leende trädde fram på hans läppar, och man kunde skymta de sylvassa tänderna under de mörka läpparna.

" Att leva är ett påhitt. " Ögonen sökte sig efter henne, innan ett kort, kyligt skratt bubblade upp ur hans strupe. 
" Att livet har en mening är något man säger till de som vill tro att de betyder något, att de har någon mening världen. " Orden var genuint sagda, det var uppenbart att det han sade, var vad han verkligen trodde på. Livet hade ingen mening.
" Vi föds för att dö. " Den kalla blicken sökte sig fast i hennes turkosa igen. Man föddes för att dö. Jorden var en plats fylld med dynga, med smärta och sorg, med ondska - att bara få dö, det vore drömmen. Det var därför han dödat Luna. Han gjorde henne en tjänst. Men, varför hade han då inte tagit livet av sig? För han var en av jordens demoner - han var skapt av mörker, han förtjänade att leva ett långt, meningslöst liv. 
Till överst på sidan Gå ner
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 19:03

Det Ïver sade om att livet inte hade någon mening och att de föddes för att dö kunde hon köpa, för det var så det var. Men var det verkligen allt? Hon trodde inte att det fanns någon mening med något väsen alls, förutom möjligtvis fjärilar. De var vackra att se på, det var endast därför de fanns. Men hon själv och andra vargar som hanen som gick bredvid henne? Nej, de hade ingen mening.
”Nej, någon mening har vi inte. Men efter tiden vi föds tills tiden vi dör kan vi ändå nyttja till att göra saker vi själva tycker om, oavsett om andra ogillar eller gillar det.” ett kyligt leende lade sig över tikens läppar samtidigt som hon mötte Ïvers blick som riktats emot henne.
Hennes far eller mor hade aldrig sagt något med att man hade någon mening med livet, hennes far hade varit en varg som enbart levt efter sina egna riktlinjer och nöjen, något som Nitika hade lärt sig att också göra. Det var nog den enda med hennes far hon tyckte om, det enda som hon tyckte om han lärt henne. För vargen i fråga var ingen hon tyckte om, tvärtom. Om han inte redan vore död hade hon plågat ihjäl honom själv, men hon hade funnit njutning av se honom plågas ihjäl utav sjukdomen han hade fått. Se hur musklerna långsamt tynat bort och hur hans hjärna blivit mos innanför skallbenet.
”Håller du inte med om att man måste få fylla sitt eget liv med saker man själv tycker om fram tills dess att man dör?”
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 20:06

I tystnad fortsatte han gå. Noggrant lyssnade han på vad varginnan hade att säga. På något vis gladdes han av att honan delade hans åsikter - att hon inte var en av de naiva, blåögda vargar som vandrade över Numoori - att hon kunde se bortom skönhet, och allt som lurade ögat.

Till sin förvåning höll han med - till viss del - av vad honan sa. Han hade aldrig tänkt på om han tyckte om vad han gjorde - vad han gjort. Det var bara frågan om rätt och fel - vad som behövdes göra och vad som inte var nödvändigt. 
" Jo. Jag antar det. " Rösten var frånvarande igen, lite mumlande. Ögonen föll ner i marken som han passerade. 

Ett hånande leende fyllde hans läppar igen, och han tittade upp på Nikita. 
" Så, vad har du fyllt ditt liv med? " Meningen och hans röst var mångtydig, retsam och samtidigt nyfiken. Det var svårt att kunna tyda den på bara ett sätt. 
Till överst på sidan Gå ner
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 20:44

Ännu en gång blev hanen frånvarande i sitt svar, hade hon gjort så att han fick någonting att tänka på? Det var nästan något hon hoppades på, det kunde inte vara roligt att gå omkring och bara vänta på att få dö. Inte göra något roligt under tiden eller liknande, nej, hellre hade hon hoppat utför en klippa än att gå runt och ha tråkigt i flera år.
Då frågan kom så vred hon blicken emot honom, lät de turkosa ögonen studera hanens hånleende innan han tog till orda med ett tonläge hon inte riktigt kunde tyda eller placera. Frågan var bara vad hon skulle dela med sig av sitt liv till en främling. Å ena sidan skulle de troligtvis splittras efter att de nått Lövskogen, han skulle bara visa henne vägen dit, sedan skulle han säkert återgå till sitt liv han haft innan dess. Så då spelade det väl ingen roll om hon lade ut hela sin livshistoria? Fast vad skulle hända om hon inte gjorde det? Troligtvis ingenting. Men vad hade hon fyllt sitt liv med?
”Hat och nöjen.” svarade hon med ett flin som fick tänderna att blottas och de turkosa ögonen blixtrade till av minnena från de andra djurens plågande ansikten. Det kliade i tassarna i tassarna av att få höra de plågsamma ljuden ifrån djuren och se deras ansikten i plågor, men hon försökte lägga band på sig.
”Det är allt jag behöver i livet.” tillade hon sedan och gav hanen en hastig blick med det stora leendet fortfarande liggande över hennes läppar.
”Du då, Ïver, vad har du fyllt ditt liv med, förutom synder?” hon kunde inte låta bli att le retsamt mot hanen då hon uttalade de sista två orden.
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 21:13

Ett kort, hummande skratt lämnade hans sammanflätande käkar. Hennes svar var roande, men samtidigt låg det något tragiskt i det. En blixtrande känsla av ilska flammade upp. Ïver kunde inte låta bli att se på henne med en svag glimt av ömkan. Kanske var det för att han såg sig själv i henne. För att han minns hur hatet värkt i hela hans kropp - hur det varit det som fått honom att bli den han var idag, vandrandes i Nordan tillsammans med henne. Men ilskan trängde i hans bröstkorg, han kunde inte urskilja dess ursprung. Kanske var han avundsjuk, att hon fortfarande hade så mycket av sitt liv att lära - att hon kunde upptäcka Numoori; se dess vackraste platser och låta dessa platser öppna hennes hjärta lite mer för var gång; eller, så var det bara för att hon kände något. Allt han kände var tomhet, och när väl något annat lyckades tränga sig fram innan för han revben av iskristaller, så avfärdade han den. Främmande var skrämmande.

" Ingenting. " Rösten var tyst, som om han pratade med sig själv. Ïver kom raskt på sig själv, och harklade menande. " Ingenting. " Sa han igen, något dovare. Blicken som hade lämnat Nitika var för en stund, sökte sig tillbaka. Leendet som dött ut, letade sig tillbaka igen. Till synes såg det identiskt ut med det han hade haft förut, men denna gång kändes det inte alls likadant.
" Precis som jag vill ha det. " Rösten var hes, men samtidigt ljudade den av fejkad triumf. Ett desperat försök att mörda de ovälkomna tankarna i hans huvud. Leendet breddade på sig lite när han såg på henne. 
Till överst på sidan Gå ner
Nitika

Nitika

Spelas av : Feffie

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyons 26 mar 2014, 21:32

Ingenting? Var inte hans liv väldigt tråkigt då? Men Nitikas liv var knappast speciellt spännande heller, det var tillräckligt tillfredsställande för henne men för andra kanske till och med hennes liv verkade tråkigt? Men de visste inte vad hon gjorde med hennes liv så ingen kunde uttala sig om det, ännu. Nitika kunde se att något var förändrats hos hanen som gick bredvid henne, fast riktigt vad det var kunde hon inte sätta tassen på. Istället lät hon det rinna av sig, som regnvatten nerför pälsen. Eftersom de troligtvis skulle skiljas åt då de kom fram så var det knappast värt att lägga tid på att försöka lära känna hanen. Kanske borde hon ändå göra ett försök, det var trots allt den första vargen hon träffat, bortsett från hennes egna föräldrar.
”Låter tråkigt.” konstaterade hon och de beiga öronen med några få svarta fläckar spelade på hennes nätta huvud. Kanske ville han ha ett tråkigt liv eftersom hans maka var död? Blotta tanken fick henne att vilja himla med ögonen, men hon lät bli den impulsen. Kärlek var för veklingar, det var ingenting som existerade i hennes värld för hon var ingen vekling. Kanske såg hon ut och uppförde sig som en, men de enda som visste om att hon hade en sadistisk natur levde inte för att kunna tala om det.
Begäret av att få se de plågade ansiktena och höra skriken av smärta började bli för stort och de turkosa ögonen riktades diskret åt hanens håll. Hur lät hans röst då han skrek av smärta? Hur såg hans ansikte ut då kroppen utsattes för fruktansvärda plågor? Varenda cell i kroppen skrek efter att få uppleva det hon nyss tänkt, de skrek efter att få sätta tänderna i skinnet så att hon kunde få höra bara en litet plågsamt gnyende. Men hon kämpade innerligt för att motstå.
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptyfre 28 mar 2014, 19:18

Ïver droga djupa andetag genom den svarta, trubbiga nosen; fyllde lungorna med den friska Nordan-luften. Den kändes kylig innanför hans revben, och tycktes svalka hela hans kropp. 

Ett kort, halvt leende bräckte sig fram på hans svarta läppar. 
Tråkigt? Vad fanns det att välja emellan? Att ha tråkigt eller inte var aldrig något han prioriterat.
" Jag valde att inte låta världen äta mig. " Svarade han henne med en hes ton. Denna äckliga, smutsiga jord skulle inte lyckas prägla honom. Det fanns ingen Gud, ingen som skulle rädda dem eller skydda dem från ondska. Om man behövde något gjort, fick man göra det själv.
" Världen kan inte bestämma över dig, och när du inser det, kan du bestämma över världen. " Det spruckna leendet breddade sig ytterligare, och de sylvassa tänderna glimtade markant emot hans läppar. 

Kanske var den långbenta hanen en aning maktgalen, men den tanken hade aldrig slagit honom själv. Han älskade tanken av att han kunde bestämma om någon annans liv skulle avslutas eller inte. Lite av ett gudskomplex hade sannerligen.
Till överst på sidan Gå ner
Ïver
Död
Ïver

Spelas av : My | Död

Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Emptysön 20 apr 2014, 19:40

[ Avslutar detta med tanken på vårstädningen. Ïver följde henne till slutet av Nordan, som han sagt, och lämnade av henne där. ]
Till överst på sidan Gå ner
Sponsored content




Crying Lightning [Ïver] Empty
InläggRubrik: Sv: Crying Lightning [Ïver]   Crying Lightning [Ïver] Empty

Till överst på sidan Gå ner
 
Crying Lightning [Ïver]
Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Nordanskogen :: Nordanskogen-
Hoppa till: