(Åh, tack! :3)

Han log. Hon såg så söt ut när hon log och blundade. Men hon hade gjort rätt. Han borde vila, och det nu. Han la sig ner och slöt ögonen.

Zzzzzzzzzzzzzzzz(orka rolla natten ;D)zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Han drömde ingenting och flöt långsamt upp ur sömnens grepp. Texas slog upp ögonen. Solen lyste ner genom lövverket och sken honom rätt i ögonen. Han flyttade på sig för att undslippa solen och råkade då knuffa till Rhavanielle. Han stelnade till.

Off: Så lite så! (: 'Orka rolla natten' xD <3

Jag vaknade inte av solens strålar, däremot hade Texas gjort det och råkat knuffa till mig då han ställde sig upp. Jag öppnade ögonen och såg honom stå där helt stel, sakta ställde jag mig upp och sträckte på mig samtidigt som jag gäspade. Min gula ögon såg sig omkring i den vackra Lövskogen, ingen syn av Kaiwood fanns i närheten, då log jag för mig själv "Godmorgon söta" sa jag och gick förbi honom, min svans strök sig i hans ansikte och jag fortsatte att gå. Jag är hungrig och vädrar där jag går, snart får jag upp lukten av en hare i närheten, mina öron flippar omkring på huvudet, ögonen ser sig omkring, tassarna känner efter vibrationer och nosen vädrar fortfarande. Jag hukade mig då haren kom skuttade, snart var jag efter den och i en sekund satt den mellan mina käkar, belåtet trippade jag tillbaka till min sovplats och la mig ner för att äta "Här, du är också välkommen ifall du inte vill jaga" sa jag och log trevligt mot Texas.

När han såg de gula ögonen sakta öppnas hasplade han ur sig en ursäkt.
"Det var inte meningen att väcka dig, Rhavan" hon verkade inte bli upprörd. Han log när hon svassade förbi honom och tittade intresserat på när hon jagade.
"Ät du." jag kan skaffa eget" log han. Han tittade sig runt. Längre bort satt en liten hare. Han smög framåt och kastade sig över den. Han gick tillbaka med den i munnen och la sig ner brevid honom. "Smaklig måltid" log han.

"Ät du, jag kan skaffa eget" sa han till mig och jag log brett, jag såg efter honom när han gick iväg för att jaga, snart kom min döda hares kompis och Texas dödade kompisen i ett nafs. Han vandrade tillbaka till mig för att lägga sig bredvid mig och tala "Tack detsamma" sa jag tillbaka och började äta, jag glufsade inte i mig utan jag åt som en dam. Snart fanns det bara ett litet harskelett kvar framför mig, jag såg på Texas, "Ska vi vandra vidare nu när dagen bara har börjat?" frågade jag och log charmigt, mina gula ögon lös av glädje i solens sken.

Off: Svara i rollet här och PP:a min karris när de båda går mot Öarna, jag byter rollet till Öarna sen. :3 Fortsättning: Ett möte i skogen III! :3
[AVSLUTAT ROLL HÄR!]

Det skulle bli en vacker dag. Solen sken ner igenom trädens kronor och daggen glittrade, små miljontals pärlor som kastade ett regnbågsliknade mönster över de unga träden.
Han åt upp sin hare, slet snabbt av köttstycken och åt dem. Han blev klar fortare än tiken framför honom, och han log när han såg hur civiliserat hon åt, hon åt som en riktigt fin dam. Tillslu hade hon ätit upp och dem reste sig.
Hennes fråga fick hans leende att bli snett och det liknade mer ett flin. De mörkt guldfärgade ögonen glittrade okynnigt.
"Absolut."
(Okej, nu när de lämnar skogen så PP jag lite, ska skriva några rader ur Rhavanielles perspektiv :P)

De lämnade skogen sent på eftermiddagen. Rhavanielle tittade ut från skogens gröna kant, ut mot havet och öarna. Hon undrade ett kort ögonblick hur de skulle komma över, men bestämde sig för att klura ut något. De kunde ju simma, men saltet i vattnet skulle antagligen stelna och torka in sig i deras päls.

Texas älskade havet. Han älskade allt med det, allt från de forsande vågorna till den salta smaken av vattnet.
"Rhavanielle!" Han uttalade alltid hennes namn med den där dialekten hon hade. Det lät bäst så.
"Om jag fångar ett av de där konstiga djuren i vattnet, tror du att jag blir mätt då?" Han var så upprymd över att se havet att han släppte fram den valpaktiga sidan alla vuxna vargar har, fast de flesta lyckas ofta ignorera den.
Havet var underbart.