Då den vita hanen kom frma och uppenbarligen itne var så förtjust över att hans syster satte så nära en främmande var som dessutom inte såg så jätte trevlig ut. Chi nickade bara kort då Sombra presenterade honom. Han tänkte itne göra något som kunde göra den vite mer avvaktande mot honom. Han såg sedna på sombra som uppenbarligen blev påverkad av broder.

Gav såg på den mörke vargen och klippte lite med öronen innan han nickade kort. "Mitt namn är Gavin..." Han såg seda åter på Sombra. "Varför ahr du lämnat reviret?" Hans röst var fortfarande dämpad. Han var inte så glad över att Sombra så vårdslöst lämnade reviret och umgicks med främlingar utan att säga till någon om att hon skulle utforska skogen.

Hon himlar lätt med ögonen när bror försöker tala henne till rätta eller vad det ska föreställa. Han känner Sombra och vet att hon väldigt gärna går på upptäcksfärd. Bror är ju likadan och mor och far vet om att Sombra tycker om att röra på sig med. Och hon är faktiskt duktig och bara stannar i skogen.
"Jag kan inte hålla reda på var revirets gränser går bror, jag kan inte känna doftmarkeringarna och även om jag visats var gränserna går kan jag inte hålla reda på det hela tiden". Säger hon och tvingar sina öron att spetsas framåt igen. Trots att hennes humör retas av Gavin's känslor och misstänksamhet mot Chi.

Chi lyssnade på dem men sade inget. Lyssnade på vad dem sak. Sombra ahd eju en poäng i det att hon oitne kunde känna vart revirgränsne fanns. Men samtidigt var det då extra noga att hålla koll på vart den gick. Men han sade inget. VIlle itne lägga sig i fmailje anjelägenheter.

Gavin kollade på Sombra. Lyssnade till det hon sade och nickade kort men suckade. "Skogen är inte säker och det vet du. En storm kan mycket väl komma in och då kan du vara i fara utan att någon vet vart du är..." Han såg på henne innan hans isande blå blick föll på den svartröde. "Och det kan finnas farliga vargar i skogen... Lihais bror blev mördad inte så långt ifrån reviret av vargar ur flcoken TBB..."

Hon lyssnar på bror.
"Jag vet allt det där redan". Säger hon. Envis liten valp.
"Jag går inte långt i alla fall". Säger hon. Hon lämnar ju inte skogen i alla fall.
Och det är svårt som det är för henne att komma ihåg var revirgränsen går. Hon behöver väl en uppdatering eller vad det heter.
Hon ser från Chi tillbaka till bror igen.
"Chi är snäll". Säger hon.
"Hade han varit elak hade han väl visat det från början". Och hon hade känt det från början. För hon känner långt mer än andra kan förstå.

Han såg på Sombra då denne sade att han avr snäll och öronen klippte på hans huvud. Han hade väl aldrig direkt tänkt på sig som en snäll varg. Inte med sitt bagae. "Sombra din bror har ändå rätt... Du kunde lika gärna ha mött någon from TBB och då är det inte säkert att de hade varit så snälla" Han såg sedan på Gvain igen.

Gavin såg på den ena till dn andre. Förstod Sombras lust att utforska men i en värld som denna. "Mor och far skulle bli förtvivlad om något hände dig Sombra och med..." Han bet av ordet. Ville itne säga handikapp. Han skakde bara lite på huvudet.

Hon ser på Chi igen.
"Men det gjorde jag inte. Eller hur?" Frågar hon. Hon tycker Chi är snäll. Hon gillar honom och hans lugn. Hon hade velat prata mer med honom men Gavin hade klampat in. Hon ser surt på sin bror.
"Jag vet". Säger hon. Ingen tror hon vet bara för att hon är så liten. Det är frustrerande för henne. Hon är faktiskt inte så liten. Hon är 8 år och kan väldigt mycket redan. Även om hon fortfarande är en valp och hon vet det själv. Att valpar inte klarar sig själva särskilt länge om de möter på elaka vargar. Men Sombra har inte mött på elaka vargar hittills. Men det är det ingen som bryr sig om. Det bara tror att hon ska råka illa ut om hon går iväg ensam.

Gav såg på henen och vek bak ena örat. "Nej du hade tur sombra... Men tänkt om Kyeema skulle följa med dig också... Skulle du då passa även henne som inte kan se?" Han såg på Chi. kom på sig själv med att avslöja information inför denna främling. Inombord svår han åt sin egen dumdristighet.

Chi gäspade ännu en gång och lade sig enr igen. Detta syskon käbbel var inget som intresserade honom. Lungt vilade han huvudet mot de mörka tassarna men de röda ögonen var vakna och iaktog allt som hände.

"Klart jag skulle skydda Kyeema. Hon är min syster". Säger hon och ser surt på Gavin. Att han ens kunde tro att hon inte skulle göra det. Men Kyeema är inte här nu. Hon är inte med Sombra så det hör inte till saken nu.
"Och jag tror Kyeema kan se långt mycket mer än vad vi kan föreställa oss". Säger hon. Kyeema har ju tagit Gavin's jordkraft. Jorden hjälper Kyeema att se. Tänker inte bror på det. Kyeema har jorden på sin sida. Sombra kan bara känna andras känslor.

Gavin såg på Sombra. Piskade till emd svansen. Sedan skakade han på huvudet. "Jaja vill du ha det så..." Han såg på Chi. Gillade inte riktigt den svarte men sade inget. "Ja jag ska inte tvinga hem dig Sombra... Men jag ska säga till mor vart du håller till... Så for hon bestämma vad som ska göras" Han vände seda den isande blå blicken till den svarte då denne började tala.

Chi gäspade ännu en gång och såg sedan rätt på den vite. "Låt henne vara så länge... Jga ahr ingen större lust att skada henne så hon är väl säker här så länge jag är kvar..." Han avr less på deras gnabb nu. "Om något skulle dyka upp så får jag väl köra hem henne..."

Nog är det jobbigt att gnabbas så här med bror. Hon älskar honom väldigt mycket och tycker om att han bryr sig. Men nu är det ingen fara. Chi är snäll. Sombra tycker om honom. Bror behöver inte leka överbeskyddande just nu.
"Jag klarar mig, bror". Säger hon. Men såklart kan hon inte få honom att ändra sig på något punkt. Hon vill följa med honom. Såklart. Men hon är nyfiken på Chi. Hon ser på Chi. Sedan ser hon på Gavin igen. Hon vet inte vad hon ska göra.

Gavin tänkte just slänga ur sig en komentar och öppande munnen men stängde sedna seda emd en smäll. Han ville inte bråka emd sombr aoch han ville itne såra henne heller. "Om du tror att du klarar dig så visst.. Du ska få vara fired med din nya vän" Han såg på den äldre hanen och sedan vände han om. Han tänkte gå iväg men hålla sig i närheten ifall något skulle hända.

Chi lade åter ned huvudet på sina tassar. Såg på den vite och sedan på den lilla valpen. Han visste inte hur det var att ha äldre syskon så han lade sig inte i.

Sombra ser efter Gavin. Hon får väl be honom om ursäkt senare. Eller inte. Han hade inte behövt lägga sig i. Men han bryr sig i alla fall. Hon suckar. Ser sedan på Chi. Ler lite lätt.
"Förlåt för det där". Säger hon. Han hade blivit indragen i det hela och antagligen även dömd av Gavin. Hon tycker Chi är intressant. Han är en stor hane som inte kommer från flocken. Och han har talat så underligt men ändå vist. Men han tycker säkert hon är en jobbig liten valp bara. Vill han köra bort henne får han väl göra det.

Öronen på Chis huvud klippte lite då hon bad om ursäkt och han lät de röda ögonen vila på Sombra. "Varför be om ursäkt för något du inte rår för... " Han höjde huvudet och gäspade lite innan han rukkade över på rygg och lät framtassarna vila mot bröstkorgen. De röda ögonen var dock riktade mot valpen. Han logg snett. "Din bror gillade inte mig och han gillar uppenbarligen inte TBB... Tydligen ahr de dödat någon från er flock om jag flrstod honom rätt."

Chi avr inte förvånad över att TBB dödat en varg från denna flcoken. Även om han inte levt med dom sedan han var i Sombras ålder så mindes han ändå en hel del. Bland annat då Qu anföll TBB och hur den mörka tiken dödade hans bror. Han slöt ögonen och suckade lite då minnena kom upp till ytan igen. Ofta hade han funderat på vad en liten valp kunnat göra den mörka tiken för att fötjäna att bli dödad.

Han låg tyst och funderade en stund. Kopplde helt bort valpen så var i hans närhte.

"Han var inte glad". Mumlar hon.
"Han är en bra storebror. Men han kan vara lite överbeskyddande ibland". Hon ser åt det håll Gavin försvunnit åt. Hon får väl försöka göra något för att muntra upp honom senare.
"Han har alltid varit deprimerad och underlig. Sedan jag och Kyeema föddes. När han rörde vid Kyeema första gången så överfördes hans kraft på henne. Så han känner det väl som att gudarna straffar honom eller något". Hon tippar huvudet på sne. Sedan ruskar hon på huvudet och ser på Chi igen.
"Jag har inte hört allt om det där. Men det var en ung hane i flocken som blev mördad av vargar från TBB. TBB's revir ligger i närheten med". Själv har hon inte mött på vargar från TBB hittills. Inte vad hon vet i alla fall. Ingen ond varg som velat henne illa. Sådana har hon inte mött.
"Jag vet inte varför han dog. Men ingen ur vår flock skulle starta gräl mot någon annan. Vi vill bara leva tillsammans och ha det bra". Svansen lägger sig vid hennes sida.

Han lyssnade till hennes ord om henens bror. Att avslöja denna informationen kunde vara farligt för flcoken så han öppnade de röda ögonne och tittade rakt på henne. Han sade inget förrän hon talat kalrt och då rullade han åter över på mage och reste sig sedna upp. De röda ögonan föll än en gng på den unga valpen. Oj så mycket hon hade kva att lära.

"Du är för snabb att dela med dig av information lilla vän... Att din bror saknar kraft gör honom till ett lätt byte för onda vargar. Och TBB behöver itne direkt ha något motiv för vad de gör. Att döda någon.. Kanske var det bara lek från någon i deras flock, kanske var det träning." Han ruskade snabbt på sig och såg sedan rätt på henne. På något sätt ville han inte att denna vlap skulle råka illa ut, eller hennes bror heller för den delen. "Om en varg i TBB får reda på att din bror saknar kraft kanske de söker upp honom och vänvänder honom som förösk kanin, träna sina egna krafter på utan risk att de råkar ut för någon kraft själva..." Han hade sänkt rösten och talade med en låg och lite otäck röst. Hela hans kroppshållning hade fått något hotfullt över sig. "Jag vet en del om den flocken för jag föddes in i den och var ungefär som du då jag togs ifrån den... Dock finns de vissa saker som aldrig går ur en.. Som sagt Blood Blossoms blod flyter i mina ådror och jag kommer alltid vara hennes son vad som än händer" Han såg rakt på valpen. Undrade hur hon skulle reagera på detta.

Hon började känna sig osäker ju mer Chi talar. Hon hade inte tänkt på att sådan information kan riskera att man råkar illa ut om det hamnar fel. Hon vill inte att Gavin ska råka illa ut. Speciellt inte på grund av henne. Hon kryper ihop lite. Omedvetet, och backra undan från Chi. Det låter som att han försöker få henne att bli rädd för honom. Och förändringen hos henne gör henne rädd. Väldigt rädd. Själv besitter hon ingen kraft som kan vara till någon nytta heller. Hon känner bara av andras känslor. Hur de mår och så.
"Ingen får skada Gavin". Säger hon och reser sig upp. Hon är rädd. Hon känner tårar bränna i ögonvråna.
"Ingen får röra honom eller någon annan". Säger hon.
"Du får inte säga något till någon". Hon ser på Chi. Förmodligen kommer han bara skratta åt henne. För hon är bara en liten valp. En liten valp som just nu är väldigt rädd. Väldigt arg. Massor med känslor på samma gång.
"Om någon skadar Gavin så finns det bara du som kan ha berättat det för någon". Säger hon. Hon tänker aldrig mer berätta för mycket för någon. Hon svär det för sig själv här och nu. Hon ska bli stor. Hon ska växa. Sen ska hon skydda Gavin. För hon älskar sin bror.

Han såg på henne att hans ord träffade rätt så lika plötsligt som han hade fått de hotfulla kropps språket så lade han sig ner igen och rullade över på rygg. Hon hade nog lärt sig att inte vräka ur sig sådana saker bara så där. "Varför skulle jag berätta för någon... Jag vinner inget på att din bror skulle bli skadad..." Han gnyggade ryggen mot gräset och ett litet morr mullrade i hans strupe. Ett morr som tydde det på att hna gilalde känslan av gräset som kittlade honom på ryggen och sidorna.

"Visst var jag född in i flocken TBB men jag tänker inte återgå till den flocken.. Jag vill leva mitt eget liv inte som någon slav." Han såg på valpen igen. Nu var han heöt avslappand igen.

Öronen spetsar sig på huvudet igen och hon tippar huvudet på sne. Chi är allt en underlig varg. Men hon gillar honom. Faktiskt. Även om han är läskig.
"Du är underlig du". Säger hon med ett skratt. För Sombra är en väldigt udda liten valp. Hennes humör kan växla helvilt. Svansen hålls i vädret och den viftar från sida till sida. Hon ser på Chi när han kliar ryggen mot gräset. Sombra lägger sig ner. Platt på mage. Hon fnissar lätt. Svansen viftar fortfarande bakom henne.

Hon har ändå lärt sig en läxa. Hon ska aldrig mer berätta för mycket för någon. Hon vill inte att familjen eller flocken ska råka illa ut. Inte på grund av henne.

Han såg på henne med en smårr toad blick. Att hon kallade honom underlig fick honom att skrocka smått. "Så du kallar mig underlig... " Han fliande mot henne. Hon avr en väldigt udda valp. "Somliga skulle nog säga att du avr underlig också..." Fast vad visste han. Han kände inte så många valpr.

Hon fnissar lätt när han kallar henne underlig.
"Men jag vet att jag är underligt". Säger hon med ett stort leende.
Svansen viftar fortfarande och hon ligger platt på marken. Baktassarna är under henne och framtassarna pekar ut åt sidorna. Hakan vilar mot marken. Sombra tycker att hon själv är underlig och hon har inget emot det. Så länge ingen ser ner på henne eller antyder det i negativ bemärkelse så är det inga problem.

Han låg där på rygg och hon låg där på mage. Han flinade snett. "Ja alla är vi no underliga på ett eller annat sätt" Han betraktade henne med de röda ögonen. "Fast det är inget fel med att vara lite underlig." Han rullade runt så han låg på mage igen mne han höll huvudet högt.

Han undrade lite smått hur det skulle ha varit att växa upp i en kärleksfull familj. Själv hade han ingen aning om vad kärlek till en familjemedlem eller till någon anna heller för den delen var för något. Hur man hanterade sådana känslor. Han hade inte direkt några han kunde kalla vänner och han hade ingen aning om någon av hans syskon levde eller inte.

Hon fnissar lätt igen.
"Ja, underligt är roligt. Det skulle vara tråkigt om alla var allvarliga och tråkiga hela tiden". Sombra tycker det är kul att skutta omkring och vara glad. Att sitta still och vara allvarlig är inget hon tycker om. Men det är något hon måste lära sig i alla fall.

Hon ser på Chi när han lägger sig på mage och hon höjer huvudet och tippar huvudet lätt på sne.
"Vad tänker du på?" Hon kan känna andras känslor. Men hon kan inte läsa tankar. Och det är roligt att prata med Chi.

Han betraktade henne lite och undrade hur hon kunde veta så väl när han funderade på något. "Nej jag bara undrade hur de skulle ha varit att växa upp i en flock där man betyder något... Inte bara är en del av spelet... En pjäs som är förbrukningsbar" Han visste inte om hon skulle förstå honom. Hon hade uppenbarligen inte råkat ut för något hemskt i sitt liv.

Hon tippar huvudet på sne åt andra hållet och fortsätter se på honom. Nu talar han underligt igen.
"Jag vet inte. Jag har min mor och far, bror och syster". Hon är inte säker på vad Chi försöker säga. Själv har hon en familj hon älskar. Och flocken är ett riktigt hem. Skogen är hennes hem.
"Cierzo är en bra flock. Alla ställer upp för alla". Svansen viftar bakom henne fortfarande. Hon tänker väl igenom sina ord när hon talar denna gången. Funderar igenom vad som är ofarlig information.
Chi kanske bara söker efter en flock att gå med i? Cierzo är en bra flock.

Han såg på henne och log vagt. "Var tacksam över din familj, över din flock... Alla har inte samma tur att födas in i en familj och flock som älskar en och välkomnar en." Han såg upp på himlen. Vinden hade sakta blivit svalare och tyngre moln letade sig sakta in över himlen.

HAn låg tyst en stund och sedna såg han åter på valpen. "Säg mig Sombra... Har du fler äldre syskon än Gavin?"