::: IC: NUMOORI :::

Redan 2024? Som tiden går. Då är det minsann dags för nyheter! Glad

2023 var ett långsamt år för de flesta, så även för oss i Crew som …

Gott Nytt År Numoori! Och god Jul i efterskott Eye sparkle

Här kommer lite blandat som hänt under det senaste halvåret och lite kommande …

**Kali** **Crew** Död Spelas av : Zara | Död

Lövskogen låg lika stilla som den brukade göra den här tiden på dygnet, just efter att solen stigit och just innan allting vaknat till liv, det var så tyst, så pass att varenda litet ljud, så som andetag, steg på mjuka tassar, eller till och med hjärtslag kunde höras hos den egna individen. Det var den här tiden som var så speciell på något sätt, som endast inträffade en gång per dygn, och som den unga honan inte kunde finna annat än intressant. Varför visste hon inte riktigt, det bara var så, kanske så var det tystnaden som lockade hennes intresse, någonting som vanligtvis verkade vara sådant som hon höll sig till, ensamhet och tystnad, och om inte det så dold bakom en nästan död och lika likgiltig fasad. Hon var inte densamma på insidan, utan den unga honan hade flertalet sidor, sådana som andra inte ännu sett, eller som mest endast sett en skymt av, sådär hastigt, som om man såg någonting i ögonvrån men att det var borta igen när man vred blicken åt det hållet, så var nog hon, oförutsägbar till det inre, även om andra troligen inte skulle klassa henne som sådan, men en dag så skulle de nog få se. Den svartvita honan vandrade endast planlöst omkring emellan träden, utan något särskilt i tankarna annat än just tystnaden, och det var så hon ville att det skulle förbli, men troligen så skulle hon inte få det så, alltid var det någonting som störde det hela. Om inte en fågel, så en hare, om inte en hjort, så en varg. Och det var just det det var denna gången, en varg. Doften som hade infunnit sig i luften var ingen som hon kunde påstå att hon ville stöta på för tillfället, tvivlade på att han hade någonting annat än det vanliga att slänga ur sig. Någonting annat skulle nog kanske förvåna henne, kanske ja. Hon stannade dock ändå upp, piskade till med den svarta svansen så att röda gnistor ven igenom luften för ett kort ögonblick, den vita blicken vänd inåt träden från det håll där vars doften kom ifrån. Väntade.

| Paxat till Shiva |

**Shiva** Spelas av : Emmsa

Som vanligt var den unga hanen på upptäcksfärd, förundrad över allt som fanns att se i denna värld. Och han tyckte om det, just att det fanns så mycket. Det betydde att man aldrig kunde se allting. Kanske allting som var värt att se, men verkligen inte allting.
Det var filosofiska ord, men nog hade Shiva alltid varit lite av en filosof. Han tänkte längre än han ville erkänna, en sak som kunde ses som både bra och dåligt.
Han själv såg det som bra, så länge ingen annan visste om det.
Nu vandrade han genom Lövskogen, till viss del försjunken i sina tankar men inte helt borta från verkligheten. Och tur var väl det, för annars hade han missat det han kom att stöta på.
Ett energiflöde, starkare än allt annat. Han kunde känna det redan innan han kände doften eller hörde någon ljud. Och han kunde inte låta bli att flina.
Kali.
Sakta tog han sig närmare, och det dröjde inte länge innan han fick syn på henne.
Systern med den udda kraften som inte gjorde något annat än hjälpa andra. Han kände själv genast hur mycket klarare allting blev, hur kartan som energierna målade upp i hans huvud blev så detaljerad som den bara kunde bli. Och hur rent varje energiflöde som drog genom hans kropp kändes.
Det var en underbar känsla.
"Syster," hälsade han med en elakt flin. "Så du sitter här och förstärker förbipasserandes krafter?"
Åh, han älskade att reta Kali.

**Kali** **Crew** Död Spelas av : Zara | Död

| Hon måste ha fysisk kontakt för att förstärka andras krafter ;) |

Det klippte kort till i de svarta öronen innan hon slog sig ner på marken, hon var nog inte riktigt på humör för att stöta på Shiva, men, frågan var då den, var hon någonsin det? Gick att diskutera i alla fall. Då hon fick syn på brodern mellan träden så kunde man tycka att någon sorts reaktion på det hela skulle visa sig hos henne, men hon satt endast och stirrade likgiltigt på honom, som vanligt ville säga, ingen vidare förändring där inte. Hon visste även att han inom loppet av endast några få sekunder skulle slänga ur sig en gliring, någonting hon var mer än van vid, men fortfarande så var det ändå en aning irriterande. Ingen verkade kunna se på henne som någonting annat än ett retobjekt, eller någon att tracka ner på, och inte gjorde vetskapen om hennes kraft precis någonting bättre, snarare så att det gick åt det andra hållet. Hon skakade vagt på huvudet och ett nästan slugt flin lade sig på hennes läppar för några sekunder, ''Broder, har du gått och blivit blind, för om inte så skulle du med lätthet kunna lägga märke till att inte en själ finns närvarande, förutom din fula nuna då'' hon kunde ge svar på tal, då hon kände för det, och det var någonting som hon gjorde nu. Den vita blicken sökte sig för några sekunder upp emot trädkronorna, som om den sökte någonting, men inte riktigt kunde finna det. ''Dessutom...'' började hon och reste sig upp för att ta sig ett varv runt brodern, ''...så måste jag stöta på någon först'' rösten hon talade med var nästan en aning retsam, ordet stöta kunde inte vara mer korrekt, det gick att se på två sätt, av vilka de båda var sanna. Och nästan för att retas med honom så strök hon kort svansen emot hans sida och gav honom en stöt, bara för att sedan avsluta sitt varv och stanna upp efter att ha vänt sig om emot honom. Det var i alla fall smått roande att se andras reaktioner, för hon visste även att effekten bara varade i några sekunder efter det att hon flyttat sig ur vägen. Hon må se sin kraft som totalt värdelös, men hon hade också insett att hon skulle kunna använda den för att få som hon ville, i vissa fall, tjänster och gentjänster va.

**Shiva** Spelas av : Emmsa

[Aha... Så bra koll har jag xD sorry för segt svar, men har haft noll lust att rolla Shiva... Men den är tillbaka nu ;p]

Han kunde inte låta bli att flina åt henne då hon talade. Det var patetiska försök till att göra honom irriterad. Han hade sedan länge lärt sig att ignorera allt som kom ur systerns mun, för det var ändå aldrig någonting som kunde vara intressant.
Det var bara samma gamla Kali.
Och i den likgiltiga, tråkiga systern fann han inget av intresse.
Den mörka blicken följde henne alltmedan hon vandrade runt honom, och flinet låg kvar på hans läppar. När hon sedan rörde vid honom kände han plötsligt hur mycket tydligare allt blev. Hur alla energier runt omkring honom verkligen flödade, och det kändes som om han visste allting om varenda en. Som om varenda energi var hans egna.
Ögonen slöts och han lyssnade till dem, kände av dem.
Och sedan avtog effekten av Kalis korta beröring och han kom tillbaka till verkligheten.
"Du vet att det bara är tomma ord, Kali," gav Shiva som svar åt systern på hennes tidigare ord.
Han satte sig ned.
"Jag vet att du inte vill ha mig här, och det är den bästa anledningen jag kan få till att stanna."
Svansen lades till rätta över tassarna, och öronen vinklades framåt. Han älskade verkligen detta, det var bland det bästa tidsfördriv han kunde tänka sig.
Förutom att vara med den bevingade då, det var också väldigt... underhållande. Ja, det var nog rätt ord för det hela. Faktiskt nästan roligare än detta. Men bara nästan.

**Kali** **Crew** Död Spelas av : Zara | Död

Hon slog sig ner på marken och ryckte vagt på skuldrorna, kanske var det så, att det endast var tomma ord, men hon skulle ljuga om hon sade att hon brydde sig i det, lika lite som hon brydde sig om vad han slängde åt hennes håll gällande samma sak. Det var någonting som hon var van vid det här laget, att alltid vara den som inte endast blev hånad och tittat snett på, utan även trackas ned på. Det var väll så hennes vardag såg ut, men hon gav aldrig upp eller gav efter för deras ord och blickar, hon var fast besluten att en dag bevisa dem fel, hur nu detta gick till kunde endast tiden utvisa, men det skulle komma, så småningom, något som hon tänkte se till. ''Du har rätt, det kan jag inte säga att jag vill, men knappast någonting som jag tänker tjata om, du är alltid lika irriterande, så ingen skillnad nu heller'' svarade hon endast med en likgiltig röst och vred den vita blicken in mellan träden för en kort stund. Hon hade svårt att föreställa sig att de någonsin skulle kunna komma överens och faktiskt gilla varandra, nog för att hon troligen gjorde det senare, innerst inne, för han var ju ändå hennes bror, må vara en väldigt irriterande och störande sådan, men ändå en bror. ''Och vad har du haft för dig på sistone, ränt runt och drivit alla till vansinne, verkar ju vara din främsta, om inte enda, egenskap'' hon höjde vagt på ögonbrynen då hon sedan mötte hans blick, kanske var det så, att det var det enda som han var bra på, tragiskt i så fall. Ett snett flin lade sig på de vita läpparna, det enda som dessa två syskon verkade göra var att störa sig på varandra och försöka irritera den andre, de slogs åtminstone inte, kanske positivt ändå. Ännu så var de rätt unga, kanske skulle det hela ta och förändras med tiden, hon hyste dock inga förhoppningar på det, brydde sig inte alls kunde tyckas, men det gjorde hon nog kanske, även om hon aldrig skulle erkänna det för någon, inte ens för sig själv.

| Dåååligt och segt svar, men har inte alls vetat vad jag skulle skriva, blev något improviserat istället |

**Shiva** Spelas av : Emmsa

[sorry för seeegt... D;]

Shiva kunde inte hålla tillbaka ett skratt när han hörde hennes ord.
"Du är alltid lika roande, Kali. Kanske är det därför jag ibland känner en lägtan efter din närvaro trots att du är med ett hinder än en syster."
Han flinade snett samtidigt som svansen rörde sig svagt över marken.
Det var sanningen. Med tiden hade systern som han först trott sig älska djupt inom sig blivit mindre och mindre som en syster. Vad hade de egentligen gemensamt? Det enda som band dem till varandra var att de delade samma blod. Ingenting annat. Shiva såg helt enkelt ingen anledning att ens försöka tycka om Kali längre.
Dessutom var hon ett hinder, ett hinder för hans framgång. Han ville att Blossom skulle se honom, inte Kali. Han ville ha en högre position inom flocken och han ville visa sig mer värdig än henne. Så hon hade blivit mer likt en motståndare.
"Men eftersom du frågar snällt... Jag har ägnat mig åt mycket mer än att bara sitta tyst och stilla och stirra ut i skogen med en död blick. Du kanske känner igen det beteendet, kära syster?"
Han flinade faktiskt en aning elakt emot henne samtidigt som han själv skrattade inombords. Det var egentligen det enda positiva med systrarna, att han kunde reta dem och därmed få underhållning. Han älskade verkligen att göra det.

**Shiva** Spelas av : Emmsa

Okej, detta rollspel står helt stilla. Och eftersom jag försöker bli aktiv med Shiva igen måste jag tyvärr säga att det är avslutat nu, då inaktiva rollspel bara får mig att tappa lusten för att rolla med en viss karaktär. Hoppas du förstår ^^

**Kali** **Crew** Död Spelas av : Zara | Död

Jag förstår helt vad du menar och tycker detsamma, sorry att jag inte svarat, men har inte haft någon vidare rollust i höst alls, och så har TBB stått still så man har inte haft särskilt mycket gnista så att säga, men ska ta och bli aktivare och försöka dra igång Kali också. Gamla roll som stått osvarade i flera månader är dock troligen bäst att avsluta tycker jag, och inget hindrar dem ju ifrån att träffas igen nån gång senare ^^

**Sponsored content**

» Crack the rock [ZARIA]
» Cold winter day (p Dawn)
» Not before dawn becomes dusk [Lirio]
» Kyeema ~Wolfess of the dawn~
» Hunting dead [DAWN]

::: IC: NUMOORI :::

Lövskogen

Lövskogen

At the crack of dawn (P)

::: IC: NUMOORI :::

Lövskogen

Lövskogen