Kvällen började gå mot natt och Sezja rörde sig fram med tunga steg genom snön, konstigt nog påverkades inte kroppen som var mager om päls utan förblev obrydd. Det var minst sagt en udda syn för den som snart skulle stöta på henne.
     Det ensamma ögat kunde urskilja något lurvigt ur snön inte alls långt ifrån henne, först trodde hon att det var en hare men snart insåg grottvargen att så inte var fallet. “Hallå,” blicken var fäst på den andra vargen som inte tycktes reagera, “Hörru du du! Ursäkta.” Tonen var starkare denna gången och den snövita vargen reagerade med ens, han vände sig om mot Sezja.
     “Nämen tjeeenare,” började han och gick närmre men inte för nära, “Du var mig en udda prick, att du inte fryser.. Jag fryser!” Sezjas läppar formades till ett ‘åh’, “Det kan jag fixa!”
     Hannen såg frågande på främlingen när hon lät mellanrummet slutas, härnäst fokuserade tiken på sin ångkraft och öppnade snart munnen. Varm ånga sipprade ut ur henne och hon beordrade den att omfamna den frusna vargen. “Bättre så?” Han nickade, “Ja! Tack.”
     “Sååå.. Vad gör du här ute?” Frågade hon försiktigt.
     “Det är en lång historia, det vill du inte höra,” Sezja tog ett steg bakåt och satte sig i snön. “Jo, det vill jag. Jag lyssnar gärna!”
     “För att inte låta dig lida så ger jag dig den korta versionen,” han harklade sig, “Kort och gott stötte flocken ut mig för mitt utseende och för att jag inte var hikioki fullt ut, mitt syfte ändrades med denna händelse och nuuu.. Är jag här.. Eftersom jag bestämde mig för att vandra. Japp.”
     Sezja kunde inte förstå hur någon med sådan vacker päls kunde bli illa omtyckt. Förvisso blev hon själv också utsatt, hon som var så fager. Det verkade dock saknas en pusselbit från hanens historia. Den lockiga pälsen lyckades inte gömma alla de ärr han bar, vem hade gett honom dem? Ärren såg gamla ut, men det är bäst att vara på den säkra sidan.
     “Mycket tråkigt att höra.. Hur länge har du vandrat?” Han drog på mungiporna, “Tjaaa.. Inte så länge. Någon månad skulle jag säga.”
     Bingo!
     “Du, följ med mig!” Grottvargen sprätte upp från sittplatsen och tog några språng mot Spirans riktning innan hon vände huvudet mot den andre, “Jag vet ett ställe som du säkert skulle tycka om.”
     “Är det varmt där?” Sezja fnissade till och nickade, “Åååh boy! Jag följer med!”
     “Jag är Sezja förresten.” Hanen slöt upp bredvid tiken.
     “Rhys,” svarade han och log varmt.

[ Sezja har härmed värvat NPCen Rhys! ]