Saker och ting hade förändrats en hel del de senaste åren. De två små irriterande lopporna hade växt upp och blivit ännu mer irriterande än tidigare. Förr kunde Alexia åtminstone finna en översittande glädje över att de var ungefär i hennes egna storlek. Nu var de mycket större, och det störde den lilla tiken något ofantligt.
Alexia hade inga större problem med Döda Skogen, egentligen, den var öde, så där lagom dimmig och kuslig. Ganska tomt på andra djur, vilket var både en fördel och en nackdel. Det var mycket tråkigare att patrullera i ett sådant öde revir, samtidigt som det gjorde arbetet så otroligt mycket lättare. Hon var ofta klar snabbare då det inte fanns så mycket att undersöka.
Alexia hade precis avslutat en kortare spaning runt reviret och hade precis landat på marken igen. De spröda vingarna slog några häftiga slag ovanför ryggen innan hon, med ett grin i anletet, lät dem dras in under huden igen. Hon hade kommit att acceptera vingarna som de var, och faktum var att hon bara var tacksam att kunna flyga...
[ Öppet :) ]