Pågående Event
Senaste ämnen
» Äntligen hemma [P]
Forward [ensam] EmptyIdag på 00:33 av Flippa

» Utan mitt liv [Flippa]
Forward [ensam] EmptyIdag på 00:13 av Flippa

» [VE20]Skulpterande snö[P]
Forward [ensam] EmptyIgår på 18:23 av Rök

» Skapandet av en Yeti [Lune]
Forward [ensam] Emptytis 19 jan 2021, 12:01 av Trian

» Ett nervöst bakhåll [P]
Forward [ensam] Emptytis 19 jan 2021, 10:17 av Trian

» Its on [P]
Forward [ensam] Emptytis 19 jan 2021, 00:19 av Matvei

» Vålnaden i dina spår [Zaria]
Forward [ensam] Emptymån 18 jan 2021, 19:47 av Lurlei

» På kollisionskurs
Forward [ensam] Emptymån 18 jan 2021, 19:30 av Lurlei

» Ingen återvändo
Forward [ensam] Emptymån 18 jan 2021, 18:48 av Lune

Vem är online
Totalt 4 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 4 gäster.

Inga

Flest användare online samtidigt: 152, den mån 04 nov 2019, 23:54
Chatt
Heads up! Uppdatering av karaktärslistor och titlar
Forward [ensam] Emptytor 10 dec 2020, 15:57 av Yargol

Hej allesammans!

Nu när Numoori äntligen tycks vakna upp lite igen efter årets långa dvala så passar vi i Crew på att se över medlemslistan och alla karaktärer och konton vi har på sidan. Vi har med detta upptäckt att där är väldigt många karaktärer och konton som i dagsläget saknar rätt titel eller någon form av notis om vad som hänt dem, och det gör därför just nu att det ser ut som att flera spelare …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 1
Vinterevent 2020
Forward [ensam] Emptytis 01 dec 2020, 00:29 av Admin

.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.

Mörker och stjärnklar natt bryts snart av ljus
Och plötsligt nu som förr
Med färger från en dröm
Så ser vi himlen åter dansa


.•¨*•.¸.•¨*•.¸.•¨*•.






Välkommen till vårt officiella vinterevent 2020 som är en direkt callback till norrskenseventet 2014.

Det vi fick bevittna då …


[ Fullständig läsning ]
Kommentarer: 0
Affiliates




 

 Forward [ensam]

Gå ner 
FörfattareMeddelande
Dougal

Dougal

Spelas av : Jam

Forward [ensam] Empty
InläggRubrik: Forward [ensam]   Forward [ensam] Emptysön 23 nov 2014, 12:44


I varje andetag som hanen flåsade ut uppstod ett moln av nerkyld andedräkt. Marken knastrade under hans tassar när han travade över den kvistiga ytan i en rask, jämn takt. Tramp, tramp, tramp. Månen hade redan rest sig ovan horisonten, och mörkret fick pilträden att se kusliga, men vackra ut. Hanen stannade upp och lutade sig mot ett träd. Silverpilens hängande grenar skapade ett tomrum runtom stammen, här kunde man spendera natten. Varghanen hade trots allt sprungit sen skymningen, men han visste att han måste fortsätta. Kylan gjorde honom ingen skada, ty kylan är isvargens viktigaste källa. Hanen samlade sina krafter, och kort därpå bildades små iskristaller i hans päls. Kallt och behagligt. Han gäspade stort, men fortsatte ändå ut i mörkret. Han ökade takten ju längre han kom, till sist sprang han. Flås, flås, flås. Vidare genom skogen, som låg så knäpptyst och lugn.


Månen stod högt på himlavalvet, och skickade starka strålar av kallt ljus över landskapet. Det var nästan fullmåne, Dougal kunde se klart framför sig när mörkret flydde undan ljusstrålarna. Han hade sprungit länge, och hans muskler krävde att få vila. De skickade pulserande smärtor genom hans kropp, och han kände sig utmattad och svag. Han saktade in farten, tills han långsamt tassade bland pilträden. Han var nära gränsen till norra Ken-Yak, det visste han. Han hade inte långt kvar, bara en kilometer eller så. Tystnaden var öronbedövande omkring honom, inte ett enda ljud hördes förutom marken som prasslade under hans tassar, och hans tunga andetag. Han stannade upp, och satte sig ner en stund. Först nu märkte han hur törsten torkat ut honom. Han riktade blicken mot en gren på marken, och koncentrerade sig. Ett tunt lager av is började bildas över grenens yta, som sedan trängde sig in genom träet och till sist förvandlade hela grenen till is. Han hukade sig ner och började gnaga på den, isen smälte till vatten i hans mun. Ljuvligt vatten, lent och kallt och uppfriskande. Hans tänder skrapade mot isen och bitar av is bröts loss. När hela grenen var uppäten och smält, reste han sig upp, skakade på sig och såg sig omkring. Han tvingade sig själv att fortsätta springa, trots att hans muskler sade nej. Han kunde stanna i Ken-Yak över natten, men sedan skulle han vidare till Kaiwood. Mörkret lade sig omkring honom, och ett svagt ljud av fågelsång hördes på avstånd, när han lämnade den tysta skogen bakom sig.



Till överst på sidan Gå ner
 
Forward [ensam]
Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
numoori :: ::: IC: N U M O O R I ::: :: Silverpile :: Silverpile-
Hoppa till: