[Han är större än Bianca c: *var tvungen att kolla upp*]

Bianca såg Bivlinde röra närmare Charles. Hans kroppsspråk byttes helt ut till någonting mycket mer auktoritärt. Den andre backade osäkert undan ett steg. Hon kunde nästan se raggen i sin broders nacke i det dansande gröna ljuset. Hon kunde höra hans röst. Gå din väg. Hon såg spänt på medan hon väntade på en reaktion ifrån Charles. Han såg sig oroligt omkring, vilsen och utan en aning om vart han skulle ta vägen. Bianca blinkade. När hon öppnade ögonen igen var har försvunnen. Hon såg sig omkring. Han var borta. Med ett brett leende travade hon fram till Bivlinde.
"Tack." sade hon och knuffade kärleksfullt honom med nosen.
Vad skulle hon göra utan sin bror?

[Just det, Jabtana är det som är liten~]

Han slappnade genast av då Bianca kom fram till honom. Han log och mötte systerns ansikte med sitt eget. Det gladde honom att Charles verkade vara borta och hon hade blivit glad igen. Han fnös varm luft i hennes päls och mötte sedan hennes blick. "Ska vi sätta oss med de andra?" Han såg på Cuywendz och Tehhi.



"Hundra gånger?" Cuywendz såg upp mot himmelens skådespeleri och försökte föreställa sig en så stor varelse. "Gudars, så stor? Valar? Nej det har jag aldrig sett." Enorma fiskar som sprutade vatten ur ryggen. Bara tanken verkade långsökt. Hon försökte föreställa sig någon av de fiskar hon kände till, fast hundra gånger större än hon själv och med en av Eriinaris gejsrar på ryggen. Det verkade helt otroligt. "Var finns det sådana?" Hon såg på Tehhi med väckt iver i blicken. Var kunde hon hitta sådana varelser?

"Hundra gånger?"
Tehhis safirblåa blick smalnade lite, hon fick för sig att hennes vänliga samtalspartner inte trodde henne.

"Gudars, så stor? Valar? Nej det har jag aldrig sett."

Tehhi höjde axlarna något som att säga att de varelserna finns kanske bara i nordiska hav.

"Var finns det sådana?"

"Jag har sett de i ishavet, kanske lite längre bort men det var kalla vatten där. Jag känner av sånt. Kanske jag kan visa dig de? Har du vattenkrafter?"

Hon såg nyfiket på honan

Bianca nickade åt sin brors ord och följde med honom till Cuywendz och Tehhi. Nu när Charles var borta kände hon sig genast bättre till mods.

[Långt som faen, men jag tänkte att Bianca kanske skulle ta och svara på Bivlindes fråga innan MP svarar xD]

Öronen lade sig ut åt sidorna när hon gav Tehhi ett leende. Tungan räcktes ut för en kort sekund. "Nej, vattenkrafter behärskar jag inte. Men jag tycker om vatten." Hon slappnade av i ansiktet. Hon lutade ansiktet lite närmare isvargen och fnös försiktigt ut varm luft. Ett kort andetag. Luften var inte brännande varm, men varmare än en normal utandning borde vara och ångade genast bort runtom manvargens långsmala nos. "Elden är min kraft", fortsatte Cuywendz glatt. "Har du vatten?"

Hon vände ett av de stora öronen mot vännerna när Bivlinde och Bianca kom fram till dem. Hon mötte deras blickar och besvarade Bivlindes nick med en egen.

"Kan vi slå oss ner?" Bivlindes ton var mjuk och hans ansikte speglade himmelens skiftande gröna och gula nyanser.

"Nej, vattenkrafter behärskar jag inte. Men jag tycker om vatten."

Tehhi såg nyfiket på när den mörka honan lutade sig närmare henne och andades ut varm luft, häpet drog hon sig undan lite i oro att bränna sig. Hon var van vid kyla, inte värme, det värme honan andades ut var ovanlig och för varm för henne.

"Elden är min kraft. Har du vatten?"

Tehhi nickade smått.

"Is och vatten, mest is här då det krävs mer koncentration för mig att värma och kontrollera vattnet. Men isen kontrolleras lättare här. Det var ju synd. Jag skulle kunnat visa dig de djuren men de lever väldigt långt ut i havet, jag tror tyvärr inte du kommer klara simma så långt om du inte har vattenkrafter."

Tehhi såg lite besviken ut men samtidigt ganska häpen, det var första gången hon stötte på någon med eldkrafter, varför skulle dessa vara användbara här?

Hannen och den lilla honan som förut såg så besvärad ut kom fram, Tehhi gav de ett vänligt men lite blygt leende och makade något på sig för att ge plats.

Bianca nickade åt sin broders ord. De gick närmare Cuywendz och Tehhi. Hon besvarade den andres leende med ett minst lika blygt och satte sig ner nära sin orangea vän. Hon kände sig trygg bredvid henne. Med nyfiken blick såg hon mellan den främmande isvargen och Cuy. Vad pratade de om?

Cuywendz öron lade sig ut åt sidorna när Tehhi sade att hon nog inte kunde simma så långt. "Antagligen inte." Hon vände sedan blicken på nytt mot vännerna. Öronen reste sig på nytt på hennes huvud. Bianca slog sid ned vid hennes sida och Bivlinde satte sig bredvid sin syster.

"Vad pratar ni om?" Bivlinde viftade vänskapligt på svansen och mötte manvargens blick innan han såg på Tehhi.

"Valar", log Cuywendz och började vifta på sin svans med.

Tehhi nickade vänligt åt de nyanlända och log lätt åt Cuywendz ord.

"Ja, jag berättade om de stora fiskarna jag har sett när jag simmade i havet. De är väldigt vackra och fredliga men kommer tyvärr nästan aldrig i land så jag kan inte visa er de om ni inte har några vattenkrafter.."

Hon ryckte lätt på axlarna och log lätt. Natten som var evig här under vintertiden verkade inte bytas ut mot morgon. Tehhi förstod att hon inte kunde stanna här, hennes väg låg över bergen ner till de varma länderna.

"Jag måste tacka er för sällskapet men min vandring är ännu inte över. Jag ska över bergen och tack vare er känner jag kraft att fortsätta.."

Hon reste sig upp i en enda graciös rörelse, vinden grep genast tag i hennes vita man och rufsade om den så att luggen låg över ena av de isblåa ögonen.
Hon nickade igen åt gruppen och vände sig om. Dags att fortsätta

[Måste tyvärr avsluta här, ni kan gärna fortsätta men Tehhi's tidslinje måste gå vidare. Hon är över bergen redan i ett annat roll]

Bianca såg förvirrat på Cuywendz. Valar? Vad var det? Hon lutade sig mot Bivlinde. Hon skulle precis fråga honom var en val var när Tehhi gav en snabb förklaring. Det var åtminstone vad hon trodde. Men hon förstod den inte. Inte alls.

Tehhi sade farväl till dem alla och reste sig upp.
"Hej då." svarade isvargshonan.
Med en sista nick började främlingen röra sig bort från dem. Bianca väntade till hon var utom hörhåll.
"Vad är en val?" frågade hon sen. "Jag tror inte vi har sett nån sån."
Hon såg frågande på Bivlinde. Han hade antagligen bättre koll än vad hon hade.

Han besvarade Tehhis nick och Cuywendz önskade henne lycka till på färden.
"Kanske möts vi på andra sidan" skrattade manvargen, men det var osäkert om den andra hörde.

"Vad är en val? Jag tror inte vi har sett nån sån."

Bivlinde vände sig mot sin syster.
"Jag vet faktiskt inte. Jag har inte heller sett någon."

"Tehhi sade att det var en stor fisk." Cuywendz dröjde lätt på det sista ordet. "Hundra gånger så stor som vad vi är. Och som sprutade vatten ur huvudet." Hon skrattade.

Bivlinde stämde in i hennes skratt. Val. Det lät otroligt. Men kanske fanns det sådant. Om han skulle tro manvargens historier om alla de främmande varelser som levde på andra sidan bergen så kunde han tro på gigantiska fiskar.

[Avslutat, antar jag C: Om inte Bianca vill reagera på beskrivningen av valar.]