Hon hade just inlett sin avskedsturné genom Sanctevra. Skulle tacka de handlare hon kände, de ur Ljusets Krigare hon lyckades störa och diverse andra hon kunde tänkas stöta på för en trevlig fest. Om än med en så olycklig avslutning, nog skulle hon beklaga sig smakfullt mycket över mordet samtidigt som skulle ge LK komplimanger för hur de skött det. Det hade varit mycket fint, verkligen, respektfullt. Men först behövde hon samtala med sin favoritsyster, och hade lyckats fånga Tistels blick genom folkhavet.
"Åh kära syster, det börjar bli dags för mig att göra sorti. Kan inte vara ifrån Skuggfall hur länge som helst, pälsen klarar bara så mycket vandring vet du - och den här fukten.."
Hon omfamnade sin syster och kysste, som alltid, teatraliskt på vardera sida om hennes kinder.
"Den mördade är jägare, minst fem kvarvarande. Flippa har fått namn, minns inte alla, Vargon, Beata, Azdell..."
Längre hann hon inte på de ögonblick kindkysserna tog. Hon släppte omfamningen och rösten återgick till en vanlig samtalston. Men blicken hon gav sin syster var tydlig: läs mina tankar.
"Jag ska gå och tacka våra fantastiska värdar och packa ihop mig."
I huvudet upprepade hon gång på gång: Håll ögonen öppna, och se efter Fli, hon har misstänkliggjorts.
"Vi ses hemma när du återvänder, ta hand om småtjejerna å se till de kommer hem utan avvägar va?"
Hon log ett skämtsamt leende och neg kort.
"Taataa"
Med det vände hon sig om och gick.

[Tistel <3]

Tistel hade inte hört om allt som hänt i full detalj, men hon hade lyckats luska ut ganska mycket. Den här festen var ohämmad, våld förekom på varje hörn. Skulle detta vara en ljus, helgad plats, säker för alla? Det verkade snarare som om ondskan drog sig hit, och Ljusets Krigare tycktes inte kunna hantera det. Tistel längtade hem till Civitas, och såg fram emot att påbörja resan hem, föra sin syster hem säkert. Men hon behövde avklara några mer saker först.
     Något sade henne att Malva visste mer, så det fanns ingen tveksamhet i hennes steg när hon rörde sig mot sin syster som nu gjorde sin sorti. Tistel såg fördelar i att stanna, lite längre.
     "Vet vad du menar, kommer sakna dig," log hon och lutade sig in i sin systers omfamning, kysste varsida om hennes kinder.
     Jägare, fem kvarvarande. Vargon, Beta, Azdell.
När de släppte taget om varandra fångade Tistel hennes blick, och hon tog genast hinten. Omedelbart gav hon sig in i sin systers huvud, diskret för att inte förvirra hennes tankegångar. Det var enkelt, Malva gjorde trots allt inget motstånd. Håll ögonen öppna, och se efter Fli, hon har misttänkliggjorts. Tistel nickade, drog sig undan lika snabbt.
     "Det låter bra. Ta hand om dig på resan, okej? Vi ses hemma igen. Åh, oroa dig inte, jag ser efter flickorna."
Hon log med ett mjukt fniss, som om det varit ett vanligt avsked, utan konstigheter. Tistel såg sin syster gå, såg efter henne en kort stund innan hon slank in bland folkmassorna igen, beblandades med dem och försvann utom synhåll.

[Avslutat]