Chi hade sedan han kommit tillbaka till flocken mest hållit sig undan och betraktat andra på håll. Hans enda relation var till Shiva men nu hade han bestämt sig för att det var hög tid att skapa fler relationer till de i flocken. Han anade att rycket gick om honom och nu var det hög tid att han antigen bekräftade eller avfärdade dessa rykten och kunde bli en del av TBB som han en gång borde varit. Numera var de av hans närmaste blods släkt i Chaibos grottor och endast mer avlägsna blods band fanns kvar, därför kände han nu att det var viktigt att skapa nya band till flocken.

Chi kom fram till de inre träningsområdet för att han tänkte träna sig själv och se om det fanns någon annan som ville lära av honom. Det var ändå en plikt han hade till Shiva och flocken, att ständigt lära sig nya saker, träna sig inför strider och lära upp de yngre förmågorna. Den röda blicken gled över träningsområdet och han drog in dofterna som blandades och tog in de ljud från tränande vargar.

(Öppet för de som vill skapa en relation till Chi :-) )

Den unga gråa varghanen granskade träningsområdet och vargarna som tränade med varandra, själv hade han ingen sparrings partner just nu utan fokuserade på att träna sina krafter och att kontrollera ilskan som lätt kunde brusa upp. Varför han hade ett som hett temperament visste han inte men han trodde att den kom från hans fader som han inte ens hade en aning om vem det var då hans moder inte hade nämnt eller sagt något om hans fader mer än att han var en vän till henne. hans mor är ju väldigt mild och vänlig utav sig och visst älskade han henne på sitt sätt men han kunde inte ändra på sig för hans är som han är.

Han tar några djupa andetag och fortsätter att fokusera, stänger ute allt ljud runtomkring honom, försöker koncentrera sig på elden för att kunna skapa en eldslåga utan att tappa kontrollen. han stirrar stint på en liten buske framför sig, fokuserar allt för att kunna antända den.  Är så djupt koncetrerad att han inte hör eller märker något.

Chi ser en ung grå hane en bit ifrån de andra som har en liten låga han verkar fokusera på. Huvudet tippas på sned och han betraktar den yngre en kort stund innan han får fram till denne och ser på honom utan att säga ett ord. 

En retsam tanke får honom att lägga sig egen kraft i eldslågan för att se hur den yngre reagerar då han tappar kontrollen över sin låga. Chi låter sin kraft få fritt spelrum och ser hur lågan växer innan han åter fokuserar på den yngre. "Tappa inte kontrollen nu" säger han med en lätt retsam ton.

Hans gyllenbruna ögon spärras upp när eldslågan blir större, han kunde känna en triumf inom sig, sakta men säkert började han lära sig att kontrollera sina krafter. Frågan är bara hur han skulle lära sig att kontrollera sin hetlevrade temperament för att inte förlora kontrollen över elden eller raseriet.

Han klipper med öronen och fokuserar nu på att låta elden försvinna. Men sedan hör han en retsam röst bredvid sig och genast tappar han kontrollen över elden och den slocknar direkt. Han känner irritationen stiga direkt och han höjer häftigt på huvudet för att se vem som hade mage att störa honom. 

Framför honom står en mörkt varghane med röd lugg och blodröda ögon. Han klipper lite med öronen och slickar sig om nosen och ser misstänksam på hanen framför honom - det skulle vara lättare att kontrollera kraften om inte det var någon som står och flåsar mig i örat. Han ögon är kyliga misstänksamma men samtidigt rycker det lite i hans mungipor upp till ett retsamt leende.

Chi betraktar den unga hanen med en retsam blick och ett retsamt leende. "Om du förlorar kontrollen över något så litet som att en varg står och tittar på kommer du aldrig kunna kontrollera den i strid och med det blir du värdelös i strid." Chi kände igen dessa heta humör och ilskan som verkade vila inom denna unga hane. Kanske skulle han kunna lära upp denne till en duglig eldbrukare då Chi kunde se potentialen. 

Chi började gå runt den yngre och granskade honom. Det var ingen tvekan att om att den unga hade potential i både kropp och sinne. "Du måste alltid ha kontroll om du ska kunna kontrollera elden inom dig. Inte låta den styra dig och ditt humör" Det fanns en viss nedvärdera i tonen hos honom. Han ville reta upp den yngre för att se hur hans ilska skulle påverka elden. Med en svepande rörelse med ena framtassen framför sig lät Chi en eldvägg resa sig framför sig och den unga. "Alltid kontroll" Sade han med ett flin mot den yngre innan han lät elden leva fritt och han kastade sig mot den yngre med öppna käftar för att hugga honom över nacken, inte för att döda eller skada men för att överraska och utmana honom på flera sätt, både att hålla kontrollen på humöret och på att försvara sig samtidigt

Han drog häftigt efter andan " vem var den här irriterande hanen som trodde han kunde läxa upp honom" tänkte han smått för sig själv. Hans gyllene blick mörknar en aning och han drog några djupa andetag för att försöka kontrollera ilskan som snabbt hettades upp. - Det är därför jag försöker lära mig att inte förlora kontrollen mumlar han irriterat fram mellan tänderna.

När den mörka hanen börjar gå runt honom känner han att ilskan blossa upp igen, varför gick han runt omkring honom? Han var inget objekt som den äldre vargen kunde gå runt och studera utan anledning. Ett morrande hotade att lämna hans strupe men han höll det tillbaka, trots att ilskan stod honom nästan upp i halsen.
Han klipper lite med öronen när den mörka hanen börjar tala igen om att alltid ha kontroll för att kontrollera elden inom honom. Han suckar inombords, som han inte redan visste det, hade den mörke hanen missat att det är just det han försöker träna på?

Han kunde höra den nedvärderade tonen i hanens röst och han funderade på att slänga ut något nedvärderade tillbaka. Men innan han hinner säga något så reser sig en eldvägg mellan honom och den mörka hanen. Han backar några steg från den enorma hettan från eldväggen, han hörde den äldre hanen säga något innan elden börjar leva fritt och han ser den mörka kasta sig emot honom. Först blir han alldeles överraskad av attacken och hoppar snabbt några steg bakåt, hans ögon smalnar och och känner hur ilskan flammar upp inom honom som ett stort rasande eld från helvetet.

Ett lågt morrande läte lämnar hans strupe och öronen stryks bakåt mot nacken. - åhh så det är så du vill han det väser han mellan tänderna. Han drog några andetag och försökte kontrollera den rasande elden och ilskna som flammande inom honom. Han gör en svepande rörelser och en eldsköld kommer framför honom för att skydda honom.

han flinar  mot den mörka hanen och kastar sig sedan emot honom med öppna käftar  inte för att skada eller döda utan för att visa den äldre att han kan försvara sig. Det skulle bli en intressant träningsrunda. Även om den äldre hanen retade upp honom så verkade han veta vad han pratade om, det honom intressant i Banrais ögon. - Kom an gamling säger han med en retsam ton i sin röst. - låt oss se vad du kan erbjuda för något.
Han fokuserar igen och elden svarar honom, men nu lite bättre kontroll, han frammanar en eldboll och kastar den emot den äldre.

Han andas häftigt både att försöka försvara sig på mental och fysiskt men han vägrade ge. han skall bevisa sig värdig!
Hans blick granskar den äldre och flinar brett innan han backar några steg - Förresten gamling det är oartig att inte presentera sig.
Han böjer lätt på huvudet men har blicken kvar på den mörka hanen framför honom - Mitt namn är Banrai.

Chi flinar bara åt den yngre då han snäser ifrån att han försöker lära sig och han skrattar till. "Du lär illa valp" Sade han med betoning på valp. Allt för att reta upp honom och se hur långt han kommer gå. 

Då han missar hanen som hoppar uindan flinar han till och eldskölden får honom att backa undan ett par steg men han slår tillbaka med att dra värmen ur hanens eldsköld så den falnar för att sedan kliva undan från hans eldboll då denne far emot honom. Efter eldbollen presenterar sig hanen och han flinar. "Om du slår mig valp ska jag tala om vem jag är" Med de orden skapar han en rejäl isfläck under hanen för att sedan ta ännu ett språng mot honom med elden i munnen för att skapa en eldsflamma ur munnen.

(Oj såg att jag skrev med fel karaktär men du förstår säkert ändå ;-) )

När han hörde att gamlingen kallade honom valp retade upp honom rejält, han var minsann ingen valp. "valp? kallade han mig just för valp"
Raggen reser sig och han blottar tänderna och morrar högt och varnade - du ger visst aldrig upp gamling väser han mellan sammanbitna tänder.

Han följer hela tiden den äldre hanen med blicken, hans ögon glöder av elden, han flämtar efter andan, av att försöka kontrollera ilskan och elden men den äldre hanen verkar veta precis vilka ord som biter mest. Han piskar ilsket med svansen och ser när eldskölden falnar och dör ur, hans eldboll missar och hans måste medge motvilligt att gamlingen vet vad han sysslar med.

Han fnyser åt hanens ord, "jag skall nog visa dig gamling" tänker han för sig själv, han är så fokuserad på att slå den äldre hanen att han inte märker att elden blir lättare att kontrollera. Han spärrar upp ögonen när den svarta hanen skapar en rejäl isfläck under hans tassar och han halkar och landar med en duns på rygg och stönar till. Sedan ser han i ögonvrån att den andra hanen kommer farandes mot honom igen med en eldsflamma redo.

efter första chocken så hämtar han sig och spänner ögonen i gamlingen och flinar till ett litet slugt leende. Han kickar upp ena bakbenet för att låtsas att han skall sparka honom och rulla sen undan från honom och hamnar på mage och reser sig lika fort upp igen. Han backar några steg, flämtande men imponerad. - Inte illa gamling, jag visste inte att du kunde skapa is också. men så lätt ger jag mig inte.

Han koncentrerar sig igen och den här gången går det som vatten, han är så fokuserad nu att det känns som han har gjort detta i många många år. En eldsflamma kommer fram från hans mun och han slungar den emot den äldre hanen.

Det blev som han hade trott med isen men den yngre var snabb och snabbt uppe på benen igen. Chi "svalde" sin eldslågan och lyckades precis kliva undan från den yngre eldslåga. Det var inte ofta Chi kände att han fick he så mycket i en träning som denna gång men det hade varit givande för både honon och den yngre det kunde han se. Chi var dock äldre och hade tränats i stridens konst hela sitt liv. 

"Det räcker nu Banrai. Du har uppnått mycket på denna träning" Chi som hade fått hoppa undan en bit från hans eldslåga satte sig ner och betraktade den grå. Ja han hade din mors ögon men med en kallare ton i sig. "Hur mår din mor?" Frågade han helt plötsligt. Hans tankar hade inte varit på den svarta tiken på länge men Banrai väckte upp många gamla minnen. I djupet av sitt mörka kalla hjärta saknade han henne lite. Chi betraktade sin son med de blodröda kalla ögonen och tipsade huvudet lite på sned då han betraktade den yngre.

Han skulle precis fyra av ännu en eldslåga mot den äldre hanen när han plötsligt stannar upp och slutar träningen med att det räcker nu och att han hade uppnått mycket med träningen. Han flämtar efter andan och hans gyllene blick slutar att glöda och han känner hur ilskan sakta men säkert lägger sig till ro. Han förstod inte vad gamlingen var ute efter all träning de hade gjort. Han måste ändå säga att gamlingen var i god form och en mycket duktig tränare.

Han blänger ändå  misstänksam på den svarta hanen och undrande om han hade något knep för sig nu. Han slickar sig om nosen och flinar lite - För att vara en gamling är du i form och en bra tränare.

Det var sällan han kom med komplimanger men här hade faktiskt den äldre imponerat på honom. Han rycker till när han den svarte frågar hur hans mor mår? Hur kände han till mor? hans mor hade aldrig berättat om vem hans far, hon hade berättat om att han var en mycket kär vän till henne och de hade kommit överens att aldrig nämna hans far namn osv för att skydda dem båda. Hur känner du min mor? frågar han misstänksamt? - om du måste veta ändå så sist jag såg henne så mådde hon bra, men jag har inte sett henne på ett tag.

han sveper med svansen och ger henne ett ögonkast - Förresten gamling, jag vet fortfarande inte ditt namn.

Chi betraktade den yngre då denne talade och han lade huvudet lite på sned. "Jag var en gång vän med din mor men har inte träffat henne på många år nu. Därför undrade jag hur det är med henne. Det var innan jag kom tillbaka till TBB" Han såg ut i den dimmiga skogen. Fick något frånvarande i blicken innan han ruskade på sig och åter såg på den unga grå hanen. 

"Mitt namn är Chi, son till Bloodblossom och Raven och morbror till Shiva vår ledare" Han log vagt. Att han som var son till Blossom stod under sin systers son var lite skrattretande men han hade inga planer på att störta Shiva från tronen i TBB. Att vara flockledare var för mycket ansvar och inget Chi strävade efter utan han stöttade Shiva i sin strävan. 

Chi betraktade sedan tyst den yngre. "Näta gång kan vi träna mer på allvar med din eldkraft. Jag kanske kan lära dig ännu mer om du är öppen för det Banrai" Chi betraktade den yngre. Så lik sin mor men ändå så olik. Han kunde se en del av sig själv i sonen, temperamentet kom inte från hans mor utan från Chi själv. Chi vände sedan om för att gå men stannade upp. Den yngre hade rätt att veta. Han såg sig om över axeln. "Gudarna måste spela mig ett spratt som ledde dig till just TBB. Aldrig hade jag trott att en av mina valpar med Eira skulle dyka upp i TBB" Chi såg på honom några öbonblick innan han med snabba steg fortsatte bort in i dimman. Lämnade den yngre med sina egna tankar. Nästa gång skulle han kanske förklara mer men inte just nu. 

(Avsluta?)

Han ser misstroget på den äldre mörka hanen, är hans mor vän med den här äldre hanen? men nu när han tänker efter så hade hans mor nämnt något om en äldre mörk hane som hon betraktade som en närmaste vän. Så detta var den här hanen?
Han drog lite på munnen och nickade som att han accepterade  svaret han fick från den äldre.

Han drog efter andan när hanen presenterade sig själv, vilket mäktigt blod det rann genom den äldres ådror, Han böjer respektfull på huvudet till Chi. Han må ha ett hett temperament men hans mor hade ändå lärt honom att visa respekt ändå trots att han hade svårt att kontrollera humöret. Och Chi var ju ändå släkt med TBB förra ledare och nuvarande ledare så han ville absolut inte hamna i dåliga dagar hos honom eller ledaren. - Jag ber om ursäkt för jag tappade mitt humör förut. säger han med respekt i rösten.

han tittar upp igen när Chi börjar prata igen och han ler snett, ivern att få fortsätta träna med elden ser han fram emot. - Det ser jag framemot Chi. säger han respektfull mot honom. Han ser när Chi vänder sig om och börjar gå men det han säger härnäst får honom att tappa hakan rejält. Valpar med Eira, Mor? Så menade han att Chi var den far som han hade inte vetat om? För att han tillhörde TBB? Varför? Tankarna mal i huvudet på den unga vargen och han öppnar munnen för att fråga mer men hans  far hade redan försvunnit in i dimman.