Vinden var kylig och himlen var klarblå, så som den kan vara en vintermorgon ibland, det var en fin dag för att ströva omkring och leta efter det där rätta stället att slå sig ner. Kanske för alltid, men han hade några saker att klara av innan han ens tänkte på att finna den platsen. Plus. Det är och kommer nog inte att bli särsklit lätt att hitta en plats där han blir accepterad. Många är inte så väl inställda mot Kitsunes. Det visste han mycket om. Han skakade till på huvudet och tittade ner mot marken. En skog öppnade sig framför honom.

Han hade kraften att byta skepnad, en kraft han inte använde ofta då den kunde ta mycket av hans energi, men då och då var han tvungen att använda den så att han inte glömmer av allt för mycket. Han hade bestämt sig innan när han gick genom snön från Ken-Yak mot lövskogen i genom kaiwood och numoorislätterna att träna sin uthållighet och flyga en bit. Detta visade sig vara ett bra val då det gick mycket fortare än att gå och den biten som var kvar var tillräckligt kort för att han skulle kunna klara vägen. Han slog till hårt med vingarna och kände en lättnad då han såg gränsen från Numoori-slätten till Lövskogen. Mephisto gled långsamt ner mot marken, hans röda färg och gröna tecken skar lätt i den blåa himmelsfärgen. Hans form var mycket likt en örns form men större då han inte fått kontroll på storleken och var nästan lika hög som sin vanliga form.

När han var nära marken började fjädrana bytas mot päls och fjädranra på vingarna drog sig tillbaka in i hans ben och de två fågelfötterna förändrades till bakbenen. Näbben formade hans smala rävnos och han landade halvgraciöst med frambenen på marken. Det sista som förändrades var hans långa fjädrar som formade hans tre svansar som direkt började dansa runt varandra som de alltid gjorde. Mephisto sträckte på sig, han kändes alltid lika stel när han ändrat form specielt större förändringar. Kanske var det sklettet som bara inte vant sig vid förändringen.

[Paxat Fallulah]