Historia:
Zodiac föddes i Treontha.
Men då han var liten fanns det en pakt som såg Treontha som sina fiender och under en fajt var det någon som tog med sig Zodiac för att döda honom. Men Zodiac blev på något sätt tjusad över den här pakten att han sa att han hemskt gärna ville ansluta sig till dem. Eller så var det bara ett desperat försök att komma undan döden. Hans liv blev skonat. Men inte långt senare upplöstes pakten för att medlemmarna inte kunde komma överens riktigt.
Zodiac fann sig stå helt ensam. Knappt gammal nog att riktigt klara sig på egen tass började han vandra. Minnen gnagde lång in. Men han kunde inte få grepp om dem. Kunde inte för sitt liv minnas var han befann sig innan allt det här hände. Minnesförlust kanske. Slag mot huvudet. Eller helt enkelt förträngning av minnena. Han minns inte vad som orsakat det svarta hålet i hans så kallade minne.
Han har inte fått den träning som man får i en flock. Men hans liv har inte varit lätt och han har fått lära sig allting den hårda vägen. Han har fått slåss för sin överlevnad och livet har gjort honom väldigt grym.
Han tror sig inte ha något gott kvar i kroppen.
Nu har han funnit sin väg tillbaka till Numoori men ser sig inte ha några
direkta kopplingar hit.
Men snart började han känna sig förvirrad och frustrerad. Hans tankar hade sats i rullning men han kunde inte minnas något. Hur han än försökte blev förvirringen bara värre. Och han fann det svårare att handskas med. Många han mötte ökade på denna frustration över förvirringen han inte kunde få grepp om.
Men tillslut finner han sig stå inför henne.
Minnena kom tillbaka. Han kunde minnas vem han var igen. Men frågan kvarstod hur han hade förlorat alla minnena. Han kommer nog alltid att bära på ett svart hål i sitt medvetande. Sen blev han kär. Eller han tror sig ha blivit det. Det kändes underligt i den vackra tikens närvaro.
Han har vaknat upp. Han ser världen omkring sig och han har förstått vad han måste göra. För han vet vad han vill och vad han är villig att kämpa för. Vad han skulle kunna ofta sitt liv för. Så han sökte upp henne igen. Den tik som han trodde sig älska. Men när han såg på henne kände han ingenting annat än att han var tvungen att få ett slut på det. Men han fick inte chansen att avsluta henne och valparna. De valparna är inte hans. Får han chansen igen så ska han avsluta dem och radera deras existens.
Hon sa att hon hatar honom och aldrig vill se honom igen. Hon får hata honom. Han bryr sig inte. Han tycker bara inte om att de fortfarande lever och andas. En dag...