[Ja, nog kan vi avsluta! Det har ju varit igång i 500 år typ :'D]

Shiva fortsatte att flina, brydde sig inte om att det kanske kunde uppfattas som otrevligt medan den svarte hanen talade. Men han kunde bara inte låta bli, det här var roligt! Faktiskt, väldigt roligt. Så även om Chargie inte hade något intressant att säga som Shiva faktiskt kunde ha nytta av, så kunde han inte låta bli att uppskatta mötet trots allt. Inte kunde han ju neka till underhållning, det var ju bland det bästa som fanns!
Men så sade den svarte vad som verkade vara de sista orden innan denne rörde på tassarna för att med några lätta steg börja vandra ifrån Shiva. Och han höll med, nog var det lika bra att de båda började bege sig nu. Han hade fått sin del av underhållning, och säkerligen kändes det bättre för Chargie också när denne fått kasta ur sig en del av sina galna tankar. Det var en bra tid att avsluta.
"Säkert," svarade han bara åt den svartes ord, samtidigt som han reste sig och lät svansen svepa genom luften.
Blicken vändes mot natten, granskade den svarta omgivningen som de hade runt omkring sig. Han borde bege sig tillbaka mot Kaiwood, säkerligen var hans mor orolig. Även om hon visste att han kunde ta vara på sig själv. Det hade hon lärt både honom och hans systrar, för det skulle inte alltid finnas någon där som kunde beskydda dem.
"Vi ses, Chargie," sade han med ett lätt flin kastat emot den svarta hanen innan han vände sig om och började vandra sin väg i långsam takt.

[Skumt slut xD men ja, Shiva är lite skum såå...]