Malva gick med självsäkra steg genom myllret av vargar, tätt följd av sin lillasyster Flippa. Alla fyra öron var uppmärksamt spetsade och hon sökte metodiskt av gathörnen. Tidigare idag hade hon sett en lovande dansös framträda för en mindre publik och Malva avsåg fånga upp den unga honan till sitt eget entourage. För ett ögonblick blev hon orolig att det varit ett misstag att tillkalla sig Fli innan hon avhandlade ärendet, kanske hade hon missat sin chans, men så fick hon syn på varginnan. Hon dansade inte längre utan tycktes syna det hon fått slängt åt sig av imponerade förbipasserande i en liten flätad korg. Malva såg att den lilla guldklimp hon själv skänkt innan hon sprungit för att hämta Fli låg kvar bland övriga gåvor.
"God eftermiddag kära du."
Kvittrade hon och neg mjukt framför gråvargen, valde att inte gå in för kindpussar ifall honan inte var införstådd med den gesten. Hon såg inte mycket ut för världen med sin alldagliga teckning och relativt låga mankhöjd - men om Even lärt henne någonting var det att utseenden kunde bedra.
"Mitt namn är Malva Stjärnsten av Tenebris, det här är min assistent Flippa Stjärnsten"
Hon nickade åt systern som neg en andra gång som på beställning.
"Jag ansvarar för Skuggfall, jag antar att Ni hört talas om arenan?"

[Kida och Fli <3]

Hon förstår inte varför mor inte tagit med henne in i Civitas för att dansa. Kida tittar i korgen hon ställt ut ifall åskådare känner sig generösa. Och de har varit generösa. Nog för att åskådarna utanför Civitas portar har varit generösa, men det är oftast till Civitas de kommer för att tömma sina fickor. Så att befinna sig utanför stadens myller kanske inte är så strategiskt. Kanske borde hon försöka finna något ställe inne i staden, om det är möjligt.
Kida har sin vanliga dansutstyrsel på sig. De klirrande gyllene ringarna kring benen, den rasslande sjalen knuten runt kroppen och så pälsmålningarna. Allt för att locka åskådares sinnen.
Gråvargstiken sitter och storögt pillar med de ting åskådare har skänkt henne när plötsligt någon tilltalar henne. Kida ser upp och möter blicken hos en rosafärgad varg med horn och betar som skimrar i guld. Främlingen niger åt henne och Kida är snabbt på tassar och reflexmässigt besvarar hon nigningen och hälsningen. Främlingen ser rätt betydelsefull ut.
”God eftermiddag”.
Främlingen fortsätter och presenterar sig själv och sitt sällskap. Stjärnsten. Tenebris. Kida vill minnas att hon har hört dessa ord förut. Man hör mycket både inne i staden och utanför murarna. Skuggfall har hon definitivt hört talas om. Genast går det upp för henne vem främlingen är. Inte för att Kida känner henne personligen men hon har besökt skuggfall. Hon har hört om flocken som styr i Civitas. Det är inte direkt en hemlighet vilka som är överheten i staden.
Kida tvingas niga en gång till på grund av att hon är så oförstående i varför någon av denne Malvas rang skulle vilja tilltala någon så obetydlig som Kida. Kida nickar.
”Ja, jag har hört om Skuggfall. Jag har varit där”. Hasplar hon ur sig. Arenan är en av de platser Kida alltid har drömt om att få dansa. Inför ett hav av publik. Kida inser att hon inte presenterat sig själv.
"Jag heter Kidagakash.. eh.. Kida.. Nedakh". Hasplar hon ur sig.

Flippa hade blivit helt utom sig av iver när Malva erbjudit henne om att få följa med för att eventuellt värva en ny talang till Skuggfall. Fli kände sig aldrig så viktig som när hon fick göra sällskap med sin storasyster på hennes ärenden. De skuttande glädjestegen fick hon snabbt lägga band på och försökte härma sin syster med hennes eleganta sätt. Malva rörde sig alltid med sådan värdighet i allt hon gjorde. Kanske var det mycket övning bakom, men det kom inte naturligt för Flippa. Det var ansträngande, och blev ofta tröttsamt efter ett tag. Och när hon blev trött blev hon bara ännu flamsigare. Men Malva var tålmodig med henne. Oftast iallafall.
      Flippa neg tillsammans med sin syster, och nickade sedan stolt och medhållande åt presentationen. Trots att hon visste att hon inte var fokuset i den här konversationen såg hon till att hålla god min, och ett vänligt och intresserat uttryck. Flippa var trots allt lite bekant med just dans, och visste tillräckligt för att kunnat avgöra att hon var väldigt skicklig. Hennes namn var desto värre. Flippa motstod lusten att förvirrat grimasera.
     “Går det bra att kalla dig Kida?” frågade hon försiktigt. Hon ville inte kränka henne på något sätt, men hennes namn var onödigt komplicerat. Att hennes egna namn kunde uppfattas lite överväldigande var såklart ingenting hon reflekterade över.
     “Du är väldigt duktig, Kida,” passade Flippa på att flika in med ett vänligt leende och såg sedan upp på sin syster för att låta henne föra talan.

Malva fick verkligen anstränga sig för att hålla minen då honan presenterade sig. Utåt nickade och log hon men inåt var hon helt mållös. Gudars vilket namn. Ja, nä, det skulle hon ju behöva lägga tid på att öva in så det satt till presentationen.. Eller kanske att hon kunde få Nilo att sköta utropen med förevändningen att hon själv behövdes på scen...
Flippa hade tacksamt tagit över konversationen medan Malva tänkte. Men nu var det dags för henne att ta vid igen.
"Det är sant som Flippa säger, vi har sett dig dansa här i Civitas och du är verkligen väldigt duktig. Jag tycker om din känsla för showmanship, hur du använder dina krafter för att lägga till det där lilla extra i föreställningen."
Malva nickade åt sina egna ord.
"Vi är riktigt imponerade av dig faktiskt Kida, och jag skulle vilja lägga fram ett erbjudande till dig."
Hon log inbjudande.
"Nu till slutet av högsommaren kommer det arrangeras en lite större föreställning på Skuggfall och det skulle vara en ära att låta dig dansa som ett nummer. Mot en smärre ersättning naturligtvis!"
Helst ville Malva anställa Kida som bakgrundsdansare med men de fick arbeta fram detaljerna på sikt.
"Vad säger Ni?"

Kida fnissar lite lätt när hon ser Malvas och Flippas reaktioner på henne namn. Hon är medveten om att hennes fulla namn är mycket att bita i. Men ibland kan hon inte låta bli. Men det är inget illa sinnat i henne på det viset. Hon nickar vänligt.
”Kalla mig Kida. Det gör alla”.
Komplimangerna över Kidas dans gör henne däremot lite blyg. Nog för att hon kan dansa och hon är duktig, annars skulle hon inte ha en publik. Men att ta komplimanger är Kida inte vidare bra på. Ett litet tack lyckas hon ändå få fram men ler osäkert.
Vad Malva säger sedan får faktiskt Kida att tappa hakan. En inbjudan… att dansa på Skuggfall… Det har bara varit en valps dröm och som tonåring har Kida försökt slå bort den. Den senaste tiden när hon nu är helt ensam att klara sig själv så har hon helt förträngt drömmen om att få dansa på Skuggfall. Aldrig trodde hon att någon bara rätt som det är skulle komma fram till henne och erbjuda henne denna chans.
Mot en smärre ersättning naturligtvis!
Kida inser att hon stått och gapat och det klapprar i tänderna när hon tillslut slår ihop käkarna. Hon blinkar några gånger för att se så att det inte är någon dröm. Men varje gång hon öppnar ögonen igen så står Malva och Flippa där och väntar på ett svar.
Vad säger ni?
Kida fyller lungorna med luft innan hon öppnar munnen igen.
”Jag är otroligt hedrad över er erbjudande och jag betalar vad som helst för att få en chans att dansa på Skuggfall”. Svansen avslöjar såklart hur exalterad hon känner sig genom att svepa från sida till sida. I upprepade rörelser. Hon känner en stor knut i bröstet. Osäker på vad det är. Det känns som att någon just öppnat portarna till hennes livs största äventyr.

Det var omöjligt att missa chocken i Kidas anlete under tiden Malva talade. Hon uppskattade vargar som gick att läsa av så enkelt, utan minsta ansträngning. Det var helt klart mer bekvämt än att umgås med de stenmasker som var hanarna hon bestämt skulle uppvakta. Glädjen hos dansösen var också tydlig, så hennes jakande svar kom inte som någon överraskning. Vad honan däremot sa sen fick Malva att skratta, lite överraskat men vänligt. Hon avsåg inte att håna sin nya rekryt.
"Åh, nej nej, kära du, det är Du som ska få en ersättning för ditt arbete som dansös!"
Malva log varmt.
"Vi kan arbeta fram detaljerna senare men det jag absolut kan garantera dig redan idag är en ny kostym och smycken att dansa i, sydd eller garvad av Civitas bästa förstås."

Kida tappar nästan hakan när Malva svarar att det är Kida som får ersättning för sitt framträdande. Något sådant har hon aldrig i sitt liv hört tidigare. Visst att hon har fått dricks av åskådarna för att de har uppskattat hennes framträdande. Men hon har aldrig tidigare faktiskt fått betalt för att dansa. Kida lyckas dock att hålla sin sig lugn när hon möter Malvas blick. Ny kostym och smycken att dansa i. Sydda eller garvade av Civitas bästa. Det känns som att Kida drömmer. Allt hon kan hon kostymsömnad och smycken har hon lärt sig av sin mor. Men jämfört med mästare inom yrket så är Kidas egna kunskaper väldigt amatörmässiga.
”Jag tackar er för detta erbjudande och denna chans”. Kida sänker huvudet i respekt innan hon ser på Malva igen. ”Jag lovar att jobba hårt och jag hoppas att kan jag åstadkomma ett framträdande som ni kan känna är värt besväret”. Kida känner både press och oerhörd exaltering över vad som ligger framför henne.

Hela utväxlingen dem emellan verkade gå felfritt. Fli hade hoppats på lite mer motstånd, så att hon kanske hade fått hjälpa till med övertygelsen. Kanske flaxat lite med ögonfransarna och lett det där lilla, blygsamma leendet som hon alltid använde mot pappa när hon försökte få som hon ville. När allting slutligen verkat gå i lås viftade Flippa ivrigt på svansen och gav ifrån sig ett litet glädjetjut.
     “Wooh!” ylade hon. “Grattis Kida! Och bra jobbat Malva!” Hon såg emellan dem med glödande iver. “Det här måste vi fira!” Fli trampade exalterat på platsen.
     “Kom Kida! Jag måste presentera dig för mina vänner!” Utan att tveka slöt hon upp vid hennes sida i ett försök att eskortera henne bort. Flippa såg fram emot att introducera Kida för vängruppen. Det skulle vara kul att ha en professionell dansös i närheten. Dessutom verkade hon väldigt snäll.
     “Alla kommer älska dig,” försäkrade hon med ett brett leende. Hon såg snabbt över på Malva med ett uppfodrande leende. Malvas jobb var kanske över, men Flippa skulle se till att Kida skulle älska sitt liv här i Civitas så att hon kunde bli en permanent tillgång i Malvas uppsättningar.
     “Kom nu! Vi har många att träffa,” fortsatte hon och började forsla Kida bort från platsen.

[Avslutat]