Han sneglade emot den vuxna cestron som stod och övervakade träningen mellan valparna. Oftast tränade de inte mot varandra, utan tränade styrka och andra kroppsliga övningar för sig själv eller stridsdockor. Men Cy hade tyckt att träna mot varandra skulle ge en övervägande fördel emot att läsa av attacker och trana grepp och stilar mot en måltavla som kunde flytta på sig och parera.
 Formell träning som den här var ganska trist. Kontrollerad. Ingen av dem fick gå "för långt" och de var konstant uppmanade till att fokusera, koncentrera och använda strategi. Ekon ville bara bli starkare, och det blev han ju inte av att väldigt kontrollerat öva en specifik rörelse en manöver. Då var det roligare att på de mest destruktiva sätt han kunde frammana förstöra slagpåsar och stridsdockor. Slå vad om vem som kunde kasta, sparka eller slå något längst sträcka.
 'Igen' Cestrons röst var något monoton och blicken studerade de två valparna noga. Det var Tahavos tur att testa manövern nu och Ekon förväntades att parera på ett förbestämt sätt. Så tråkigt hade en träning nog inte varit på länge.

Var han lite smutsigare på baken än sin bror för att han trillat omkull lite mer i övningarna? Kanske. Han reste sig snabbt från marken och gick runt lite för att skaka av sig från sitt senaste möte med marken. Han gav Ekon en sur, kort blick medan han gick tillbaka till sin plats. Han tränade minst lika mycket, om inte ens mer i sin egen mening som Ekon gjorde. Varför var brodern bättre på allt detta med att slåss än han var?`
Tahavo-Ivar gick över övningen i huvudet snabbt innan Cestron sa åt dem att göra den igen. Han skulle springa emot Ekon och med en smidig fint så skulle han låstas som om han försökte hugga Ekons hals, när Ekon "gick på" bytet och försökte hugga hans hals så skulle han snabbt dra undan huvudet och istället dra in hornen i sidan på Ekon och därmed få honom att tappa andan och tvinga ner honom i en instabil position eller rent av slå ner honom i marken. Självklart skulle han hålla emot och inte gå all in men han var smått irriterad nu över hur dåligt det gått för honom under träningen.
"Igen"  hörde han Creston säga och han satte iväg direkt fullt fokuserat på att slå omkull hans bror.

Det såg lite bissart ut, hur brodern var så besvärad av dammet att han skulle skaka på rumpan. ekon ville himla med ögonen men lät bli.
 Tahavo sprang emot honom. Samma övning som fått han själv att ligga på marken bara några ögonblick tidigare. Ekon kunde se ett tydligt fel i broderns hållning, som om det skrek efter honom. Han visste vad han skulle göra, men kunde inte riktigt hålla sig i skinnet nog för att följa den ordern. Cy var en praktiskt lagt varg, men andra i flocken uppmanade en egen klipskhet.
 Så när broderns snedsteg skymtade så gled Ekon undan sin plats och drog in de korta hornen under brodern och slungade iväg honom med en knyck av nacken. Slunga var ett starkt ord, men det var det EKon skulle komma att kalla det. Tahavo rullade lite på den fuktiga marken och drog åt sig mer smuts barr och pinnar.
 Ekon sneglade mot Cy med ett stolt flin. Cestron skällde inte ut honom för att ha brutit mot reglerna utan nickade bara hummande. Fult spel var inte nytt för Lykoris, och han uppmuntrade Ekon för hans snabbtänkta handling vid "fiendens" svaghet.
 "Kom igen då" eggade han brodern retsamt och flinade större.

Det hände så fort att han inte hann reagera. Han slog hårt i ryggen när han landade efter att brodern knuffat iväg honom. Han ryckte hårt till i huvudet medan han reste sig.
"Det var inte det du skulle göra!" Röt han hårt mot brodern när han ställt sig upp. "Du gjorde fel!" Hans blick rörde sig mot Cy så att han precis hann se honom nicka, trots att det var fel. Han skulle låtsas hugga. Det var en blandning av ilska och känslan av att inte vara tillräckligt
Tahavo tog ett par steg närmare för att åter igenom göra ett försök. Men det var broderns eggande kommentar och enorma flin som fick honom att bli ännu argare.
Det hände fort och kan kunde inte komma ihåg något av den lilla stunden han tappade kontrollen. Men när han kom tillbaka så låg han ner på marken med Creston som höll ner honom. Hans bror låg fortfarande på marken. Men var det han som gjort det när han tappat kontrollen?
Paniken växte snabbt upp inom honom. Han förstod inte vad som hänt eller hände och Cy höll fortfarande ner honom medan han ropade till Ekon.

Det gick fort. Brodern hade trotsigt och surt mött hans blick. Gnällt högt om hur orättvist det varit. Ekon hade tänkt svara. Tänkt påpeka om hur löjlig brodern lät. Hur det inte var något en Krigare ifrån Lykoris skulle göra. Men inget av det lämnade hans tankar då broderns ögon plötsligt blev dimmiga och oklara.
 Tahavo hade slutit avståndet emellan dem snabbt. Hans horn slog emot Ekons egna. Till och med kraftfullare än när Ekon stångades med Jabbe. Han blinkade snabbt. Försökte skaka av det ringande som studsade i hans sinne. Upptäckte brodern komma emot honom igen och hann inte riktigt undvika smällen som den här gången träffade honom i tinningen.
 Allt svartnade fort. Han ville minnas att Cy sprungit emot dem, men såg inte hur cestron tog ned Tahavo och väntade på att han skulle komma ur raseriet.

 Det tog inte lång tid innan Ekon öppnade ögonen igen, hela huvudet dunkade illa på ett sätt han aldrig känt förut. Fysisk smärta i lemmar ifrån träning var han van med, ibland välkomnade han den till och med. Men den dunkande smärtan var något helt annat. Något som kändes som om det kom inifrån hans sinne. Något han inte kunde ta på.
Ljudet av Cys stämma nådde honom och han  blinkade snabbt några gånger. Ljuset var som ett slag för varje blinkning som fick huvudet att kännas som om de skulle sprängas.
Han jämrade sig ynkligt.
 Cy, efter att ha försäkrat sig om att Tahavo var lugnt igen, kom fram och började hjälpa Ekon med hjälp av sin kraft.

När Cy släppte honom och gick över till Ekon för att hjälpa honom tog det ett par sekunder innan Tahavo kom på att han kunde resa sig upp. Han hoppade snabbt upp på vingliga ben. Det tog all kraft han hade kvar att hålla honom någorlunda stadigt uppe. Han kunde fortfarande inte svara på vad som hände, allt hade blivit svart för honom.
Han ville ropa ut till Ekon medan han långsamt gick närmare för att kolla hur det stod till med honom. Men det var något rätt så härligt med att se hans studdiga broder ligga ner på marken lätt jämrandes på grund utav något han lyckades åstakomma. Och så länge det inte visade sig att hans broder hade större men efter det så var det ju knappast något fara. Så med ett flin som han omedvetet fick upp på anletet så sa han med lätt skakig röst samma ord som brodern tidigare sagt till honom.

"Kom igen då, bror, kunde du inte bättre."

Huvudet dunkade betydligt mycket mindre, så när brodern, med en patetiskt skakig röst, försökte håna honom tänkte han inte mycket över det. Försökte direkt ta sig upp på tassarna för att kasta sig över honom. Men stoppades direkt av Cy och dunkandet som återvände av den snabba rörelsen. Han lät sig glida ner på marken igen med ett morrande djupt nere i bröstkorgen som mullrade i huvudet.
 "Kom närmre då din spinkiga pinnröv" Tänderna var blottade. Men en sträng blick ifrån Cy tystade dem båda. Hur arg han än var så ville han inte riskera korrektiv handling av den äldre cestron, det verkade inte den något vimmelkantiga brodern heller vilja och tittade tjurigt bort. Ekon planerade redan sin hämnd.

Avlutat