Malva hade sökt upp Stephano i svartvargsfamiljens bostad och skamlöst bjudit in sig själv. Nilo var tack och lov inte hemma, annars hade hon nog inte kommit undan med det. Nu hade hon dukat fram lite varm dryck och torkade hjort-snittar och satt mitt emot hanen med en uppfordrande min.
"Så berätta nu, hur går det med skådespelet?"

--

Stephano hade inte väntat sig besök en dag som denna, men det gjorde honom inget. Istället gladde det honom - och det faktum att Alonso skvallrat om hans tankar kring olika uppsättningar och pjäser till andra gjorde att han kände sig lite extra hedrad. "Mja...", började han fundersamt och nickade åt den något äldre kusinen med munnen full med mat. Han hade varit så inne i sitt funderande att han hade glömt av att äta på hela dagen, oförlåtligt!
"Det går framåt. Det kommer bli ett riktigt äventyr, Malva."

--

Själv smuttade hon bara lite på drycken ibland, hade artigt tagit en snitt och tuggat och svalt med god etikett. Hon tänkte inte visa det, var trotts allt i någon annans hem, men hon var något frustrerad över att kusinen ansåg sig ha tid att smälla i sig mat. De två skulle ju ha ett viktigt affärsmöte nu. Men hans ord lugnade henne ändå något.
"Berätta mer"
Krävde hon och spetsade alla fyra öron med ett enormt intresse.
"Jag vill veta allt, varje scen, vilka roller som finns och vad budskapet är."
Dem kallt silvergrå ögonen tycktes nästan glöda.

--

Trots att Stephano uppmärksammade att Malva inte åt speciellt mycket, valde han att inte lägga någon energi på det. Istället glufsade han glatt i sig maten och lyssnade på vad kusinen hade att säga. Ett fundersamt uttryck spred sig över hans äventyrslystna ansikte och ett lågt skratt lämnade honom samtidigt som han skakade på huvudet.
"Jag vet inte allt själv än", log han och lade huvudet på sned. Stephano var inte direkt känd i familjen för att vara strukturerad, utan snarare motsatsen.
"Det är ju det som är det lilla extra, den sista pusselbiten för den perfekta pjäsen."
Han log, men insåg att svaret inte skulle duga åt henne. Till skillnad från Alonso var hon mer krävande.
"Men oroa dig inte, jag har lite spännande idéer som jag tror du kommer tycka om."

--

Hennes ögon smalnade av och något besviket lutade hon sig tillbaka. Hon förstod inte riktigt hur scener, roller och budskap kunde kallas för det lilla extra eller för en sista pusselbit. Vad fanns det ens kvar av ett skådespel om man tog bort dessa delar? I hennes öron lät det tveklöst som att han inte ens börjat än. Likväl försäkrade han henne om att hon inte behövde oroa sig, hon skulle tycka om det hävdade han.
"Mhm.."
Fick hon fram i en hyfsat avslappnad ton, ville inte verka alldeles för aggressiv men fortsatte nästan genast med vad hon egentligen ville ha sagt.
"Men om du tror jag kommer tycka om dem, dela med dig. Jag kan vara ditt bollplank, din musa"
Hon antog en dramatisk pose då hon sade det sista, för att verkligen understryka vilken fantastisk musa hon faktiskt kunde bli.
"Det kan ju vara till jättestor hjälp faktiskt, att prata med någon som har en annan ingångsvinkel i skådespel. Jag tror jag skulle kunna tillföra nått, och jag är sååå spänd på att få höra mer av dina geniala tankar Stepho, dont leave me hanging"
Lätt otåligt trampade hon på stället och gav unghanen ett uppmanande leende.

--

Stephano såg på hennes dramatiska position och hummade fundersamt men lågt, knappt hörbart för henne. Han var för några sekunder osäker på om hon skulle passa i rollen för hans kommande uppsättning, men ruskade snabbt bort dem tankarna. Malva skulle spela rollen perfekt.
"Okej."
Det var nog bara att ge med sig, och trots att han egentligen ville hålla det till en överraskning så reste han sig ivrigt upp. Snabbt började svansen att röra sig bakom honom och han lade huvudet på sned.
"Men du får inte skvallra. Det ska bli en stor öppning och överraskning för hela Civitas."
Han spände allvarligt blicken i hennes för att visa sitt allvar. Om det var något som var extremt viktigt för honom, så var de det här.
"Jag tänker mig familjeintriger. Makt. Ett oförlåtligt svek från en nära familjemedlem. Sorg. Kärlek. Allt."

--

Hennes anlete antog en tydlig men skämtsamt förolämpad min.
"Jag skulle aaaaldrig"
Intygade hon, det fanns inte en chans att hon skulle sabotera för en kommande föreställning genom att spoila berättelsen. Leendet hon gav svartvargen var vänligt och framförallt nöjt. Hon lyssnade intresserat på hans ord och nickade uppmanande.
"Åh det låter som att det skulle kunna bli helt fenomenalt!"
Det lät helt klart lockande, och som något som både skulle vara kul att spela och som skulle kunna suga tag i en publik.
"Det måste ha draman som inte blir upplösta förrän alldeles i sista akten, åh, och ska vi ha musik och sånginslag eller är det enbart på dikt eller rena repliker hade du tänkt? Jag tycker sångnummer hjälper till att förmedla starka känslor."
Kanske gjorde hon intrång i både hans hem och nu i hans planer, men hon reflekterade inte över det. Var övertygad om att detta skulle bli en suverän pjäs, iallafall med hennes hjälp. Och hon ville se till att rollerna var bra, att hon skulle få ha kul när hon utförde det. Det behövde vara något man kunde tro på.
"Åh men vilka är huvudrollerna, du måste looova mig att det finns en strålande vacker tik i centrum."
Hon blinkade med ena ögat åt kusinen, vad var poängen med att känna manusförfattaren om man inte kunde få en huvudroll skräddarsydd för sig själv?

--

Det gladde honom att hon fann historien intressant, och han hade ju inte ens berättat detaljerna än! Ivrigt nickade han åt hennes ord.
"Jag tänker mig musik ja, men även dramatiska dikter. Det bygger upp hela stämningen!"
Han log stort och stolt. Det kändes i hjärtat att det här skulle bli en bra pjäs, och förhoppningsvis skulle resten av familjen och vännerna att tycka om historien också.
"Jag har redan lovat en av huvudrollerna till Alonso. Men jag behöver dig också för en alldeles speciell roll."

--

En alldeles speciell roll sa han. Hon visste hur man manipulerade och fick folk att uppskatta smulor men trotts att detta lät oroväckande mycket som det så var hon nöjd. Stepho kände inte som att han var smart nog att försöka lura henne.
"Åh du måste berätta ALLT om den här rollen, jag kan säkert bistå lite med min kvinnliga visdom."
Unghanen mitt emot henne var ju trotts allt just det, en hane. Och hennes roll behövde bli en perfekt gestaltning av en hona på glid, då fick det inte smyga sig in felaktigheter i rollen redan i skapar-stadiet.


[Rollat på Discord]