En tyst duns när hanens kraftiga tassar landade på marken samtidigt som en ljudlig suck lämnade hans strupe. Den gråa blicken kollade ivrigt omkring sig. Ivrigt vilket skämt, när var han sist ivrig? När såg han sist framemot att möta en annan som han gjorde nu? Svaret var mycket enkelt. Det finns bara en individ som får honom att se framemot nästa möte, den som faktiskt lurat fram känslorna i honom. Han skrattade för sig själv med en klar och klingande ton där han gick fram. Stegen var vägvinnande och han sicksackade mellan träden tills han kom ut till dom heta källorna. Han stannade upp och sträckte ut dom väldiga vingarna, slog två gånger för att riva upp dammet runt sig innan han fällde in dom igen och lät nosen dra in alla dofter med ett djupt andetag. Ja han var nära nu.

Royal Flush sträckte ut stegen och travade fram över det gula gräset, vaksamt sökte han med blicken efter den bekanta kroppen. Den sandfärgade pälsen, dom sex benen och dom stora betarna. Royal Flush tuggade frenetiskt på pinnen, han kände plötsligt stress som om han vore sen till deras möte? Han hatade att vara sen, han avskydde alla som kom sent så det var bland det värsta man kunde vara när man skulle möta honom. Att han då skulle själv dyka upp sent gjorde honom både irriterad och stressad över det hela, men varför? Dom hade inte avtalat någon specifik tid utan dom skulle ses vid källan dom ofta hängde vid under eftermiddagen. Roffe kände nästan hur han längtade efter Esk urusla skämt, ibland trodde Roffe att han var den enda som uppskattade dom. Precis som att Esk var den enda som tilläts kalla Royal Flush för Roffe. Ett smeknamn som dök upp från en av Esk dåliga skämt, Royal Flush kom att gilla namnet som en intern grej. Nu var bara frågan vart den dåliga komikern höll hus? 

[Paxat till Esk]