Trots att solen redan försvunnit bakom kronorna, och horisonten, för en stund sedan så var det inte dunkelt i skogen. Blommorna som klängde lätt på träden och täckte marken kastade ett milt sken i skogen, ackompanjerat av flygande små ljus som verkade vara någon typ av insekt.
 Trots att de varit i skogen och letat ett par dagar nu var den unge hanen fortfarande hänförd av synen. Det hade varit barnsligt lätt för honom att bli fäst vid den äldre hanen, och då han set hans tre svansar särade den första gången hade han blivit förbluffad, och i vanlig ordning ställt hundra olika frågor om hur det kunde vara så.
 Ben ljust blåa blicken låg på den äldre hanen, försökte att inte stirra och inte bli upptäckt, men han kunde inte låta bli att följa de tre svansarna med blicken. Han låg ner, litet halvt dold under en härva av de glödande blommorna, redo att vila för natten. De hade fortfarande inte hittat Mephistos bror, och han visste inte hur de förväntades att hitta någon alls i den här enorma uråldriga skogen.

[Varya och Muppen <3]